Mynt från vikingatiden?

Det är inte ett vikingatida mynt. Citat från http://www.heraldik.se/forum/forum/t...p?TOPIC_ID=750
"På gamla mynt, t ex från Ulrika Eleonora, finns de korslagda pilarna där för att erinra om att kopparet i mynten kommer från Dalarna. Och Dalarnas vapen innehåller två korslagda pilar. Pilarna finns ju som bekant endast på kopparmynten, i och med att silvret inte kom från Dalarna. På silvermynten, som hade högre valör, ville man istället för en beteckning för varifrån metallen kom, ha regentens monogram eller porträtt.
Det här blev ett lite numismatiskt svar... men numismatik är ett annat av mina intressen."

Värt att tänka på att TS´s morfar hade gjort sig skyldig till brott enligt med Kulturminneslagen om det skett idag. Man är skyldig att rapportera fornfynd.

Tyvärr kan ju lagen leda till att man drar sig för att rapportera fynd som man hållit på i familjen i åratal, men TS behöver inte vara orolig för det. Fornfynd kan rapporteras till närmaste länsmuseum. I Skåne torde det bli regionmuseet i Kristianstad.
http://www.regionmuseet.se/

Chansen är att hammaren finns där också, men den kan också ligga magasinerat i Stockholm.
Historiska museet i Stockholm har mycket stora samlingar och visar bara en bråkdel, tyvärr är ju museets ledning måttligt intresserade av historia och mer intresserade av postmodernt flum, vilket gör det tragiskt att mycket av vårt regionala kulturarv ligger där till ingen att se.

Är det en faktisk hammare menad att användas eller är det en torshammare, en religiös symbol som använts som smycke?

Något jag ser som ganska fascinerande, om detta mynt skulle vara från början av 1720-talet, är att denna i kombination med en hammare från Vikingatiden skulle betyda att det kan vara en gammal regional sägner. Det som är allmänt accepterat är ju förvisso att många gamla Kyrkor från tidiga medeltiden ofta är placerade på gamla grav, och/eller, blotplatser som var heliga för de Asatroende. Kyrkorna ersatte alltså de forntida heliga platserna för att lokalbefolkningen skulle "känna igen sig". Hur vanligt förekommande detta var låter jag dock vara osagt.

Det intressanta är att, om det inte var av en slump, den kan ha placerats där av någon slags symbolik. Det kan alltså ha varit en fornsägnen som levde kvar fram till tidiga 1700-talet. Nu är detta bara en teori, men det vore ju häftigt om det vore sant.

TS, kan du berätta något om fyndplatsen?

Jag skriver från mobilen så jag kan inte redigera tidigare inlägg. Men kom ihåg att mynt hade ett symboliskt värde för åtminstone sjömän. Kan vara något med det kanske?

Det är mycket vanligt förekommande i t:ex Västergötland hittar du gravar från bronsålder och framåt på väldigt många kyrkogårdar. En del finns kvar men många gånggrifter och annat har strukit med för att stenarna har används till grunden till kyrkorna.

Hurvida TS morfar verkligen hittat en vikingatida hammare låter jag vara osagt det borde inte vara mycket kvar av den mer än en rostklump och hur han lyckades hitta en hammare med skaft och allt är smått otroligt.
Skulle inte förvåna mig om den är samtida med myntet eftersom han hittade det i samma hönshus -det kan ju stått sen 1720 kallt.

Har ett 2öres mynt från 1748 och ett 1 öres från 1738.
Det lilla jag kunde urskilja från ditt mynt (pilarna) är att det är ett 17 eller 1800 tals mynt (likt den doomer postade).

Verkar överensstämma mycket bra med bilderna på OPs mynt

Hittades hammaren, från vikingatiden, och myntet, från 1700-talet, på samma plats i hönsgården eller var det flerar flera meter mellan dem?
Finns andra fornlämningar i hönsgården?

När nya E18 byggdes mellan Enköping och Västerås för 5 år sedan hittades en sten med skålgropar. Runt den stenen hittades flera olika mynt tillverkade från 1500-talet fram till början av 1900-talet. (Stenen flyttades och finns nu på Frösvi traflikplats på gränsen mellan Uppland och Västmanland).
Det ser ut som att kring frösvi-stenen offrades mynt in i modern tid.

Finns det fornlämningar i din morfars hönsgård kan både torshammaren och myntet ha varit offergåvor nedlagda med flera hundra års mellanrum.

Det är dalapilarna på åtsidan (koppar från Falun) och den där typen präglades, om jag inte minns fel från Fredrik I - Karl XIV Johan. Eftersom det är ett G på frånsidan är det från Gustav III eller Gustav IV Adolf sannolikt som nån redan föreslagit den senare. Vi ser ju en anytdan till ett A också.

Myntet saknar fullständigt samlarvärde.