Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  1. Vetenskap & humaniora
  2. Språk

FINSKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Svara
2009-10-30, 05:31
  #265
Ördög
Medlem
Ördögs avatar
Meckes version är helt korrekt. I översättning blir det ungefär: Jag går till vila, min Skapare / du käre, beskydda mig. / Om jag inte skulle vakna / ta mig upp till dig i himlen.
Det är som synes en översättning av den klassiska angloamerikanska aftonbönen

http://en.wikipedia.org/wiki/Now_I_Lay_Me_Down_To_Sleep

och publicerades för första gången i barntidningen Varpunen (Sparven) år 1860. Det är nog den mest använda aftonbönen på finska - lika populär som Gud som haver på svenskt håll. Den är också populär som sång, i tonsättning av Sofie Lithenius, folkskole- och sånglärare (1847-1926).

Finlands evangelisk-lutherska kyrka berättar (på finska) om trudelutten.

http://evl.fi/Virsikirja.nsf/63fe9e5...4?OpenDocument
Citera
2009-10-30, 13:50
  #266
Pewnuaht
Medlem
Pewnuahts avatar
Tack så jättemycket för hjälpen Meckel och Ördög !
Det var precis den jag menade
Citera
2009-10-31, 12:38
  #267
Hamilkar
Moderator
Hamilkars avatar
Kan Ördög eller någon annan kunnig meddela om de två sista versraderna anses rimma på finska?
Citera
2009-10-31, 15:38
  #268
NoBananasToday
Medlem
Vitto, vitto satana vitto Sen repetera fyra ggr
Citera
2009-10-31, 17:43
  #269
Meckel
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hamilkar
Kan Ördög eller någon annan kunnig meddela om de två sista versraderna anses rimma på finska?

Ja, de rimmar.
Citera
2009-11-01, 10:06
  #270
Synbarken
Medlem
Verkligen? För mig gör de inte det, men jag har inte pluggat längre än till lågstadiet i Finland, så mina kunskaper om litterär finska är dåliga. Är det så att de neutrala vokalerna (e och i) anses kunna rimma med vilka andra vokaler som helst?

För den som inte förstår vad jag menar har finskan vokalharmoni, där vokalerna a, o och u utgör en grupp och y, ä och ö en annan. Vokaler från de olika grupperna ska inte blandas i samma ord. e och i är neutrala och kan förekomma med endera av grupperna.
Citera
2009-11-01, 10:19
  #271
Synbarken
Medlem
Kollade upp en webbsida med information från boken från boken "Lyhyt runousoppi. Yleisen kirjallisuustieteen alkeet." (Kort poesilära. Grunderna i allmän litteraurvetenskap) av Unto Kupiainen.

Enligt bokens definition kan de två sista raderna i aftonbönen inte anses rimma. Ett rim måste nämligen börja med en betonad stavelse, vilket skulle bli "nou-" respektive "ty-" i bönen.

Det står inte heller något om att neutrala vokaler skulle kunna rimma med andra vokaler, så det är tveksamt om "-sisi" och "-kösi" skulle rimma även om de hade råkat ha "rätt" betoning.

Citat:
Loppusointu eli riimi tarkoittaa runon kahden tai useamman säkeen lopputavujen tietynlaista keskinäistä sointuisuutta. Loppusointu alkaa aina painollisesta tavusta, ja loppusointu voi olla yksitavuinen: mies - ies; kaksitavuinen: mä|ki - nä|ki; kolmitavuinen: vat|sas|ta - pat|sas|ta; nelitavuinen: a|te|ri|a - ma|te|ri|a. Parhaina pidetään (Kupiainen mts. 32-33) sellaisia loppusointuja, joiden muodostajina ovat kokonaiset sanat mutta eri taivutusmuodoissa: häät - (sinä) jäät; hyöty - syöty; ratsasta - patsasta - vatsasta. Useampitavuiset loppusoinnut voivat muodostua myös useammasta sanasta: ponkas - on kas; vääpeli - jää peli; katoamaan - matoa maan. Jopa: taannoin - olevinaan noin.

Älä itke kälyni,
älä käly kulta,
vaikkakin jo älyni
tyystin loppui multa.
(Heikki Asunta: Käly.)

Pimeys ehtoon
sankkana, raskaana valuu…
Yhtä on lähtö ja paluu,
matka - kehdosta kehtoon…
(Kaarlo Sarkia: Pieni ratsastaja.)

Asunnan runon säkeistön loppusoinnut ovat keskenään 1. ja 3. säkeessä (kälyni - älyni) sekä 2. ja 4. säkeessä (kulta - multa). - Sarkian runossa loppusoinnut ovat 1. ja 4. säkeessä (ehtoon - kehtoon) ja 2. ja 3. säkeessä (valuu - paluu). Loppusointukaava saadaan merkitsemällä keskenään sointuvat säkeet samalla kirjaimella (Kupiainen mts. 34). Näin Asunnan runon loppusointukaava on abab ja Sarkian abba. - Poljennon liiallista takovuutta voi estää sijoittamalla loppusointuja etäälle toisistaan (jopa eri säkeistöihin).
Citera
2009-11-01, 12:21
  #272
sofos
Medlem
sofoss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Synbarken
Kollade upp en webbsida med information från boken från boken "Lyhyt runousoppi. Yleisen kirjallisuustieteen alkeet." (Kort poesilära. Grunderna i allmän litteraurvetenskap) av Unto Kupiainen.

Enligt bokens definition kan de två sista raderna i aftonbönen inte anses rimma. Ett rim måste nämligen börja med en betonad stavelse, vilket skulle bli "nou-" respektive "ty-" i bönen.

Det står inte heller något om att neutrala vokaler skulle kunna rimma med andra vokaler, så det är tveksamt om "-sisi" och "-kösi" skulle rimma även om de hade råkat ha "rätt" betoning.

Hur uttalar du nousisi och tykösi om inte med betoningen på första stavelsen?
Citera
2009-11-01, 13:02
  #273
brtkrbzhnv
Medlem
brtkrbzhnvs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Synbarken
Enligt bokens definition kan de två sista raderna i aftonbönen inte anses rimma. Ett rim måste nämligen börja med en betonad stavelse, vilket skulle bli "nou-" respektive "ty-" i bönen.
Den tredje och sista stavelsen har i bägge orden sekundär betoning (sivupaino).
Citera
2009-11-01, 20:41
  #274
Meckel
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Synbarken
Kollade upp en webbsida med information från boken från boken "Lyhyt runousoppi. Yleisen kirjallisuustieteen alkeet." (Kort poesilära. Grunderna i allmän litteraurvetenskap) av Unto Kupiainen.

Enligt bokens definition kan de två sista raderna i aftonbönen inte anses rimma. Ett rim måste nämligen börja med en betonad stavelse, vilket skulle bli "nou-" respektive "ty-" i bönen.

Det står inte heller något om att neutrala vokaler skulle kunna rimma med andra vokaler, så det är tveksamt om "-sisi" och "-kösi" skulle rimma även om de hade råkat ha "rätt" betoning.

Nu blev du lite för teoretisk.

Bönen har formen av en ramsa då den är avsedd för barn. Bönen ska alltså uttalas som om det rimmar. Testa att uttala bönen på en finsk dialekt som saknar vokalharmoni!
Citera
2009-11-03, 10:40
  #275
kastanje
Medlem
kastanjes avatar
Det som du vill ha heter softsubs (mjukundertexter, mjuksubs).

Man behöver en special program (tex Aegisub) för att göra dem.
I princip skulle fast jag kunna göra en översättning av den video du länkade (om jag hittar lite fritid), men jag har inte tid (eller tålamod) att göra extra timing när jag redan har flera projekter på gång i mitt äkta jobb.

Om du vill själv prova timing (jag kan länka dig till duktiga instruktioner för Aegisub) eller hittar någon som vill göra jobbet och har råfilen, PM mig med länken igen + om du vill ha översättningen på svenska eller engelska.
Citera
2009-11-03, 12:10
  #276
Ördög
Medlem
Ördögs avatar
Oj, vilka spörsmål ... Jag har ingen finsk verslära här inom räckhåll, men det borde ju vara allom bekant att finska ord har betoning på första stavelsen. Därefter brukar betoningen falla på varannan stavelse, så att i finsk lyrik enstaviga ord som en och sen rimmar på trestaviga som exempelvis valitsen och sydämen.

Fortfarande utan tillgång till någon verslära vågar jag också påstå att ord med manliga (enstaviga) rim som enbart består av en kort vokal - som just nousisi / tykösi - inte är riktigt rena, då man lyssnar på dem med dagens öron. De förekommer ymnigt i poesi från äldre tider, främst 1800-talet, då finskan ännu var outvecklad som littaraturspråk. I både originaldikter och översättningar av Suonio, Oksanen, Weijola, Erkko och andra idag mer eller mindre olästa skalder kan man hitta "rimpar" som Suomea / huokauksensa, se / Suomelle och så vidare. Men den som idag använder rim av den typen ger nog ett ganska dilettantmässigt intryck. Jag kommer själv att tänka på Kellgrens slöa rim (Alf Henriksons term) i Ljusets fiender - se / tjugonde / härskare / climaterne.

Det är ju ändå ingen brist på enstaviga rim i finskan. En habil rimmare borde kunna formulera sina rader så att de avslutas med lite fylligare rim - såna som utgörs av långa vokaler (saa / maa, tee / valitsee etc);
- eller av diftonger (tuo / juo, lie / vie etc);
- eller av kort vokal och konsonant (hän / enemmän, valitit / paperit etc);
- eller av lång vokal och konsonant (jaan / ollenkaan, suun / tappeluun etc);
- eller av diftong och konsonant (mies / lies, sais / lohduttais etc).
Citera
Svara

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback