Modemkapning - rättsregler?

Undrar vilka möjligheter jag som privatperson har att komma ifrån ett avtal som slutits genom att en pop-up ruta dykt upp, och jag tryckt JA.

Konsumetköplagen är väl knappast tillämplig... faller man tillbaka på allmäna avtalsrättsliga principer då?

Anledningen till att jag frågar är att jag för några dagar sedan läste att TR hade slagit fast att man får skylla sig själv... men på vilka rättsregler kan de ha byggt sin dom på?

"Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal" ("distansavtalslagen") borde väl gå att tillämpa.

Annars så blir det väl avtalsrättsliga principer...

Du har ingen länk till artikeln?

I det aktuella fallet från Halmstads tingsrätt gjorde domstolen bedömningen utifrån allmänna kontraktsrättsliga principer. Domstolen menade att kunden genom det avtal som ingåtts med Glocalnet ansvarade för de kostnader som uppkom genom telefonin, trots att dessa kostnader kan ha uppkommit genom modemkapning.

Rättsfallet finns på Pointlex (brukar gå att läsa om man har direktlänk trots att man inte har abonnemang)
http://www.pointlex.se/filarkiv/docu...FT_2279-04.pdf

Nu har jag läst TR:ns dom. Ger ju egentligen inte så mycket... Frågan är om man inte kan tillämpa distansavtalslagen? Kan man kanske se modemkapning som en "tjänst" som en näringsidkare utför åt en konsument (1§ p1).

Då borde man väl rimligen kunna komma ifrån det genom att hänvisa till utebliven information etc.

Annars är det väl bara AvtL ocker§, dvs. 31 §, svek§ 30§ och till sist 36§ som kan tillämpas? Vad tror Ni... Iofs. krävs det mycket för svek och ocker... men man kan säkerligen argumentera för att man blivit svikligen förledd. 30§ 2st griper ju in till underlättande av bevisningen. Analog tillämpning...

Eureka!
Nu har jag det... Saknas överhuvudtaget avsikt att företa en rättshandling - man bör väl kunna se pop-up rutan som ett anbud - saknas rättshandlingsvilja. Således bör denna "rättshandling" vara behäftad med en ogilltighetsanledning.

Det brister i fråga om grundläggande avtalsfakta - således frågan vilken av AvtL ogilltighetsregler som passar bäst, närmast torde vara 32 och 33§§.

Jag tror att jag måste skaffa mig en annan hobby...

Tingsrättens dom ger som sagt inte någon klarhet i hur de har argumenterat. Jag uppfatttar det dock som så att om du har ett telefonabonnemang och ett modem som blir kapat menar domstolen att innehavaren av telefonabonnemanget står risken för dessa uppringningar och kan inte göra gällande någon ogiltighetsgrund mot Glocalnet. Kunden skall således svara strikt mot Glocalnet enligt avtalet om jag uppfattar domen korrekt.

Så upfattade även jag TR:ns dom, med tanke på kvinnan ingått avtal med Glocalnet står hon risken för dessa uppringningar. Dom hade även erbjudit en utlandsspärr etc. (tror inte TR tog hänsyn till det).

Det jag undrar är vad man kan anföra som ogiltighetsgrund.

Glocalnet är ju oskyldiga till modemkapningen (får vi anta ) och då har jag svårt att se att någon ogitlighetsgrund kan vara ogiltig gentemot dem. Frågan är snarare vilken av parterna som bör bära risken för modemkapningen. I tingsrättens fall lade man denna på kunden (konsument) vilket förvånade mig. Näringsidkare brukar få stå ansvar.

Eventuellt kan man hävda att det skulle strida mot tro och heder (33 §) eller mot generalklausulen (36 §) för Glocalnet att kräva kunden på denna kostnad enligt avtalet.

Hoppas att målet överklagas till Hovrätten för så svaga domskäl har jag sällan sett, även om det var ett FT-mål kan man kräva en mer utförlig motivering.

Regeringen har dock avviserat en lagändring som skall reglera modemkapningsfallet.

Tyckte att domskälet var lite väl magert... särskilt när det ändå är en, som Du säger, konsument inblandad. Är det inte så att man på senare tid efterlyst utförligare domskäl/motiveringar? Eller det kanske bara gäller HD...

En fråga; vad innebär FT-mål?

FT = Förenklat tvistemål - Mål där det som yrkas understiger ett halvt basbelopp handläggs som ett förenklat tvistemål vilket innebär att rätten för vinnande part att få sina rättegångskostnader ersatta är kraftigt begränsat. Man har dessutom enbart rätt till prövning av 1 domare (istället för normalt 3). FT-mål kan dessutom inte ovillkorligen överklagas utan omfattas av krav på prövningstillstånd till Hovrätt.

Fan... är det sånt som kommer under senare terminer på juristlinjen eller är det bara vi som är efterblivna på vår ort?
Hade aldrig hört talas om detta (läser T2) - men det kanske hör till processrätten.

Du kommer att få se fram emot att läsa om FT-mål i Ekelöfs rättegångsböcker (jag antar att alla orter i Sverige använder Ekelöfs böcker i processrätt).