Hjälp med Engelsk cockervalp

Jag söker hjälp med vår nu 6 månader gamla hundvalp som har blivit mer plåga än nöje.

Problemen är att när vi köpte valpen, en tik, var den gulligull och söt som alla hundvalpar är men vi upptäckte efter några veckor att den gärna nafsade ovanligt mycket och var fruktansvärt envis i det beteendet. Efter försök att avlägsna hunden från händer/byxben/tröjärmar/tofflor så skäller hunden och fortsätter att nafsa, säger man då till den med ett tydligt och bestämt 'Nej!' blir det bara värre och den ger sig inte utan ska ha sista ordet och biter och nafsar. Jag sökte på internet efter lite olika uppfostringsmetoder för att hantera beteendet, allt från att vända sig om och totalignorera hunden som hoppar och biter en i byxbenen, till att stänga in den i buren och gå. Inget har hittills fungerat och hundvalpen beter sig i stort sett likadant med viss förbättring i vissa situationer. Försvinner detta med tiden?

Så för att rada upp problemen jag vill ha hjälp med:
- Nafsandet/bitandet, detta vill jag ska ta slut omgående för det är inte ens småroligt längre som när valpen var liten och inte kunde hoppa upp och sitta i soffan eller hade börjat få utvecklad käkmuskulatur.
- Morrande, valpen morrar exempelvis när man ska ta ut henne för sista rundan innan man går och lägger sig och kan även bitas vid dessa tillfällen.
- Utfall mot lemmar, hon har några gånger gjort utfall mot bland annat ansiktet vilket jag absolut inte tolererar utan direkt avvisar henne bestämt genom att avlägsna henne från soffan och inte tillåta att hon hoppar upp igen, det slutar oftast inte där utan hon går på benen/byxorna och då sitter hon tillslut i buren eftersom det är enda lösningen. Hunden ger sig aldrig självmant eller efter en direkt tillsägelse känns det som.

Jag ser även ett stort problem i att min yngre syster inte vågat säga ifrån till hunden från början och att hunden tydligt står över henne i rang, den är på henne mest och hoppar upp och nafsar på henne det första hon gör när min syster kommer till frukostbordet/hem från plugget mm. Detta irriterar mig som bara f-n och jag har tydligt insett att hon inte är lämpad att ta hand om en hundvalp. Jag har även sagt detta till henne men jag tror att alla vet hur tonårstjejer inte gärna tar kritik.

Jag undrar vad vi kan göra i familjen för att få hundvalpen att bete sig som människans bästa vän och inte någon hemsk liten ruskprick som morrar och attackerar oss när den inte känner sig nöjd. Jag kan beskriva ytterligare situationer om det skulle behövas för att förstå situationen med hunden bättre.

Detta blev ett väldigt långt inlägg, ursäkta.

Nåt som har funkat förut för mej är att använda stopp och växt på naglarna, Stopp och väx är apotekets anti nagelbitning lack. Så varje gång hunden ska nafsa i fingrarna så ser man till att fingrets nagel kommer i kontakt med hundens tunga och det kommer då smaka apa för hunden.

Hade en cocker spaniel när jag var yngre, och när han höll på med såna dominanssaker så fick vi helt enkelt sätta honom på sin plats genom att slänga över honom på rygg och hålla fast honom tills han gav sig. Han slutade med sånt ganska kvickt.

Tack för båda tipsen, ska pröva dessa när tillfälle ges. Läste igenom mitt första inlägg och det låter som om hunden är hemsk vilket den inte är, den måste bara avvänjas vid dessa beteenden

Fler tips uppskattas!

Brukar lösa sådana här problem med att lägga ner hunden på sidan, snabbt och smidigt -ta tag i benen och lägg den på sidan.
Studsar hunden upp igen efter nedläggningen-lägg ner den igen-och igen, efter en ständig upprepning brukar jycken ge upp och ligga kvar. Res dig upp då-studsar den upp igen då så börja om.
När hunden ligger still utan uppstudsnings tendenser locka på den och se om den kommer.
Studsar den iväg ifrån dig eller går till attack-börja om!
´
Tänk på innan du börjar:
Cockrar kan ha ha problem med öroninflammationer så kolla igenom jycken innan du börjar kriga med den-smärta kan göra valpar rabbiata!

Jag hopas att du fått bukt på problemen. Men jag blev lite förfärad över vissas svar på denna tråden.
1. Att använda medel för att få slut på ett oönskat beteende hjälper sällan, bara när man har ryggen till. Som tex bitande på saker när man inte är i rummet eller hemma. Då kan tex Tabasco fungera att stryka på exempelvis utsatta bordsben.

2. Att trycka ner en jycke upprepade gånger kan göra den nervös och osäker. Alltför auktoritära hundförare är inte alltid bra. Relationen ska vara lugn med respekt och tillit mellan hund och förare.
Visst, ibland kan det behövas, att trycka till den, men inte för minsta lilla eller allt.

Prova tänka dug in i hur Cesar Milan skulle ha gjort, han hade sett till att han var lugn och kontrollerad innan han hade gått in i situationen. Tagit ett djupt andetag, inte glömt bort att andas och sedan använt sin kropp och energi för att hävda utrymme och bli av med olater hos hunden.
Det låter som att er tik tagit över och ser sig som ledaren.
Du som ska stå högst i rang borde sätta ner foten, använd fingrarna och ge en stöt när hon beter sig fel. När du vunnit ledarplatsen är det dags för din syster att ta andraplatsen,
när hon inte får gehör ska du hjälpa henne, låt systern fortsätta säga åt tiken och lyssnar hon inte ger du hunden en stöt med fingrarna för att understryka det systern nyss bad om.

Lägg ner regler, vad får hunden göra/inte göra? Hela familjen måste vara konsekvent och ingen får ge upp!
Se till att alltid vara den första som går igenom dörren när ni ska gå ut, detta visar också att du är ledaren.
Gå ut, träna kommandon eller sök, använd godis och beröm så stärker ni er relation och ni ska se att det blir er bästa vän istället för en läskig ruskprick

Lycka till och hoppas ni har det bästa framför er <3

(och hoppas detta blev förståeligt, skrivit i mobilen:/ )

var inte rädd att visa vem som bestämmer, orsaka ingen smärta men var väldigt tydlig.
att din 6-månadersvalp bits mycket kan bero på att det kliar och mjölktänderna vill ut och nya ska växa. köp många goda ben...

en annan grej du kan testa är att pipa till när han biter för hårt för att visa var gränsen går. biter han på saker du inte vill att han ska bita på så avleder du honom med att ge honom en trasse eller ett ben.
känner du någon som har en vuxenhund som din cocker spaniel kan bli "lärd" av och satt på plats? jag tycker personligen att hundar lär sig mycket av andra hundar som kan skilja mellan ok och inte ok. bli inte orolig ifall den andra hunden lägger din cocker spaniel på rygg, eller liknande. är det en stabil hund så kommer situationen i regel inte balla ur. cockern kommer bara lära sig.

något som mammor gör är att bita valparna i örat när de går över gränsen...

jag minns när min hund (boxer) var cirkus 8 månader gammal, då satt han i soffan och morrade på min en bekant när hon närmade sig det han ansåg vara hans plats. först trodde jag inte på henne, när jag sedan tjuvkikade insåg jag att det stämde. jag gick då till hunden testade själv och han gjorde ingenting. sedan bad jag min bekanta göra det igen och då visade han tänderna. jag tog då honom i nackskinnet och kastade kontrollerat ner honom på mattan. han har aldrig visat såna tecken igen.