Din värsta hat boss/fiende i ett (retro-)spel?

Kanske inte absolut värsta men körde precis igenom Mega Man 1 och blev påmind om hur extremt irriterande hela Dr Wilys ställe är. Yellow Devil är extremt jobbig men inte så jättesvår när man lärt sig mönstret. Däremot är det ju helt omöjligt att klara bubbelmaskinerna om man kastat bort stenarna i ett tidigare försök.

Men mest irriterande boss i hela spelet måste ändå vara Fire Man. Så äckligt snabba attacker som är nästintill omöjliga att akta sig för. Bästa taktiken är att bara spamma honom med isvapnet och hoppas att man har tillräckligt mycket liv för att hinna ha ihjäl honom innan man själv dör...

För de som hade en gammal mac minns jag att jag hade enorma problem med någonting (minns inte vad, var ju 20 år sen) i spelet Fury of the furries, tog mig aldrig igenom det.

En mer konkret oförglömlig npc är Morsan i Dubbelmoral

Bubsy till SNES tog mig aldrig förbi tefatet i ökemvärlden, hade inte reaktionsförmågan. Herrejävlar vilket underbart lir med samma dryga slut varje gång.

Målvakterna i NHL '97, också till SNES, är legendariska. Kanske mitt favoritspel genom tiderna efter Heroes 3, men jävlar så fuskiga de var! Kom en centimeter för nära så åkte du på Interference, även om det var målisen som körde in i dig.

Draken i Warriors of might and magic, PS2, förblev nog obesegrad.
Kanske haft tur med spel jämfört med somliga här i tråden

Hedersomnämnande till den osynliga Handen i taket i OoT (N64). Jävlar vad jag sket på mig första gången!

Egentligen inte en speciell fiende, men de fiender i Ninja Gaiden till nes, som typ respawnar hela tiden när man försöker hoppa över något jobbigt stup. Sjukt irriterande och orättvist.

När det gäller fiender så är de flygande fiskarna i Super Mario Bros och spökena i Pac-Man klart värst. Snackar vi boss så är Bowser svårslagen för min del - jag vill fan skjuta han i huvudet varje gång han visar sitt fula tryne.

Då.
Andra banan i Top Gun där man skall landa planet på hangarfartyget. Svårt som fan när man var lite och inte kunde engelska.


Nu. Det vet i fan. Spelar mest spel med barnen så det är inte så svårt längre

Ja det kommer jag ihåg hade oxå problem med det. Sen apropå top gun tog det ju lite tid innan jag lärde mig å tanka i luften och.
Annars så sista världen i metriod där man ska ta sig ner till botten och in i en dörr. Men iaf så dem där jävla maneterna som suger liv ur en och man kunde bara döda dem med missiler. Hade oftast inte tillräckligt med missiler för att ta mig ner :-\

Slutbossen i Wolfenstein 3D var ett jävla gissel.

Han var väl inte så jäkla svår (om du inte menar att han är odödlig i verkliga livet)?
Annat med Prince of Persia 1, omöjlig att ta kål på.

Fanns till många plattformar, körde det till pc. Så svårt var det inte, men hade nog aldrig fixat det idag :-)

Jo, han var ett helsike, ända fram tills jag lärde mig tangentkombinationen "LIM".



Jag kom aldrig så långt i det spelet. Jag fastnade på nått skitlevel med en gåta jag aldrig kunde lista ut, och kom aldrig vidare. Detta var innan Internet och den medföljande förmågan att söka på "Walkthrough for Prince of Persia" fanns.


Jag har dock en pissgammal windowsversion och ett fullt fungerande DOSbox, samt alla gamla retrospel nedsparade på DVD's, så jag kanske skall försöka igen?

Klart du ska! Brutaliteten av att bli kapad på mitten eller spetsad på spikar håller än.

Jag måste dock röka på rejält med gräs innan, för att kunna tolerera spelets outhärdliga checkpoint-system. Ingen ctrl+s för att spara här inte.



Ah... Det känns bekant.
NU vet jag vad jag gjorde för fel.

Spelet är från den tiden då vi bara kopierade dem, utan att först läsa på om deras bakgrundhistoria först.
Lite som med Dune 1, som jag bara upplevde som ett jävligt häftigt strategispel.

På tal om frustrerande retro-spel... Nån här som nånsin lyckats varva spelet "Z"?