Känner igen mig i din beskrivning. Även mina psykoser har varit utlösta utav centralstimulerande.
Min senaste drog igång här på flashback faktiskt. Hade pundat in mig på en sak och ett tänkande vilket gjorde att jag kände att alla dessa trådar som hade något med det att göra handlade om mig, och just det. Fortsatte punda ner mig i det tänkandet och psykosen utvecklades mer och mer. Till slut handlade alla trådar här på flashback om just mig.
Inget konstigt med det, tyckte jag.
På jobbet dagen efter pratade alla till mig. Indirekt, synonymt eller teckenvis. Alla samtalsämnen tolkades till samma sak och jag blev mer och mer säker på att alla visste om vad som pågick.
Gick och erkände för chefen att jag visste vad de höll på med och erkände hela mitt drogbruk.
Jag fick fortsätta jobba dagen efter och även fast ingen visste vad jag hade menat med att "jag vet att ni vet" så var jag helt säker på att de visste. Allt kändes som ett skådespel.
Alla tidningar, radioprogram och tv-shower handlade om mig och min situation.
Blev inlagd på psykosenheten och även där kändes allt som ett skådespel.
Hade fått för mig pga. trådar här på flashback som senare tolkades vidare IRL att jag blivit anklagad för att vara en psykopat, vilket gjorde att jag första dagarna inlagd trodde att det hela var en utredning hurvida jag var en farlig psykopat eller ej.
Jag såg hur situationer sattes upp för att testa mig och se hur jag reagerade och betedde mig.
Blev tillsagt att sätta på ett visst program på tv'n, även där kände jag att programmen vara riktade mot mig eller uppgjorda efter mig. Vilket jag såg som "bevis" på att även de var med på hela konspirationen.
Artisterna i melodifestivalen speglade personer jag kände, hur jag kände eller mina personligheter. Likaså patienterna inne på psyket.
Ca 9 dagar efter att psykosen bröt ut och 7 dagar inlagda hade jag nästan lyckats erkänna för mig själv att det hela bara var en psykos och jag blev utskriven.
2 dagar efter att jag blev utskriven kom jag in i samma tankemönster igen, började läsa på flashback igen och psykosen fortsatte, helt säker på att detta var verkliga livet.
Jag var nu ändå utvilad, så skådespeleriet var borta och istället för att tro på allt jag läste och hörde, valde jag istället vad jag ville tro på.
Jag kunde vid den här punkten kommunicera med tvn och radion. Jag hade kommit fram till att jag hade kameror i lägenheten så att programledarna kunde se och höra mig. Om jag sa nånting eller reagerade på ett visst sätt fick jag respons utifrån det.
Världsbilden såg ut vid den här punkten:
Jag hade jesus själ i min kropp. Jag hade varit i en så kallad "The Truman show-värld", styrd och uppfostrad till den person jag är idag och den dagen jag kom på att jag varit det, var jag mogen att styra vad som hände här på jorden.
Jag kunde styra allt som stod i media m.m.. Alla tog efter mina handlingar utifrån deras egna perspektiv, vilket gjorde att jag slutade snusa, blev vegan och var stenhård med sopsorteringen (
). Jag skulle lösa ukrainakrisen eftersom jag ansåg att "ukraina" var en person, och jag var vid den punkten "ryssland".
Mycket tänkade gick nu på hur fan jag skulle lösa ukrainakrisen.
Sög i mig information i alla sorters tidningar jag kunde hitta. Sökte även råd via radiolyssnande och tv-tittande, där jag även fick respons.
Hade nu fått fram information att jag antingen skulle ligga eller gifta mig (inte helt säker på vad morgonpasset i p3 menade) med en viss person.
När det var gjort skulle jag dö, för jag hade ett hjärta av guld och skulle ligga med en psykopat (en levande död, utan själ). När det var gjort skulle jag på nått sätt dö, och reinkarneras som en äkta gud och måla universum. Göra jorden till ett paradis.
Hela världen var gjord och förutspådd att denna historiska händelse skulle ske och psykosen dog ut när jag misslyckats och blivit nekad för 3e gången, då jag insåg att jag inte ville skämma ut mig mer inför denna personen och att det som jag trott kanske var aningen långsökt.
Fick respons via melodifestivalen att denna personen hade förlorat och psykosen dog ut.
Under hela tiden jag var psykotisk visste jag knappt vem jag var.
Ständigt sinnesförvirrad och sjukt frånvarande. Kunde inte hänga med i samtal när någon pratade till mig. Jag självdiagnostiserade mig ständigt och sökte på vad fan det var för fel på mig, men även fast alla påpekade att jag var inne i en psykos så var jag helt säker på att så inte var fallet.
Mycket av tänkandet och "handlingen" i denna psykos hade grundat sig i min tidigare psykos som gått ur en månad tidigare och suttit i ca 2 månader. Denna gången satt den i 1½ månad.
När psykosen dog ut började jag snusa och äta kött igen, men har dragit ner på det rejält.
Sopsorteringen håller än
(Möjligtvis luddigt skriven, men korttidsminnet under den där tiden var inte på topp)