Vad är det med retrospel..

som ni gillar? Är det nostalgin i sig eller känslan av att dataspelen då kändes mer som just dataspel än en efterapning av verkligheten?

Jag själv har fortfarande en Commodore 64 och en Amiga 600 i min ägo, och jag måste säga att spelkänslan är helt annorlunda, även om grafiken är simpel och musiken låter som någon som tafatt knappar på en keyboard.

Jag minns när jag spelade Renegade hos en polare i början av 90-talet. Man gick runt i en stad och pucklade på människor, då tyckte man att det var häftigt.. men när Virtua Fighter kom till Segan så var det en ny, häftigare upplevelse.

Jag minns även hur lycklig jag blev när jag klarade Ultima IV, sådana spel görs inte längre.

Har ni några spelminnen som överglänser allt det som produceras idag?

När Settlers kom på Amigan, satt helt otroligt många timmar och spelade med min kompis på delad skärm. Frontier Elite II på Amigan spelade jag också hur länge som helst. Det var fantastiskt att man fick plats med ett helt universum på en diskett, bevisar verkligen att grafiken inte är det viktigaste.

Grafiken är egentligen sekundär.. bara spelkänslan är den rätta. Det är det som de stora speltillverkarna missar idag. Det satsas allt för mycket på verrkligetstrogen grafik men lite på spelkänsla och fantasi.

Retrospel i sig strävade ju inte fullt lika mycket efter realism som modernare spel.
Allting var inte utritat in i minsta detalj så man fick ta och använda lite fantasi för att leva sig in i spelet.

Det kan helt enkelt kännas roligt att gå tillbaks till mer simplistiska spel med färgglad grafik och enkelt gameplay i sånna tider då generiska strids FPS spel regerar över spelmarknaden.
Kan ju säga att jag lungt varvar t.ex MegaMan 3, 4 eller 5 istället för att köra CoD:Modern Warfare.