Citat:
Ursprungligen postat av esunix
Tack! Jag uppskattar för ditt svar
Jag vet det låter okunnigt, men jag "panikstuderar" just detta ämne.
Vad beror kvanttalet j på egentligen? Hur vet man att vid rotationell excitation ändras j med 1 så att excitationsenergin är E(j+1)-E(j) = 2B(j+1)?
Vad visar egentligen spektrat?
Om
J är totala rörelsemängdsmomentoperatorn så är hamiltonianen för en fri roterande molekyl
H=J^2/(2I)
där I är tröghetsmomentet. Egenfunktionerna till J^2 är klotytefunktioner och egenvärdena är hbar^2j(j+1) där j alltså är ett kvanttal som mäter hur "mycket" molekylen roterar (hur stort dess rörelsemängdsmoment är). Energin är alltså
E(j)=hbar^2*j*(j+1)/(2I)
Anledningen till att j måste ändras med 1 är att när man räknar ut matriselementet för övergången mellan en uppsättning kvanttal till ett annat så har man en integral med en produkt av klotytefunktioner och symmetrin hos klotytefunktionerna är sådan att denna integral blir noll om inte j ändras med +1 eller -1. Enklare blir det att beräkna om man använder kommutatorer och bra-ket-formalism. Man kan också se det som att fotonen har spinn 1 och kan således öka eller minska totala rörelsemängden med 1.
Spektrat visar vilka energier som rotationella, eller mer troligt rotationella-vibrationella, övergångar i molykylen har. Alltså hur mycket energi som "krävs" för att förändra rotationen/vibrationen hos molekylen.