vad är det för fel på mitt syskon??

hej. jag har ett syskon som inte längre bor hemma. men så FORT hen kommer hem så blir det hus i helvete eftersom hen inte kan ta någon kritik överhuvudtaget. det räcker att säga någon liten pytteynka grej som utlöser hysteriska skrik och gråt-utbrott som slutar med att hen flyger ut genom dörren med orden om att hen ALDRIG MER SKA KOMMA HEM IGEN!!!!!

frustrerande för mig som syskon är att jag som fortfarande bor med mina föräldrar är att detta utlöser en konflikt som sedan jag måste ta del av i en vecka (i min familj glömmer och förlåter man inte i första taget). de enda som kan diskutera i min familj utan att skrika och gråta och ta ALLT personligt är jag och mitt andra syskon. men det går inte någonstans att få resten av familjen att förstå detta.

idag fick jag nog när hen stod i vardagsrummet och skrek på min mamma att det är så synd om hen och blablabla att jag gick dit och sa åt hen att skärpa sig. då fick JAG skulden och hen påstod att jag hade använt mig av personangrepp när jag erkände att det inte är kul när hen kommer hem för det alltid blir bråk. fick sedan ett slag riktat mot mig, sprängda trumhinnor av "du är helt jävla dum i huvudet. du ska aldrig mer bli hembjuden till mig. ALDRIG!!!!!!!!" och en dörr slängd i ansiktet.

vad i helvete är det för fel på mitt syskon? allvarligt talat. hen har inte adhd. är 25+. har en utbildning och fast jobb. vad fan ska jag göra åt hen? får ångest bara av att höra att hen ska vara med på familjeträffar.

jag hade inte inte samma problem som föregående talare då du skrev att "hen" fick gråt och skrikattacker...japp, måste vara en flicka. Men visst fan är ordet "hen" ett jävla aber. Din syster har problem och om ingen får henne att söka hjälp, så kommer ni få många fucked up´d släktträffar. mitt råd till dig är att be "hen" söka hjälp och om hon inte lyder det rådet, ge "hen" en käftsmäll! JO, i vissa fall kan man ge det även då det gäller en "hen".

tycker inte att det har så stor betydelse beroende på bror/syster. eftersökte mest råd om vad fan jag ska göra åt syskonet i fråga. egentligen vill jag skita totalt i det och låta denne spela martyr hela tiden för det drabbar ju mest personen själv.

har sagt till på skarpen tidigare men då är jag ett dåligt syskon som inte vet ett skit, är dum i huvudet, idiot, självisk, elak, ännu värre osvosv. använder mig aldrig av personangrepp i bråk eller tar saker personligt om jag vet att det finns något slags värde i åsikten. verkar dock som att den egenskapen helt och hållet har hoppat över detta syskonet.

Är juh imo ganska uppenbart att "hen" har problem med sig själv, är osäker som in i helvetet och behöver hjälp och stöd av er i familjen men denna har inte mod att säga detta och söka den hjälpen så istället är ni dumma i huvudet... Man blir arg när man inte blir förstådd, speciellt av sin nära å kära. Visa denna tråden för "hen" och säg att det inte är acceptabelt att "hen" bara gapar och skriker utan är 25+ och borde agera som en vuxen. Det skulle iaf ha tagit jävligt hårt på mig om mina syskon gjort en liknande tråd om mig där de i princip skriver att de inte vill vara nära mig för de skäms för mitt betende.

Du kan inte försöka sätta dig ner och prata med hen? Inte då hen är hemma hos era föräldrar utan att du åker till ditt syskon. Om du på ett lugnt och sansat sätt frågor om det är något som är fel och hur hen mår så kanske det blir lättare för dig att förstå varför hen reagerar som hen gör.

OT: Jag hatar att använda hen, men det är väl bara att vara en god svensk och rätta sig i ledet

Nja, säg inte det. Har stor betydelse då det är lättare att sätta sig in i vad det är för en individ.
Men är självklart att i det här fallet var det ett flickebarn det handlade om, om inte bror din är homosexuell dvs. "pytteynka grej som utlöser hysteriska skrik och gråt-utbrott som slutar med att hen flyger ut genom dörren med orden om att hen ALDRIG MER SKA KOMMA HEM IGEN!"

Är väldigt svårt att sätta sig in i din situation eftersom du inte förklarar tillräckligt utförligt. Vad är det hon bråkar om? Hon bara kommer hem och börjar härja och skrika och gråta utan några som helst anledningar?
Enligt mig låter det som att hon är otroligt bortskämd, skulle behöva en reality check och någon att snacka med. Att hon tycker synd om sig själv är bara patetiskt, bara att få henne att inse att livet är hårt och att det är dags för henne att växa upp...

Kanske borde du sätta dig ner och snacka med henne om vad som är fel? Låter som att hon behöver tala ut och att ni inte förstår varandra..

Men finns fortfarande inget som förklarar hennes argument, kanske är det ni som är körda i huvudet och bara hon som ser det? Kanske hon som är normal i detta fall och ni som är taskiga emot henne?
Försök att beskriva en för dig "Helt sjuk" diskution ni nyligen har haft där hon uppfört sig såhär.
Vad var det som diskuterades? Vad var hennes argument? Vad var det hon ville komma fram till etc?
Först DÅ kan vi hjälpa dig med att komma fram till vad det är för fel på ditt syskon..

Förövrigt så tänkte jag direkt "Neeeeeej inte hen" när jag läste det första gången. Det är FEL! Sluta med det genast! Vi är djur, vi behöver benämningar som han eller hon för att man ska få information om vad det är för en man diskuterar... Sluta bidra till att mänsklighetens intelligens blir lägre!

SLUTA SKRIV HEN! Alla förstår att det är en tjej ändå..

kanske ska snacka med henne om hennes problem? Hon kanske har andra problem som är psykiska, fysiska eller bara jobbigt vid det här laget?

Prova att inte säga till på skarpen. Prata istället lugnt och sansat och inte så motvalls i en miljö som inte känns fientlig för ditt syskon. Om du verkligen är intresserad av vad som stör hen, måste du försöka se situationerna ur hens perspektiv.

Inte ett vettigt svar på TS tråd. Alla hakar upp sig på ordet hen. Ett ord som även jag hatar.
Men jag ska inte vara bitter utan faktiskt ge råd.
Nu pallade jag inte läsa allt pga ordet hen. Men just hen gör att jag ser vad problemet är.
Problemet i er familj beror på att ni inte bryr er om varandra.
Det ni först bör göra är att visa varandra respekt. Ett första steg är då självklart att fråga varandra vilket kön de har. Utgå sedan från det så blir det nog bra.

ditt syskon är en bortskämd liten skit som vill ha en käftsmäll så han/hon håller tyst och fattar vart han/hon står jämte andra familjemedlemmar, dvs under - därför beter sig -hon- provokativt och på ett sätt som borde leda till en örfil; eftersom om det vore en han hade det uttryckt sig på ett sätt som tydde på dominans genom att vara våldsamt.

har alla testiklar ramlat av idag, allt logiskt tänkande och förmåga till att analysera utan att vara en blödig liten hippie har försvunnit över en natt och allt handlar om att vara fåfäng och känna sig 'god' som ett sätt att boosta sitt ego - även om det är totalt kontraproduktivt och orsakar 10 000 ggr mer skada än att vara realistisk och agera därefter även om det inte är PK.

eran farsa är en naiv mes som inte vet vad han håller på med, om ni har någon - ni kanske kände er förtryckta av hans patriarkat så ni skickade ut honom.

För typ 7 år sedan, när jag var i 20-års åldern och bodde hemma hade jag också ett syskon som var sådär. Denne kom hem ofta och då blev det alltid hus i helvete, denna person gjorde som den ville hela tiden och kunde inte hjälpa till med något fast det var denna person som orsakade så mycket problem. Man fick inte göra något alls nästan, för denna person skulle ha förtur på allt och då fick man oftast vänta flera dagar innan man ens fick tillbaka det.

Det värsta var att personen var 32 år, så sjukt störande det var kommer jag ihåg. Lyckligtvis bor jag inte hemma längre, men jag tycker synd om mina föräldrar som fortfarande måste stå ut med det där.

Min lösning på det? Det finns fan ingen. Så länge du bor hemma så kommer du få genomlida all skit och egotripphet personen kommer slänga på dig. Du kommer må sämre medan idioten kommer må bättre.

Det är inget fel på din text, den håller minst lika bra standard som de flesta andra flashback-inlägg. Det är heller inget fel på ordet "hen", i alla fall inte här, det är istället för "han eller hon" och om man inte har intellektuell förmåga att läsa ut det så är man dum eller gör sig dum.

Det är nu en favoritsport bland flashbackare att få visa sig korkade.

Ditt syskon har inte rätt att sabba för dig eller någon annan. Hen, omg!, är en vuxen person som får ta ansvar för att sätta gränser för sig själv. Försöka prata vänligt, fråga om syskonet har problem och berätta hur du upplever situationen. Om det inte fungerar så börja sätt gränser. Folk har inte rätt att låta sig själva gå ut över andra, inte ens familjemedlemmar. Om inte det fungerar så säg att du enbart vill umgås med hen under omständigheter då hen kan uppföra sig.