Ni som studerar statsvetenskap, vad får ni lära er?

Rätta mig gärna om jag har fel men socialliberalen förespråkar väl våld när det passar denne. Är inte detta en direkt självmotsägelse gentemot allt vad liberalism står för?

Hur kan man vara liberal utan att konsekvent förespråka frihet?

Nej, detta har varit mycket vanligt inom liberalismen i alla tider. De klassiska liberalerna förespråkade såväl stater (tvångsanslutning) som skatter (stöld) och regler som kränkte negativa rättigheter (våld) - givetvis när det passade dem. Läs vidare här: https://www.flashback.org/t1200517


För att man förespråkar en relativt fri tillvaro, som däremot i regel också innefattar såväl stat som tvång. De konsekventa förespråkarna av frihet är anarkister

Hehe.

En fråga jag har till folk när vi ändå diskuterar hur folk uppfattar statsen är hur folk uppfattar statsen i förhållande till nationalekonomin? Om jag skulle kategorisera skulle jag hävda att statsvetenskapliga institutionen känns mer vänster och nationalekonomiska mer höger. Mina fem ören.

Den iakttagelsen skulle jag nog vara beredd att dela. Nog för att vi hade några mer vänsterinriktade lärare i nationalekonomin, och några mer högerinriktade i statsvetenskapen, men generellt var fler lärare lite "sossigare" i statsvetenskapen och lite mer "moderatiga" i nationalekonomin. Däremot var ingen speciellt extrem åt något av hållen, där jag pluggade. Det rörde sig mer om mindre avsteg från mitten åt respektive håll.

Jag håller inte med. Större fans av Keynes än nationalekonomer får man ju leta efter.. Statsen kändes betydligt sakligare och mindre biased även om utgångspunkterna i statsen ofta är staten.

Däremot fanns undantag i båda fallen. Hade en professor i makroekonomi som väldigt tydligt ogillade nyttoberäkningar och andra planekonomiska grejer.

Jag har studerat statsvetenskap i några år. Locke ingick bara i den första delkursen och det var nog inte många som läste originaltexten. Om man vill studera liberalismen som ideologi är det bättre att läsa filosofi på universitetet. Jag läste en kurs i politiskt filosofi och var mycket nöjd med den kursen, mycket kurslitteratur i form av originaltexter, bra föreläsare, intressanta seminarier med insatta kursare osv. Statsvetenskap är bara till för dem som vill läsa om EU eller U-länder upplevde jag det. Min erfarenhet är att många som studerar statsvetenskap kan ganska lite om politik eller ideologi.

Detta låter ytterst märkligt. Alla som har läst en grundkurs i (praktisk) filosofi har hört talas om det begreppet, och viss filosofi ingår utan tvekan i statsvetenskap så de måste ha haft ett bra tunnelseende.

Vad exakt innebär "första delkursen"?


Politisk filosofi/teori är en del av statsvetenskapsutbildningen på samtliga svenska universitet.

En termin på universitetet är indelad i olika kurser om totalt 30 högskolepoäng. Hur indelningen ser ut skiljer sig mellan olika universitet men man läser i stort sett samma saker,

Jag läste 7.5 Hp politisk teori
7.5 Hp förvaltning
7.5 Hp svensk politik
7.5 hp internationell politik

4 delkurser på en termin, varav bara en behandlade politisk filosofi. Därför är det bättre att plugga filosofi om man är intresserad av ideologi eftersom grundkursen statsvetenskap ofta inte lägger så stor vikt på de klassiska filosoferna. Ofta vill de bara att studenterna ska ha hört talas om dem.

Ja, statsvetenskap är förstås bredare än politisk filosofi; men är man intresserad av politisk filosofi går det ju alldeles utmärkt att lägga till fler sådana kurser bland de valbara kurserna och rikta t.ex. uppsatser och grupparbeten åt ett sådant håll. Du har sedan alldeles rätt i att statsvetenskap ganska mycket är en praktisk och analyserande vetenskap (dvs där man an analyserar ett specifikt praktiskt fall, eller jämför flera), men utgångspunkten är ju alltid ett teoretiskt ramverk och problemformuleringen kan vara inriktad på en specifik ideologis roll i ett specifikt skeende om detta är något man är intresserad av.

Politisk filosofi/teori läser man ju även normalt på B- och C-nivå (där C iofs mer handlar om aktuella ramverk och kanske inte är politisk historia på samma sätt), så det handlar ju inte bara om 7,5 poäng totalt. Även om du läser filosofi så läser du ju mycket som handlar mer om filosofi som verktyg än om politisk filosofi (även om du läser samhällsinriktad filosofi; bland icke-samhällsinriktad sådan finns det ju många program som inte alls tar upp politisk filosofi, eller gör det i mycket liten grad).


Nja, det är inte riktigt upplevelsen jag har. Och läser man kurslitteraturen får man en ganska bra grundläggande koll - även om man förstås måste fördjupa sig för djupare kunskaper (det går inte riktigt att ha en grundkurs där man får djupgående kunskap om alla politiska filosofer och teoretiker, ens från 1600-talet och framåt).