Varför "aliens"?

Haha, rymdblattar.....så jävla bra

Alien används ofta i betydelsen utomjording på engelska. Har man blivit utsatt för en "alien abduction" är det nog utomjordingar som varit i farten, medan än "illegal alien" antagligen har jordligt ursprung. Extraterrestrial är möjligen lite formellt. Förkortningen ET finns också. Används kanske inte lika ofta som alien på svenska forum.

Men för att svara på frågan i startinlägget används nog alien därför att det är kortare än utomjording och för att vi är vana vid det från amerikanska filmer (inte bara Alien [1979].)

Bara det att i praktiken så används det uteslutande om de där grågrönblåa sakerna med stora huvuden.

Vår tids vättar. Det betyder illegal invandrare och har den bokstavliga betydelsen "illegal främling". (Och intressant nog så är kolportörerna av tron på de där hydrocefala utomjordlingarna experter på att pissa bort det främmande. Vilken medelmåttig sci-fi-roman eller novell tar det främmande på mera allvar än blomsterbarnen som inte kan häva ur sig något mer än "öh, de är här för att stoppa saker i våra kroppsöppningar alla vet men CIA mörklägger, möh".)

Utomjording och alien ger ungefär samma konnotationer för mig. Utomjordiskt liv ger ungefär samma konnotationer som extraterrestrial (life).

Bara det att det inte gör det för bydlos med "take me to your dealer"-t-shirts. Vilket tillverkarna av sagda t-shirts etc räknar kallt med.

När någon säger utomjording så tänker jag alltså i första hand på en sk gray alien. Jag skyller på Hollywood. Med utomjordiskt liv tänker jag kanske i första hand på encelligt eller annat enkelt liv som vi kanske kommer upptäcka i vårt eget solsystem, i andra hand någon civilisation ljusår bort som SETI hoppas snappa upp en signal från. Jag påstår inte att mina associationer är mer rätt än någon annans. Det är bara vad jag personligen först kommer att tänka på.

Jag bryr mig egentligen inte om folk skriver alien eller utomjording på ett forum. Tycker dock det är fel att påstå att alien inte skulle vara synonymt med utomjording på engelska. Det används som sagt ofta i den betydelsen, även om ordet även har andra betydelser.

Visst, men om man inte vill bli hopklumpad med de som tror att rymdvarelser besöker Jorden i skytteltrafik och att varenda myndighet och alla dess anställda, även personalhandläggaren i Dorotea kommun, är med i Konspirationen så måste man sätta tonen själv. På ett väldigt strukturerat och offensivt sätt. Lite som att diskutera barns sexualitet. Vill man inte bli hopklumpad med Peddobjörn så måste man göra samma sak innan själva diskussionen kan börja.

Det ligger mycket i Herr Lindholms jämförelse mellan rymdvarelser och vättar.

Man kanske också skulle kunna jämföra de här "bortförandena" med de berättelser som häxtribunalerna fick fram under 1600-talet?

I båda fallen verkar det som om hysteriska kärringar - ofta utan fast manligt sällskap - säger sig ha blivit bortförda av okända varelser (utomjordingar eller jävlar) till en annan plats (rymdskepp eller blåkulla) för att företrädesvis bli pullade i diverse kroppshåligheter. Därefter återbördas de till sin naturliga hemmiljö innan hanen gal.

På 1600-talet hade man dock den förnuftiga inställningen att bränna dessa individer på bål för att få slut på dumheterna. Då fick de minsann lära sig!

I dag kan däremot fruntimmren otyglat tillåtas lägga beslag på oändliga mängder terrabytes minneskapacitet på digitala nätverk av typen You Tube med sitt olidliga nonsens...

Summa summarum: I linje med vår benägenhet att i bland byta namn på vissa "laddade" befolkningskategorier (ex: "skurkärring" -> "städerska" -> "lokalvårdare" eller "blåman" -> "neger" -> "färgad" -> "svart") har vi nu gått från "vätte" via "utomjording" till det vidriga "alien".

Kan det vara så?

Jo. Dock så är det tre viktiga skillnader:

Häxbränningarna i Sverige var en ren och skär allmogegrej. Grannar skvallrade på varandra tills dess att myndigheterna kastade några köttstycken åt pöbeln. (Jag har för mig att Guillo har skrivit om en svensk präst som fick stopp på häxbränningarna.)

Den andra skillnaden är att det inte finns någon fullständig kontinuitet. Visserligen så är likheterna mellan en gravkulle (där man förr trodde att älvorna bodde) och ett flygande tefat stora. Och visst så har de där rymdvarelserna tagit över de sexuella trakasserierna. Men det går faktiskt att skämta om älvor eller ha små prydnadsfigurer av dom hemma utan att blanda in de där rymdvarelserna.

Den tredje skillnaden är att i stort sett alla fiktiva och hypotetiska rymdvarelser är skrivbordsprodukter. Oavsett om det är en manusförfattare som vet lite om naturvetenskap eller en biolog som gör kvalificerade gissningar så är det öppna kort. Älvor ingår i en större tradition av mytologiska varelser. De där rymdvarelserna är dock folktro som diverse författare senare har intresserat sig för (på samma sätt som man intresserade sig för snuffilmer eller satanistiska pedofilkannibalsekter). Den enda fördelen med de där rymdvarelserna är att de är så otroligt bydloaktiga från början till slut. Det räcker med att ha läst ett par böcker av Niven som man refererar på ett bra sätt för att slå med häpnad. Och för utsökta dekonstruktioner av den bydlomyten rekommenderar jag å det hjärtligaste UFO: Enemy Unknown och Deus Ex.

Haha... Håller med om att vättarna - och andra klassiska väsen har en större kulturhistorisk dignitet än rymdgubbarna - och dessutom (här är min eget bidrag) större sex-appeal. Exempel: Om jag hade varit kvinna hade jag nog tyckt det vore smarrigare att bli "abducted" av djävlar för att föras till ett stort party på Blåkulla där jag i slutändan bleve analpullad av självaste Horn-Per, än att bli uppstrålad på ett jävla tefat där något slags ET (som ser för jävlig ut) lägger upp mig på ett operationsbord för att gå loss med tentakler och diverse sonder!

Jag tror nog att de flesta håller med mig på denna punkt.

Jo, Horn-Per har ofta framställts som en jovialisk och vacker man.

Och visserligen så är det underförstått i mitt tidigare inlägg, men sci-fiförfattare har tagit intryck av varandra. De har aldrig kunnat slå sig till ro. Det går inte längre att skriva berättelser där rymdvarelserna är en ansiktslös stand-in för ansiktslösa indianer eller några som bara fixar allt.

Däremot så gick det länge utmärkt i film och teve, t.ex. Närkontakt av tredje graden eller Arkiv X.

Hahaahah.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4617

Gå in på denna länk och spola fram till 23:00, dom snackar om denna tråd.