Citat:
Ursprungligen postat av lilonjoy
Dock har jag aldrig ansett mig som nykterist av någon anledning. Anser mig bara vara en som slutat dricka (jag är dock öppen för att i framtiden dricka, har liksom inte sagt: "...jag ska aldrig dricka igen...").
Nykterister var något man skämtade om under min uppväxt och jag var den sista som tänktes ge upp drickandet.
Har heller aldrig på allvar försökt pådyvla någon mina idéer om nykterhet, men har märkt att det ibland kan vara snudd på kontroversiellt att välja att vara nykter.
Håller med på alla punkter.
Jag säger inte att jag är nykterist, för det är inget val jag gjort för all framtid. Det är ett val som jag väljer varje dag. Skulle jag få för mig att dricka så är det ju ingen som skulle bry sig, snarare bli glada.
Utan jag säger ju att det är pga av medicinering och ångest.
Men komiskt att det blev den här utgången, hade inte någon plan på att se mig själv avstå alkohol någonsin. Snarare kvävas i mina spyor innan 30. (iofs inte för sent ännu)
Citat:
Ursprungligen postat av Mach3
Intressant det där med att alkohol är den enda drog som det inte respekteras att man håller sig undan, ska alltid tjatas och bjudas och kollas snett om man inte dricker. Själv har jag slutat dricka alkohol för jag vill gå ner i vikt och mina kompisar respekterar väl det sådär. Jag måste förklara för varje ny person jag träffar och tacka nej till ett par öl varje gång man är ute samt få höra gliringar.
Frågan är ju varför det är så känsligt ämne, att inte dricka. Jag har aldrig hört någon anmärka på om en person inte röker, snusar eller tar andra droger - sådana beslut respekteras. Jämför t.ex.:
Scenario 1: "Men kom igen, häng med ut och ta en cigg din jävla mes! En cigg har ingen dött av."
Scenario 2: "Men kom igen, klart du ska ha en öl din fjant! En öl har ingen dött av."
Scenario 1 har jag aldrig hört men scenario 2 är rätt vanligt enligt mina erfarenheter.
Appropå topic så håller jag mig till kolsyrat vatten eller bara vanligt vatten till måltider och vid fester.
Egentligen är det så jävla löjligt att det ska behöva vara så att man ska behöva gå i försvar för att man inte dricka samma sak som andra. Ingen ställer sig och förklarar varför den dricker, då borde ingen lägga sig i varför någon väljer att inte göra det.
Men jag hör ofta att det är synd om mig som inte kan dricka. Och såklart att det jag dricker bara är blask.
Vuxna människor på 30-40 som fortfarande mäter coolhetsgraden med alkohol.
Citat:
Ursprungligen postat av Tjafsarn
Min erfarenhet är att folk accepterar att man är nykter en eller ett par tillfällen, men sen kräver de av en att man ska dricka för att bli accepterad i gänget. De vänner man har sedan barndomen kan sura över detta men de accepterar det, men nya bekantskaper i samma grupp gör det inte. Min lösning var att skita i att umgås med folk över huvud taget, och det passade mig väl. Jag dricker idag endast av en anledning, för att koppla av när det behövs. Har jag ingen stress i kroppen så dricker jag helt enkelt inte. Jag köpte 10 starköl från bolaget för cirka 3 månader sen, jag har öppnat 5 av dem och 2 av dem hällde jag bara ut efter att jag inte ens orkat dricka hälften. Detta trots att jag faktiskt tycker att öl är rätt så gott.
Jag tycker det blir lite så att man måste försöka hävda sig på något annat vis för att bli accepterad bland de som befinner sig på festen (om man nu är endast bekanta). Att man inte är den där helyllemänniskan som är så jävla tråkig. Därav att man gärna ska sitta och förklara med "jag ska köra/jag ska jobba imorgon/jag är gravid etc etc"
Citat:
Ursprungligen postat av Dawlish
Jag har funderat på det här en del. Det livet jag lever nu, glatta studentlivet, förutsätter en del drickande. Och det blir verkligen en HEL del drickande, något som ibland står i vägen för vardagen (man är bakfull och helt efterbliven).
Det finns få nykterister bland studenter, träffat några stycken och dem är nästan aldrig med och festar. Sen finns det ett gäng "jag dricker bara 1-2 öl och sen är det bra", och dem brukar vara med och det är ingen som bryr sig om dem.
Ja, hur mycket du dricker är sällan det väsentliga, bara du dricker något. Det är också lite knepigt kan jag tycka. En öl eller ingen kan det vara så stor skillnad?