Varför förlora kyrkan korstågen?

Nu vet jag att det fanns lyckade korståg men majoriteten var fiaskon. Men Varför? Var verkligen muslimerna så bra krigare? Eller hade dem bättre teknologi? För att det kan ju inte varit en slump att nästan alla slutade dåligt.

Det var väl ingen slump, men att ge sig ut i krig på en religiös grund kunde bara sluta i fjasko, krävdes nog mer än tro för att lyckas i ett krig.

Jag skulle gissa på att logistiken har ett finger med i spelet. Det tar ju tid att transportera material hästar och krigare ner till Det Heliga landet.

Utrustningen för korstågsfararna måste varit den värsta tänkbara. Tänk dig att gå runt i en plåtburka i den stekheta öknen.

Dålig organisering, dvs logistik etc. följt utav att konkurrerande konungar som ibland till och med låg i krig med varandra deltog på olika sätt med resultatet av stark osämja inom de olika delarna av korstågsarméerma. Sedan skall man inte glömma bort att de flesta deltagarna av adlig ätt inte var förstfödda och som sådana osedvanligt sugna på att vinna ära,prestige och eventuella titlar som kunde medfölja erövringar. Därtill tillkommer problemet med att leda en så pass stor samling av människor från varierande klass och yrke på en sådan lång färd som korstågen innebar, vilket bland annat medför desertion, svält vid dålig logistik samt trevliga sjukdomar såsom dysenteri att handskas med på daglig basis. Hur kommer regenter sedan hantera situationen när de märker att en stor här är på väg mot deras territorium i det officiella syftet att passera igenom det? Väljer man som exempelvis Kejsare i Konstantinopel att välkomna dessa kristi krigare in i sin huvudstad eller låser man portarna och hoppas att deras passage blir fredlig?

När du väl sedan är framme i det heliga landet så möts du av ett främmande klimat, samt kättare som är minst lika religiöst fanatiska som dina egna soldater som därtill behärskar och är vana vid området vars eventuella truppförstärkningar befinner sig betydligt närmare än vad dina egna gör.


Ber om ursäkt för eventuellt bedrövlig grammatik och stavfel men skriver detta i ett väldigt trött tillstånd.

Några av korstågen i Mellanöstern var framgångsrika (ur kristet perspektiv), några slutade oavgjort och några var fiaskon. Observera att begreppet korståg även används för krig med påvlig sanktion inom Europa.


Muslimerna hade ungefär samma teknologi som européerna, inklusive en beriden riddarklass. De skillnader som fanns tenderade dessutom att utjämnas efterhand när båda sidor kopierade varandra.

När korstågen inleddes var muslimerna splittrade, vilket bidrog starkt till det första korstågets framgång. Efter att de enades under Saladin (och senare ottomanerna) gick det bättre för dem. Svaret är alltså politiskt snarare än militärt.


Korsfararstaterna varade i nästan 200 år, eller mer än 400 om man räknar efterföljarna på Rhodos och Malta (som aldrig erövrades). Eventuellt bidrog de också till att det hårt pressade Bysans överlevde i ytterligare 350 år.

Dessutom var Djingis Khan i farten langre osterut, vilket gjorde att en massa andra muslimer flyttade vasterut. 1221 blev Khwarezm-folket spoade av mongolerna och de som inte dog sokte sig alltsa mot vast. 1244 odelade de Jerusalem, sedan egyptiske sultanen As-Salih Ayyub kopt deras tjanster for att erovra staden at sig sjalv. Fast de var alltfor svara att kontrollera och forstorde alltsa hela stan. Nagra manader senare besegrades korsriddarna i slaget vid La Forbie/Hirbiya, av samma Khwarezmkrigare som i Jerusalem. Inga senare korstag lyckades med att fa nagon betydande makt over huvud taget i/kring det heliga landet.

Alltsa har vi Djingis Khan att tacka for korstagens slutgiltiga misslyckande.

Tack för alla svar

Ofta talade man helt olika språk inom styrkorna, det medförde rätt mycket svårigheter. Dessutom hade muslimerna lätt bepansrade ridande bågskyttar som de kristna kavalleriet inte kunde komma ifatt, dessa malde ner de kristna innan stora strider ens började. Muslimerna använde sig också ofta av den brända jorden taktiken

De hade hemmaplan.

Kyrkan var inte de som styrde korstågen, utan de gav endast uppmaning till det.

Korstågen skedde av världsliga kungar, och medans Fransmän och Engelsmän slogs i det heliga landet mot muslimerna så slogs Fransmän och Engelsmän med varandra i Europa.
Vilket gjorde att när det blev krig hemmavid så hamnade naturligtvis kriget långt borta betydligt längre ner i prioriteringslistan.

En del korståg var dessutom extremt oorganiserade och bestod av allsköns människor som skulle till heliga landet uppfyllda av religiös väckelse, och var troligen mer problem än någon tillgång.


Sedan får man komma ihåg att skälet till korstågen var aggressiv muslimsk expansion, där muslimerna hade expanderat från arabiska halvön och invaderat och ockuperat tidigare kristna länder och fortsatt hela vägen in i Europa och stoppades först i Frankrike.
Man hade innan första korståget lyckats hyftsat bra med att trycka tillbaka muslimerna i västra Europa och reconquistan av Spanien var i full gång.
I öst så höll det kristna (ortodoxa) bysantinska riket ännu anatoliska halvön (dagens Turkiet), bysantinska riket var en direkt fortsättning på det östromerska riket, och det var från dessa som muslimerna hade tagit nästan hela östra delen av medelhavsländerna.

Korstågen var tvärtom väldigt framgångsrika då de dels avlastade bysantiska riket och höll östeuropa fritt från muslimsk invasion i ett par århundraden till, och även lyckades med att återta en del av de områden som muslimerna ockuperat.


En annan sak som många glömmer, är att mellanöstern inte är någon öken. Bördiga halvmånen kallas en regionen där som går från Irak, omkring floderna Eufrat och Tigris och ner över till Nilen, som har väldigt bördig mark och där många civilisationer uppstått, genom det enkla faktumet att den bördiga jorden och det goda klimatet gav upphov till befolkningsexpansioner.

Så muslimerna var många fler än de kristna, och muslimerna kontrollerade dessutom handelsvägen mellan Kina/indien och Europa, och tjänade grova pengar på att ta ut handelstullar.

Ett stort skäl till att man sökte sjövägen till Indien i slutet av medeltiden var för att kringgå arabvärlden.
Och när man lyckades med det, och handeln med Indien och Kina övergick till sjövägen så fföll arabvärldens makt väldigt snabbt.

Det fanns mycket riktigt samordningsproblem inom de medeltida arméerna men det berodde snarare på att de var ganska lösa organisationer på feodal basis än på språkproblem. Och muslimerna hade det knappast lättare med seljukturkar, araber och kurder på samma sida.


De kristna skaffade egna såna, kallade turcopoles. Flera av de avgörande slagen under korstågen var dessutom belägringar där vare sig riddarkavalleri eller beridna bågskyttar var särskilt användbara.


Som sagt, båda sidor kopierade varandra och de kristna vann flera fältslag mot muslimerna. Det tyder på att de kunde hantera muslimernas taktik och att det var annat som avgjorde.


På kort sikt lyckades man definitivt med sin motoffensiv. På längre sikt är det svårare och man kan hävda att korstågen bidrog till uppkomsten av en ännu farligare fiende i ottmanerna. Men kontrafaktiska resonemang är ju notoriskt svåra att avgöra.


Och de italienska mellanhänderna, icke att förglömma. :)


Här blir det återigen knepigt. Ottomanerna höll ju igång ett bra tag efteråt och de hade andra inkomstkällor, som skatter och pilgrimsfärderna till Mecka och Medina. Europa var dessutom på god väg mot sitt ekonomiska mirakel redan innan Columbus. Men visst bidrog han.