Nationella sekretariatet för Genusforskning om biologiska skillnader

Jag roade mig lite med att söka på "biologiska skillnader" på Nationella sekretariatet för Genusforsknings hemsida. De enda artiklarna jag fick upp som nämnde biologiska skillnader som möjlig förklaring till olika utfall för män och kvinnor var artiklar som handlade om pojkars skolprestation samt en artikel som handlade om det faktum att män dör mycket oftare unga än kvinnor (men i den artikeln är det tveksamt om forskaren ifråga på allvar överväger biologiska skillnader som förklaringsmodell och återigen är det fråga om ett negativt utfall för män). Ett resultat som i övrigt stämmer överens med min bild av genusvetenskapen och genusforskningen, dvs. man drar normalt sett inte in biologi i förklaringsmodellerna. Men nu har man mer eller mindre blivit tvungen att forska på utfall som är sämre för män/pojkar än för kvinnor/flickor, och plötsligt är biologiska skillnader intressanta som förklaringsmodell.

Någon som är förvånad?

Nej, jag är givetvis inte förvånad. Det är gott vetenskapligt arbete som sekretariatet ägnar sig år, och biologiska förklaringsmodeller har ingen roll i modern vetenskap - det tillhör det förgångna.

Men då borde väl du vara mest förvånad av oss alla??

Biologin är grunden som kulturen står på. Det går att skriva bra genusvetenskapliga forskningsartiklar som inte innehåller biologiska studier, men om författarna ignorerar välkända biologiska faktorer när de drar slutsatser, så svävar förklaringsmodellen i tomma intet och saknar vetenskapligt värde.

Det är inget fel på biologi som sådant. Det är biologismen det är fel på - d.v.s. pseudovetenskapliga försök att krystat skruva in biologiska förklaringsmodeller inom beteendevetenskap, ekonomi o.s.v., och det r framför allt det som genusvetenskapen vänder sig mot - och med framgång - biologismen är idag i stort sett död vid universiteten. Trenden är tvärt om att genusteorins förklaringsmodeller tränger in även i andra vetenskaper - t.o.m. i biologin. Det hela har förövrigt starkt stöd från myndigheter och regering.

Det finns ingen vetenskaplig inriktning som heter 'biologism', så att den är död beror på att den aldrig funnits. Ordet kommer förmodligen från nån svensk feminist som hört en amerikansk kollega säga 'biologist', vilket rätt och slätt betyder 'biolog' på svenska.

Och som jag skrev, det går inte att bygga trovärdiga förklaringsmodeller för mänskligt beteende om biologin ignoreras, eftersom den är grunden som kulturen står på. Det är även sant att kulturen påverkar biologin, t.ex. genom att hormonutsöndringen påverkas av den psykosociala miljö en person vistas i. Därför bör man ignorera alla knäppgökar som hävdar att arv eller miljö är oviktigt. De enda trovärdiga förklaringsmodellerna tar hänsyn till båda.

Och Lol, 'starkt stöd från myndigheter och regering', det var nog det mest korkade argument jag hört. Politiker ska hålla sig borta från vetenskaplig teoribildning, annars blir det bara skit. Däremot får de gärna beakta vetenskap när de formar politiken, vilket sällan sker.

Du får gärna länka till några artiklar där genusteoretiska förklaringsmodeller använts i biologisk forskning, annars tror jag du ljuger på den punkten. Fast allt är ju möjligt i 2000-talets Sverige, så man borde egentligen inte bli förvånad. Det är första april året runt i den svenska genusdebatten.

I egenskap av naturvetare, visserligen inte biolog, så har jag alltid vänt mig mot uttrycket biologism. Jag kan dock erkänna att jag många gånger fått min ståndpunkt motbevisad i diskussioner där jag har velat använda biologiska faktorer som förklaringar på fenomen i större utsträckning än vetenskapen ger stöd för.

Det är hur som helst inte överraskande, konstigt eller fel att genusforskare inte hänger sig åt biologiska skillnader. Det är inte samma sak som att de förnekar dem, men de är inte riktigt relevanta för just genusforksares forskning. På samma sätt som tysk grammatik inte är väldigt relevant för någon som studerar engelska. Tesen att biologiska skillnader i den mån de finns inte förklarar en särskilt stor del av de skillnader i beteende som finns mellan könen är väldigt väl underbyggd. Där man förr i tiden hade använt biologiska förklaringsmodeller i största möjliga utsträckning så försöker man nu hitta andra förklaringar. Ta pojkarnas sämre betyg som exempel, förr hade man sagt att detta beror på testosteron och att det går inte att göra något åt problemet. Numera nöjer man sig inte med detta. Är det dåligt?

Hur förklarar du att pojkarnas betyg sjunkit sedan man kom med de nya förklaringsmodellerna?
I samma veva som de nya förklaringsmodellerna kom så förändrades skolan för att passa flickor bättre , nu är förklaringen att det är pojkarna det är fel på, inte på systemet

Intressant. Kan du visa en sådan icke biologisk förklaringsmodell till att kvinnor föder barn, medan män aldrig gör det?

Är det verkligen så kontroversiellt att det behövs ett skeptiskt "i den mån de finns" om förekomsten av förmågan att föda barn hos kvinnor, att de alltså biologiskt har vad som behövs för detta, inklusive livmoder?

Jag har ingen förklaring till detta (mitt område är kemi). Jag förkastar din slutsats att det är pojkarna det är fel på, jag tror att systemet som det är nu gynnar flickor mer, ändå är systemet på många sätt tveklöst bättre än det var för 50 år sedan, självklart är det inte optimalt än och lär aldrig bli det heller.


Jag förstår inte varför du ställer den här frågan till mig, jag har inte sagt något som på något sätt har antytt att jag förnekar biologiska skillnader eller något annat som hade motiverat en så dum fråga.

Visst kan du kalla barnafödande för ett beteende och sedan säga att det har uteslutande biologiska förklaringar om du tycker att det är relevant och för samhället framåt.

För att förklara varför män gör si och kvinnor gör så borde man ju även se till om det kan finnas biologiska faktorer som påverkar skillnaden. Forskning som struntar i att ta hänsyn till vissa faktorer känns inte särskilt seriös.

Som att förklara hur engelska språket formats men helt bortse från franskans inflytande.

Om syftet är att förklara varje beteende från början, ja. Om syftet är att se om det finns påverkbara skillnader i beteenden mellan könen där det ena beteendet är mer gynnsamt (eller om de är gynnsamma på olika sätt), nej.