Hurtbulle-optimism eller pessimism angående framtiden hos liberaler på detta forum

Jag har tyckts skönja en viss åsiktsskillnad hos liberaler på detta forum angående framtiden.

Vissa är optimistiska, tror på att människans flexibilitet, innovationsförmåga etc kommer att lösa de problem som kommer i framtiden t ex peak oil.

Andra ser en framtid med mer statsinterventioner, upplopp, inflation, icke existerande pension, fattighet, ökade spänningar och våld emellan grupper i samhället etc

Jag tillhör den pessimistiska gruppen.

Vilken grupp tillhör du?

Hur resonerar du för den positionen?

Jag tillhör nog pessimisterna. Jag tror att liberaler (hela det breda spektra) kommer sätta sig i motvärn och ''rörelsen'' kommer att radikaliseras. Något sånt lär i varje fall hända i USA, där det finns flera aktiva ''frihetsälskande'' milisrörelser som kommer skydda sina rättigheter tills döden skiljer dem åt, eller något i den stilen.

Pessimist på kort sikt, optimist på lång sikt. På kort sikt ser jag kollapsande valutor, stater och mindre frihet för de flesta. På lång sikt kanske det tjänar som ett varnande exempel. Eller också inte. Jag kan ju inte se in i framtiden, men det som verkar ofrånkomligt på kort sikt, säger inte så mycket om vad som händer på lång sikt.

Egentligen bryr jag mig inte så mycket om vad som händer på lång sikt. Det går inte mer än löst spekulera i, och då är det inte så intressant för mig. De som lever då, märker väl.

Optimist.

Tror cannabis kommer legaliseras inom 10år när vi inte längre kan blunda för att våra grannländer har gjort det framgångsrikt och majoriteten av alla ungdomar har erfarenhet. Sedan har vi internet där man kan konsumera skattefritt så folket kommer komma undan skatten enklare. Och resor blir enklare. Sedan har vi rymden som kommer bli en total frizon. Och politikerna granskas mycket bra så de kommer undan med mindre nuförtiden.

Utbildningen må vara väldigt kontrollerad men så kommer Khan Academy och konkurrerar ut alla värdelösa alternativ och barn kan få en bra utbildning trots att staten försöker förstöra för dem.

I världen kan jag se Grekland, Argentina, Frankrike etc totalt faila med protester, förlorad värld, sänkt livskvalite som följd, i resten tror jag fallet blir rätt milt, lite mindre pensioner, sjukvård och bidrag men ingen katastrof och i resten av världen lär få massa pengar på flykt.

Själv känner jag mig optimistisk. Visserligen är västvärlden i ett rätt så kritiskt skede, och som någon skrev tidigare så finns det väl alltid en risk i sådana lägen att människor radikaliseras. Men någon gång så måste människor helt enkelt börja se ett alternativ i liberalismen, som de tidigare har gjort i socialism, kommunism, nazism, federalism, osv.

Och när det händer så har vi så mycket mer att ge än alla dessa ideologier; oavsett vad man tycker om vår moral, så har vi ändå enorma mängder kunskap som får alla andra politiska rörelser att blekna i jämförelse. Den som lyssnar på oss får lära sig att ifrågasätta makten, att tänka själv. Något som alla vill, som de allra flesta kan, men långt ifrån alla har självförtroendet att våga göra.

Precis vad jag tror.

Problemet är att politikerna är helt handlingshandikappade. Vi har fortfarande kvar "de temporära skatterna" från 70-talet.

Optimist. Ifall staterna skulle kollapsa så talar det mer för libertarianismen. Jag tror dock inte att det händer, utan tror mest på att samhället kommer förändras allt mer och att folk blir mer medvetna om att de förutfattade meningarna de socialiserats in i inte är så säkra.

EDIT: Jag tror också att utökad teknologi kommer att göra det mycket enklare att köpa och sälja svart, och fler medier kommer att specialisera sig så att det finns en mer splittrad världsbild i samhället.

Tvärtom, Sverige är väl ett bra exempel på demokratins förmåga att reformera sig. På 90-talet var Sverige i enastående dåligt skick:

"The welfare system that had been growing rapidly since the 1970s could not be sustained with a falling GDP, lower employment and larger welfare payments. In 1994 the government budget deficit exceeded 15% of GDP. The response of the government was to cut spending and institute a multitude of reforms to improve Sweden's competitiveness."

Vad har hänt sedan dess? Väldigt mycket, Sverige är numera ett av världens mest konkurrenskraftiga länder och har haft ypperlig budgetdiciplin (oavsett vem som varit vid regeringsmakten) i snart 20 år. Kanske är Sverige speciellt, men det är onekligen ett intressant exempel.

Några snabba förändringar kommer väl inte ske, men socialismen tappar grepp för varje generation som blir röstberättigade, socialisterna har fått feminister och miljömuppar på halsen och liberalism står snart som det enda vettiga valet för någon som inte är fullständigt ointresserad.

Man kanske inte ens ska tala om parlamentariska framgångar när man talar om liberalismens intågande, men jag ser väl miljöpartiet som största hot mot liberala framgångar.

Ledsen om det är off-topic, men hur förväntas liberalismen få fotfäste i Sverige, rent realistiskt? Är det via demokratisk majoritet och påverkan inom riksdagen, eller är det via socialismens implosion över sin egna orimlighet? Någon annan tanke?

Edit: Under min livstid så är jag nog relativt positiv. Jag hävdar med en idiots envishet att liberalismen i slutändan är oundviklig. Frihet och kapitalism är för mig det naturligaste för människan, och allt annat upprätthålls på konstgjord väg.

Rent realistiskt så vet i fan om det trötta folket i norr någonsin kommer sluta använda staten som förälder, försörjare och förmedlare.

Jag känner en press på mig att vara optimistisk eftersom alla andra politiska motståndare, från socialister till dendrofila miljömuppar är övertygade om att världen håller på att gå mot sin undergång och att alla får det sämre (utom dom rika som automatiskt är onda). Sen tror jag att vi människor i allmänhet har ett behov av att tro att just den lilla tiden vi som individer finns här på jorden är avgörande. Att vi lever mitt i det största paradigmskiftet någonsin. Se på alla som vill rädda jorden genom att höja en viss skatt någon procent eller alla som vill rädda din själ för evigt genom att du tror på rätt zombiekung som är sin egen far.
Varför skulle just vi vara den generation som har det bäst genom tiderna? Varför är just vi toppen av kurvan?
Detta är ju menat ur ett längre perspektiv självklart hade generationen innan "Det Stora Språnget" det bättre än dom som svalt ihjäl under detsamma men nu har många kineser det mycket bättre (givetvis inte p.g.a. DSS men ändå).

Väldigt intressant bok på temat:

The rational optimist

http://www.rationaloptimist.com/

Läsa: http://thepiratebay.se/torrent/61775...Evolves_-_epub
Lyssna: Skall finnas på http://theaudiobookbay.com/, men sidan fungerar inte just nu.

TED-talk: http://www.ted.com/talks/matt_ridley..._have_sex.html

Jag har de senaste dagarna kommit till den insikten att jag skiter i vilket. Vardagslivet har extremt lite med global eller ens nationell politik att göra, och det är det som är viktigt för välmåendet. Skatter och lagar i all ära men det är parenteser långt borta i bakgrunden.

Men om jag måste välja är jag optimist på alla områden.