Är Sverige ett skattehelvete

Ja det här har jag också funderat på. Varför hör man inte mer kritik från det riktiga konkurrensutsatta näringslivet?

Varför ägna svett och blod för att leverera produkter och tjänster i konkurrens med andra samt utan några som helst hängslen och livremmar när man samtidigt i banksektorn gör mer och enklare pengar i en skyddad verkstad!?

Nej du har helt fel här "Wall Street" hade säkert försökt men utan en korrupt stat som hjälpte till så hade de inte kunnat driva igenom sin korrupta agenda. Återigen Vilken skulle de muta ? Vem skulle se till att det efterföljdes? Enda alternativet hade varit en privatarmé men då talar vi inte om företag längre.

Sen att folk generellt blir fattigare är en direkt lögn jämför en låginkomsttagare idag med en höginkomsttagare för 100- år sedan så kommer du se att låginkomsttagaren idag har högre levnadsstandard detta är tack vara den "kapitalistiska" utvecklingen.


Stämmer bra att det ligger inbyggt i företag att vinstmaximera. Det innebär att ett företag som agerar efter going concern principen kommer att vara just långsiktig och ta ansvar. Men ifall du har fått för dig att företagen ska bli någon form av välgörare som tar över alla samhällsfunktioner som staten har så är du helt ute och reser det är det ingen som tror. Däremot så kommer ett eller flera företag att jobba med just sin del av välfärden och tjäna pengar på det.



Jag håller med om att en stat inte behöver hindra men det är under förutsättningen att den är minsta möjliga. Och inte ges möjligheten att särlagstifta inom dessa områden. En stat som har möjligheten att bli korrupt kommer förr eller senare även att bli det.


Det som du kallar den Tyska bankkrisen existerar inte förhållandena stämmer mer in på de Franska, Spanska, Italienska, och Portugisiska bankerna. Enda anledningen till att vi börjar närma oss även en Tysk bankkris är för att den Tyska Staten har bestämt att deras pengar ska skyfflas in i osäkra investeringar i form av nödlån till Grekland.

Kan du utveckla.

SBAB är verksamma i Sverige. Och de problem SBAB har skapat hittar vi i Sverige. Inte i Tyskland eller USA.

SBAB inrättades av staten för att "öka konkurrensen" inom bostadsfinansiering. Det har också skett.
Det SBAB har varit drivande bakom är amorteringsfrihet och reducerade riskvikter för bostadslån.
SBAB har slagit in på den vägen och de övriga har tvingats med för att inte bli utkonkurrerade. SBABs ledning/ägare har inte riskerat några egna "pengar", och har därför inte behövt bekymra sig om risktagande.

Dvs den riskökning i banksektorn och den stora skuldsättningen hos allmänheten som många är synnerligen missnöjda med är i mångt och mycket SBABs verk.

(Och jag inte missminner mig var det (S)-politiker som låg bakom. Jag tror inte vi behöver tvivla på varför man genomdrev detta. En riskökning innebär ökad skuldsättning och att folk upplever det som det fått det bättre och är mer benägna att fortsätt rösta på sittande regering. Så rutten är vekligheten.
Och det kunde gömmas bakom slagordet "öka konkurrensen").

I Tyskland amorterar man och där har men inte någon så extrem bostadsskuldsättning som här.
I USA är det inte banker som sköter bostadsfinansieringen.

Gilla läget? Det behöver man väl inte göra när man kan sätta upp företag utomlands.

Det var ironi. Jag glömde ironi taggen?! Annars så stämmer det säkert. Man ska dock inte dra för stora växlar på vem som inför skiten. S eller M. För de verkar har samma dåliga politik i mångt och mycket, för sådana saker.

Utveckla vad? Wall Street har ett enormt inflytande på politiken i USA. Frågor på detta?

Folk köper bostad baserat på den totala beräknade månadskostnaden. Eftersom vi inte tvingats amortera har priserna ökat till den nivå räntor och amortering hade varit på om låntagarna lagt in amortering i sin kostnadsberäkning. Dock är detta inget val vi själva gör. Om vi ska ha någonstans att bo behöver vi delta i budgivning och bjuda tills alla andra gett sig.

Problemet är att detta också eldat på de priser bostadsbyggarna kan ta, vilket gett effekten att hantverkare idag är snuskigt välbetalda eftersom facken är bra på att förhandla och de haft en motpart som tjänat pengar som gräs.

I Tyskland ingår amortering på 30 år eftersom lagen föreskriver detta. Det är sannolikt en klok policy. Problemet är att det knappast kan införas här nu eftersom priserna är så pass höga att det inte medges att också inkludera amortering för att folk ska ha råd med sina månadskostnader när de väl lånat 3-4 miljoner för en villa i Stockholm. Men när vi har denna situation kan vi inte rimligen reda i situationen eftersom en påtvingad amorteringstid om 30 år kommer leda till dramatiskt lägre priser och en situation för Sveriges banker liknande den som idag gäller för Spaniens.

Förutom detta så kommer ett 30-årigt krav på amortering med medföljande prisreducering leda till dramatiskt lägre bostadsproduktion eftersom vi har sticky wages i Sverige och vi har hantverkare med synnerligen goda löner kan vi inte förvänta oss att priserna för bostadsbyggnation kommer minska i närtid.

Min poäng är att man bygger in sig i strukturella problem när man låter skuldsättningen öka på det sätt som vi gjort i Sverige. Tvångsvis amortering blir i realiteten svår/omöjlig att backa till när man väl har uppnått den högre skuldnivån.

Det känns lite som du argumenterar med någon annan. Men det må väl vara.

Personligen är jag tveksam till lagstiftning kring amortering. Och det av tre skäl:
1) Det är väldigt lätt att runda den lagen.
2) Staten har inte med amortering att göra.
3) Staten har inget intresse av just amortering.

Det staten kan ha synpunkter på är systemviktiga banker och andra finansbolags riskexponering. Och då är det den saken man skall reglera.
Man kan t ex inför en regel som säger att utlåningens omfattning i relation till det egna kapitalet måste vara större än ett visst värde. Dvs ej riskviktat i detta fall.
Då har man en garanti för att det finns eget kapital att förbruka. Det minskar också risken för stopp i betalflödena i kristider. Och en sådan regel skulle driva fram en viss amortering.
Man kan göra andra saker också.

Sedan skulle jag säga att det finns inslag av spekulation i storstäderna. År prisuppgångarna så stora att de betalar boendekostnaden, då köper man gärna lite extra stort och tjänar lite extra. Det är ett beteende som man hittar runt om i världen vid uppgångar.
Det har också gjort att Sverige ligger i topp vad gäller boyta per person. Skulle den minska från 42 kvm per person till 37 kvm per person så har vi 10 % vakanser.

När nu prisuppgången verkar ha stannat av, så kommer de som tänkt så att välja lite mindre boyta än de annars skulle ha gjort. Nu får man så att säga betala boendekostnaden ur egen ficka. Och det kan bidra till en viss prisjustering nedåt.

------------------
Fö verkar inte byggkostnaden vara så astronomisk. En kollega byggde ut ganska ordentligt, och det kostade inte så mycket utslaget per kvadrat.
Men andra som har renoverat kök och badrum får betala svindlande summor. Mitt något begränsade data säger att det är "lyxrenovering" som kostar. Inte så mycket ett ordinärt hus.

-----------------
Men visst är det så att om vi haft och efterlevt en amorteringpraxis på säg 40 år, så hade priserna inte kunnat dra iväg som det gjort. Begränsningar i cash out hade sett till den saken.

Ja, jag ber dig utveckla. Hur styr Wall Street?
Hur är styrformerna?
Och hur kommer aktörerna inom Wall Street överens? De är bittra konkurrenter.

Det finns massor om detta på nätet. Men lite kort. De styr staten bla genom att det är samma människor som först jobbar på Wall Street som sedan får jobb i Staten, eller Vita huset. Det styr också genom den omfattande lobbying som pågår. De styr genom hot och lockelser. De styr genom direkta mutor i form av bidrag till olika saker. Tex så får kongressen betalda golfweekend på hotell, med golf betalt av tex oljeindustrin. Dessa paket kan vara värda tex 17000 kr per helg. Vill du ha fler exempel. De är osams, ja. Men samtidig skulle jag tror att det finns flera samarbetsorganisationer typ svenskt näringsliv och privata klubbar. Men jag antar den som vinner vid ett bråk (mellan företag) är den som skriker högst, hotar mest eller har mest pengar.