Dubbelt så varmt som 0 grader Celius?

Det har att göra med värmeinnehållet i materialet. Ex. så innehåller 1 mol kvävgas vid rumstemperatur mer energi än 1 mol argon vid rumstemperatur.

Vill man då koppla 'varmare' och 'kallare' till energiinnehållet så bör man ta med värmekapacitet i resonamanget.

Frågan är ju egentligen helt ofysikalisk eftersom 'dubbelt så varmt' inte är definierat.

Man skulle till och med ta med värmeledningsförmåga i resonemanget eftersom vi vanligtvis menar att något är varmare när det 'känns' varmare. Jämför trä i en bastu och metall i en bastu. De har samma temperatur men olika energidensitet (värmekapacitet per volym/massa/whatever) och olika förmåga att föra över denna värme till kallare kroppar (värmeledningsförmåga).

Bra analys. Den stödjer dessutom mitt tidigare inlägg om att frågan är uselt formulerad. Det är bara att hoppas att den inte kommer från ett fysikprov och bara ett enda svar har gett full poäng! Den kassa frågan har dock lett oss in i en lång tråd med många intressanta kommentarer, så helt värdelös var den ju inte

Tycker ni blandar ihop saker nu.. Kalabalikens svar ungefär 5 inlägg upp var näst intill fullständigt och tråden kunde "låsas" men nu måste den ju öppnas igen. :P

Den frågan man egentligen borde svara på först är;
Är värme definierad som antal grader Kelvin eller bara rörelseenergi och har ingenting med ett speciellt gradtal att göra?

Och spontant tycker jag att värmekapacitet är meningslöst, men det beror ju på svaret ovan. Speciellt om inte ämnet ändrar fas, då är det relativt meningslöst i båda fallen.

Värmekapacitet är inte konstant, den är temperaturberoende. Så vill man dubbla värmeenergin är det inte säkert att temperaturen dubblats pga att värmekapaciteten har ändrats.

Har alltid förbryllat mig. Någon säger tex på sommaren att idag är det nästan dubbelt så varmt som igår när det var 10c igår och 20c idag.

Smäller vi om siffrorna till fahrenheit blir
10c = 50F
20c = 68F

och i kelvin blir det ju såklart 283 och 293.

Jag tycker spontant det mest realistiska vore att om det är 10c idag och det skall bli dubbelt så varmt imorgon borde det innebära 293c?

Ibland hör man också att vintrarna i norrland är dubbelt så hårda som de här i söder. Fryser jag(altså mitt fysiska obehag) dubbelt så mycket i -20c än vad jag gör i -10c?
Fryser vatten exakt dubbelt så fort i förstnämnda än sistnämnda?

Jag fattar ingenting av de här, någon som kan räta ut något av denna smörja?

Skillnaden ligger i den mellan svenska och vetenskapligt tal.

Värme är ett energimått och temperatur är ett mått på hur varmt/kallt vi upplever värme av en viss energinivå.

Värmen är dock propotionell mot Kelvin-skalan så om det är 10° C varmt och värmen dubblas så blir temperaturen 2*283° K = 293° C

Här är formeln för konvertering mellan värme och Kelvin-grader:
E = k·T

E är värmeenergin i Joule
k är en konstant på 1.38·10ˉ J/K
T är temperaturen i Kelvin.

Relevanta trådar

http://www.flashback.org/showthread...nitionen+varmt
http://www.flashback.org/showthread...=dubbelt+varmt

Tack, jag slår ihop dem.

En omvandling direkt mellan temperatur och värme fungerar "bara" om man definierar objektet i fråga. Ekvipartitionsatsen säger att (väntevärdet för) den inre energin för en molekyl är f/2*k_B*T, där f är antal frihetsgrader och antalet frihetsgrader varierar med molekylsort, temperatur, etc. Kvantmekaniskt blir det ännu luddigare.

"Omvandlingen" E=k_B*T är bara ett sätt att koppla ihop två enheter på ett sätt som är praktiskt. I fysiken omvandlar man ofta mellan temperaturer och energier med denna formel men den har egentligen ingen speciell betydelse. Vi kunde säga E=sqrt(2)*k_B*T om vi ville.

Jo, men värmen är ju fortfarande propotionell mot Kelvin-skalan.

Agreed, i någon mening... men om värmekapaciteten beror på temperaturen så fungerar det inte riktigt. Icke-magnetiska metallers värmekapacitet vid låga temperaturer kan exempelvis skrivas C = gamma*T + alpha*T^3. Således kommer inte temperaturen stiga linjärt med tillförd värme. Det man kan säga är att för en liten temperaturändring dT så är förändringen i värme dQ=C*dT, alltså direkt proportionell mot temperaturförändringen, men det är bara ett uttryck för den gamla matematiska sannsagan "lokalt är allt linjärt".

Det du uttryckte var väl snarare att en temperatur ofta kopplas samman med en "termisk energi" av storleksordningen k_B*T.