Helsingborg: Hur illa är det ?

Samir el Refai är imam i en moské i Helsingborg. Han är också, i liket med en stor andel av de muslimer som härstammar från Mellanöstern, övertygad antisemit. Till vardags håller el Refai av strategiska skäl i offentliga sammanhang inne med sina åsikter om judar, men på en demonstration i slutet av juli brast det för el Refai som inte förmådde hålla tand för tunga.

Samir el Refai uppger att distinktionen mellan de judar som är människor och de som inte är det föll bort i hastigheten eftersom talet var helt improviserat. el Refai tycker annars inte att det är så konstigt att kalla judar för apor och grisar. Det är ett vanligt språkbruk bland muslimer i Mellanöstern, uppger han. Han tycker också att de som kritiserat hans formuleringar är petiga och märker ord.

Den moské i Helsingborg där el Refai predikar är en av de mest välbesökta i staden. Kritiker menar att den höga populariteten beror just på att el Refais radikalt antisemitiska budskap attraherar många av Helsingborgs invandrade muslimer. Moskéer och imamer med ett mer tolerant och måttfullt budskap har svårt att hävda sig i konkurrensen.

Helsingborg har under flera decennier varit en invandrartät stad, och de senaste årens skyhöga asylinvandring har gjort situationen allt värre. Stadsdelen Söder, som utgör södra delen av innerstaden, är numera ett renodlat invandrarområde. Så gott som samtliga svenska affärsidkare har lämnat området, och praktiskt taget alla butiker har skyltar på arabiska och namn som ”Iraq foods” eller ”Afghanska livs”.

Även i övriga delar av centrala Helsingborg är slöjklädda kvinnor med barnvagnar och stora barnaskaror ett återkommande inslag i gatubilden. På många caféer är en majoritet av gästerna unga män från Mellanöstern, som tycks kunna ägna hela dagarna åt att fika och leka med sina exklusiva mobiltelefoner.

Vad gäller grov brottslighet har Helsingborg lyckligtvis inte nått samma nivå som t.ex. Malmö, men det är tydligt att staden är på väg att utvecklas i samma riktning som andra invandrartäta svenska städer. De senaste åren har ett flertal skottdåd skett på öppen gata, både på Söder och i de angränsande stadsdelarna Högaborg och Eneborg. Även andra invandrartäta problemområden som t.ex. Drottninghög, Dalhem, Planteringen och Närlunda har drabbats av skottlossningar, sprängdåd och anlagda bilbränder.

Helsingborg har historiskt sett, ända sedan tidigt 1900-tal, varit en i hög grad segregerad stad. Överklass och övre medelklass har av tradition bott i norra delen av staden, t.ex. i stadsdelarna Tågaborg och Norr, medan arbetarklass och lägre medelklass bott i de södra delarna. Denna uppdelning lever kvar än idag, och har ytterligare förstärkts av invandringen, de höga bostadspriserna och de ökade klyftorna i samhället. Följaktligen är det idag möjligt att nästan helt köpa sig fri från oönskad mångkultur, om man har råd med en bostad på t.ex. Tågaborg/Norr eller i de angränsande villakvarteren på norra Stattena/Ringstorp.

Och vill man vara absolut säker på att slippa höra arabiska och se kvinnor i spökplumpen-mundering kan man söka sig till stadens utkanter, t.ex. till förhållandevis nybyggda Maria Park i norr, eller till exklusiva Råå i söder. I de områdena torde det vara större risk för jordbävning än för att grannen skulle visa sig heta Muhammed.

2017 blev ett mörkt år för Helsingborg. Antalet skjutningar fyrfaldigades jämfört med året innan. Dödsoffren blev tre unga män mellan 20 och 30 år.
----
Enligt polisen har såväl offer som förövare kopplingar till den organiserade kriminaliteten i Helsingborg.

Vissa gånger skjuter gängen för att varna. Andra gånger för att döda, enligt Mattias Lööw, chef för fokusgruppen i Helsingborg.

– Man vill signalera makt och respekt. Och visar man inte respekt kan det få dödliga konsekvenser. Ibland skjuter gängen i benen för att markera. Men vad man missar är att även skott i benen, som är fulla av stora ådror, kan få dödlig utgång.