Svenskt "ParaMilitärt flygbolag" får utreda sina egna farligheter (FFK/A-Ö)

I sverige finns det bland andra sunkiga socialkontor även en verksamhet för senila gubbar som helst vill flyga i Gröna kläder, med statlig ersättning.
Detta är den s.k. Frivilliga Flygkåren (FFK).

Verksamheten kostar skattebetalarna knappt 20 miljoner kronor per år - och det är fortfarande ingen som vet, vari den stora samhällsnyttan ligger.
Enligt vanligtvis informerade källor kommer de semi-senila gubbar som beflyger dessa sportflygplan aldrig
att kunna komma till nytta i ett verkligt skarpt läge. Ty just den dagen (typ med en stor kärnkraftsolycka eller krigsläge) som kommer gubbsen vars snittålder är 65-70 år att redan ha lämnat walk over och stängt av sina mobiler.

Riktigt intressant är det att genom åren åren har det inträffat incidenter vid övningarna i FFK - vilka konsekvent har mörkats från att komma ut publikt.
I linje med detta så "utreder" FFK alldeles själva sådana händelser (haverier) som rätt nyligen tveklöst skulle ha setts som just flyghaverier.

I det korporativistiska och myglande Sverige finns här ett fall av bl.a. juridiskt mörker: Är vissa medborgare höjda över lagen, att leka med flygplan på sätt som dom bäst känner för och därvid krascha, utan att orsakskedjan bakom händelserna någonsin blir opartiskt granskad och uppföljd?

Vi kan börja med tokerierna - vilka helt klart aldrig blir ordentligt synade, ex.vis från uppdragsgivarens sida - med en krasch som hände i Sörmland, för snart 11 år sedan.
När havkomm skriver om sådana här saker använder man ord som tillbud , incident och ibland "olycka".
Mestadels handlar det om klockrena flygkrascher (flyghaverier) , vilka bl.a. flygförsäkringsbolaget Inter-Hannover borde ha ett stort intresse av att få betydligt bättre belysta.

http://www.havkom.se/virtupload/reports/rl2002_10.pdf

Incident datum: 2001-09-03
Rapport RL 2002:10. Olycka med flygplanet SE-EOL, typ Piper PA-28-140, NV Björkvik, D län, den 3/9 2001.
Ort: NV Björkvik,D län,SE,5853N 01624E


Vid kraschen i Björkvik omkom de två piloterna som övade inom FFK, i en enmotorig Piper Pa28-140, SE-EOL som var tillverkad år 1965.
Efteråt så framkom det att en viktig faktor till att besättningen förlorade kontrollen över flygplanet när man utförde någon form av nödlandningsövning, var att ingen av dem var särskilt van vid och kunnig om flygplanets speciella flygegenskaper. Som lök på laxen så rådde det antagligen oklarhet om vilken roll och vilket ansvar som "läraren" (som inte var ngn lärare) hade under flygning, liksom att "läraren" inte var medicinskt ok för flygningen.

Än idag är det ouppklarat om denna tragiska olycka, vilka det var som egentligen var ansvariga för att flygningen och olyckan tilläts att ske.

I enlighet med en väl inlärd tradition, så sopas sådana frågor bort...långt in under mattan.

Farliga Flygklubben som det kallas...

Och exempelvis så är man speciellt tränade för att flyga lågt (under de 150 meter som gäller för dom vanliga, dödliga piloterna):

http://hemvarnet.se/varmland/?action...t&nyhetid=8465


eller också extremt lågt:

http://hemvarnet.se/varmland/?action...t&nyhetid=8483


(ifall inte Murphys Lag hade semester ibland, så skulle det oranga planet på bilden egentligen inte finnas mera.....)

Jag kan tycka att brandflyget är en relativt berättigad uppgift.
Men ja, nog är det infekterat med senila gubbar som tar ut sina militärdrömmar i det hela. De skaffar "uniformer" med namnskyltar och axelklaffar, springer runt med papper och speciella väskor och tar sig själva och sin "uppgift" på största allvar och nåde den som inte tar det på samma allvar.

Lik förbannat så dimper de ner emellanåt.

Minns själv min första KFÖ där vi låg i fält och Frivilliga kamikazeklubben var och härjade i skyn och gjorde några vad jag uppfattade dykningar, förbi-flygningar inte många meter ovanför trätopparna.

Kände direkt som obehagligt, men det varade inte länge dock.

Vad som övades från deras sida kommer vi nog aldrig få veta. :-)