Filmer utan personkemi

Efter att ha sett "The Vow" där huvudkaraktärerna inte hade någon som helst kemi (i min mening) så började jag fundera på hur viktigt det egentligen är med kemin mellan två människor på filmduken. Är det bara jag eller kan skådespelare som inte har den där kemin dra ner en annars bra story och i allmänhet bra film, till precis tvärtom? Själv tycker jag det är fruktansvärt att kolla på en film där huvudrollerna inte har någon som helst personkemi utan får det att kännas nästan påtvingat istället. Är det något ni tänker på när ni kollar på film? Hur viktigt är det egentligen att skådespelare som medverkar i samma film har den där personkemin?

Nästan enklare räkna rullarna där kemin funkat... som pretty woman.

Jag tycker att personkemi är viktigt ja, och inte endast mellan två sådär gullromantiska huvudkaraktärer. Det kan vara mellan två karaktärer som har alla möjliga problem, intimitetsproblem, otrogenhet, etc. Det ska ändå verka som att de har ett band och inte som att de skulle kunna vara med någon annan direkt efter att själva filmens handling slutat. Sådana filmer, där en bra personkemi finns, blir direkt mycket bättre mot de som verkar ha likgiltiga personkemier, där skenet av att det bara är ett skådespel lyser igenom. Man dras ut ur filmen för mycket av sådant.

Oceans eleven samt uppföljarna tycker jag är softa. Brad och George har i flera intervjuer sagt att dom avvek från manus och bara körde sin egen grejj titt som tätt. Improviserade för att dom trivdes så bra med varandra.

matrix 2 . keanu och den där bruden. Kallaste jag sett.

På andra sidan är den första jag tänker på groundhog day. Bill murray och andie funkar väldigt bra ihop.