Vägarna i Sverige - startbanor för jaktplan?

En väldigt naiv och förenklad syn av verkligheten du beskriver. Vet du vad som krävs för att få upp ett JAS 39 Gripen i luften? Ett batteri av personal med olika beteckningar. Meterologer, tekniker, piloter, und-personal, R3 och flygledning. Piloterna skall briefas och samordnas, de behöver mat och logi. De behöver planeringsutrustning i form av datorer, kartor och tillgång till ATO av AOC. Flygplanen behöver övervakning och basskydd, rätt typ av bränsle samt underhållsutrustning för att reparera eventuella fel på planet.

Tyvärr kan man inte klargöra ett flygplan på plats A, flyga det till plats B, för att sedan operera med det i område C. För att göra det krävs en markorganisation på flygplats B också. Man kategoriserar flygbaser i HOB (Home Operating Base) och FOB (Forward Operating Base). På FOB:en finns en mindre men adekvat markorganisation för att hålla igång flygverksamheten. Vilket det inte gör på t.ex. Hässlö civila flygplats.

Att sprida ut flygplanen på HOB...ta dig en titt på antingen F 7, F 17 eller F 21. Var ska man sprida ut flygplanen menar du? Det finns i regel två `linjer` och två hangarer. Flygbaserna saknar HAS och asfalterade områden för "utspridning" av flygplan.

Förövrigt räcker det att förlama en hel flygbas med två-tre robotar om du på riktigt vet vilka mål du ska sikta in dig på. Sen att du klankar ned på Flashbacks "hobbyexperter" är förundransvärt, då de ägnar oerhört mycket tid att studera aktuell lägesbild på båda sidor om Östersjön. Har man själv lite koll, är det inte speciellt svårt att utvisa vilka användare som har mer koll på läget än andra.

Har J39 speciellt flygbränsle? Jag är inte så uppdaterad på den flygplanstypen därav frågan.
Är J39 så pass mer krävande i service/underhåll jämfört med tex. J37?
J37 körs på vanligt flygbränsle som vilken DC9:a som helst.
Det enda flygplan jag vet som har specialbränsle är J35 (startbränsle).

Ang. flygbas/flygplats finns också Vidsel.

Självklart kan bataljonerna transportera sig på annat vis än fågelvägen. Vill minnas att FM hade problem att skeppa över förband till Gotland förut, p.g.a. att biljettbokningen inte fungerat som den skulle på den civila färjan (under övningen Dagny). Betänk då att många vitala förband ska ta sig ända ned ifrån Boden och Luleå, samt LV-regementet ska basera till östkusten, (eller om de behöver stanna kvar i GBG).

Försöker måla upp en rättvis bild av svenska problem vid mobilisering, men tyvärr är läget så illa att det bara blir en enda röra i att ens beskriva problematiken. Men rent generellt så är problemet:

- För några förband / eller placerade i fel del av Sverige.
- Ett centrallager
- PRIO-problematiken
- För dålig kvantitativ luftburen transportförmåga
- Total avsaknad av sjöburen transportförmåga
- Näst intill total avsaknad av LV som kan skydda baser samt essentiell infrastruktur

Även om SJ säkerligen har en hel del tågvagnar till övers, så är det långt ifrån svaret till någon effektiv mobilisering.

Jag brukar alltid använda stridsvagnskompaniet som ombaserade till Gotland som lysande exempel i frågor som denna. Det tog fem år att ombasera ett kompani ur redan befintlig materiell sedan regeringsbeslutet fattades - då ska vi komma ihåg att det även rör sig om förrådsställda vagnar, vars personal befinner sig 275 km från Visby. Tyvärr Praetori, jag vill också tro att FM kan mobilisera snabbt - men har verkligen inga höga tankar om organisationen på det viset. Jag skulle bli glatt förvånad om jag hade fel.

Du undervärderar förbandens förmåga att lösa en uppgift. Även om försvarspolitiken och en massa annat är åt helvete så har landet fortfarande en fruktansvärt kompetent officerskår med mängder av kunskaper och färdigheter som inte görs rättvisa i PRIO. Tar du och slänger ihop en mekskyttebat eller brigadLV förband och ger dem en marschorder så kan jag garantera att de löser uppgiften om det hettar till oavsett om det är vägmarsch eller tåg som gäller till destinationen.
Det är en jävla skillnad på vad folk tror att FM kan prestera och vad som faktiskt går att göra i verkligheten. I samma stund som tummen upp kommer från regeringskansliet och försvarsdepartementet så flyger en massa civila hinder ur vägen. Reglementsmässigt så har det inte hänt särskilt mycket de senaste 20 åren och det finns en rad upplevda problem som inte är "verkliga" så fort du tagit av skygglapparna och låter förbandscheferna lösa sina uppgifter med de medel som står till buds.
Det enda frågetecknet är egentligen marinen (utöver ubåtsvapnet) men både Flygvapnet och Armén är inte fullt så eftersatta som man skulle kunna tro, givet 6 månader eller mer för förberedelser.

Fast den långa ombaseringen var pga av utdragen byråkratisk process och förrådsbyggande, inte att FM var dåliga på att ombasera materiel.

Det är du som hävdar att flygvapnet slås ut enkelt på fem minuter med en robotattack. Helt utan belägg och med antagandet att flygvapnet inte utvecklar taktiker för att skydda sig mot sådana anfall med spridning. Bevisbördan ligger på dig och du har inte visat något.

Förstår att jag kan ge sken av att undervärdera förmågan till marsch. Mitt förtroende till de svenska officerarna är på topp - ingen diskussion om den saken, där är jag helt med på noterna. Men min skepsis ligger i vad officerarna har för verktyg att arbeta med. Jag tror även du kan hålla med mig om att man får trolla med knäna mer i regel än undantag.

Vi har sett oerhört snabba takter vid en del insatser. Att svenska stridsflygplan landade på Sigonella 23 timmar efter riksdagsbeslut var kanske den snabbaste förbandsförflyttningen i hela NATO-insatsen. Men dock får vi inte glömma att det var en oerhört isolerad insats - i relation till en nationell mobilisering.

Ska vi mobilisera hela den nationella förmågan lider vi brist på snabba transportförmågor. En enda fientlig ubåt kan förhindra en eventuell överskeppning till Gotland. Det jag inte vill säga är att vi inte kan transportera förband över större områden - utan det jag vill påpeka är att svensk förmåga att snabbt och effektivt mobilisera den svenska försvarsmakten, blir lidande när våra officerare hela tiden måste trolla med knäna.

Märk väl att de svenska officerarna förtjänar medalj för deras insatser, men tyvärr anser jag att hela luftslottet lätt kan blåsa bort vid små förhinder. Med små hinder menar jag nätattacker mot den svenska järnvägen, och exempelvis en ubåt mellan Gotland och Nyköping.

Det svenska systemet är idag inte redundant. Då jag återigen påpekar att förbanden är felplacerade redan från början, vi saknar marina överskeppningsförmågor, vi saknar luftvärn att skydda basområden, och det urartar sig till en enorm flaskhals när det handlar om snabba strategiska transportresurser. Vilket tyvärr lämnar våra officerare att återigen trolla med knäna, enbart för att Sverige under snart 20-års tid totalt saknat ambition att öva för en nationell mobilisering.

Men självfallet blir det en helt annorlunda syn på saken om vi får sex månader på oss att förbereda, då ser jag inga bekymmer. Men pratar vi om några dagar från uppkommet hot, till att svensk förmåga bör vara på topp ser jag väldigt stora problem. Men det är väl det som IO14 är tänkt att fokusera på - så vi får väl vänta fram till 2023 och se vad "snabbt gripbara förband" innebär.

Vilken bevisbörda? Jag talar om ett allmänt välkänt faktum. Att det svenska Flygvapnet saknar förmågor till att sprida ut både förband och enskilda flygplan. Varför då - jo det skrev jag i mitt inlägg som du citerade, men du verkade inte läsa det ordentligt.

För det andra kan du se hur det svenska Flygvapnet ämnar att agera vid en nationell kris genom att se hur de övar. Man krigar som man övar, och du kan väl peka ut en övning det senaste 10 åren där Flygvapnet spridit ut sina flygplan på det vis du vill det ska ske.

Bara det faktum att Ryssland redan idag har strategiskt luftvärn i Kaliningrad som kan placera varenda liten 39:a på marken på F 17 säger lite om de ryska ambitionerna kontra de svenska. Sedan övar det ryska strategiska bombflyget redan idag mot svenska mål. Betänk då att ett ryskt Tu-22M3 med AWACS och jakteskort på några minuter pulverisar Kallax startbana, oljecisterna i Luleå hamn och möjligen även de två hangarerna. Så har du groundat fyra insatsdivisioner JAS 39 Gripen.

Förstår inte vad som är problemet med att förstå att det svenska Flygvapnet är chanslöst mot ett ryskt angrepp. Sverige saknar idag essentiella förmågor! Får vi tid att sprida förbanden och totalt nyttja tre HOB plus två FOB, håller vi helt klart ut längre - men då krävs det att vi har en tillräcklig mängd piloter, tekniker och ammunition för att ge oss själva uthållighet. Vilket också är ett stort problem för Flygvapnet. Du kanske glömt att problemen är så pass stora inom FV att vi idag inte ens har tillräckliga resurser för att upprätthålla en incidentrote i fredstid.

FM har inte förmåga att ställa upp en mekskyttebataljon någonstans i landet och än mindre kapacitet att genomföra uppmarsch eller för den delen nödvändiga underhållsförband för att göra förbandet stridsdugligt.

Den personal som finns tillgänglig har i bästa fall utrustning och är tillräckligt övade för att klara av strid på plutonsnivå. Strid i manöverförband dvs bataljon är en förmåga som ligger flera år framåt i tiden.

Ja men det är ju precis här skon klämmer. Om vi inte rustar sönder hela landet och ekonomin på kuppen så finns det inget scenario där Sverige har en suck mot "stormakt röd" vid ett strategiskt överraskningsanfall. Vi satsar istället på signalspaning och övrig underrättelseinhämtning samt försvarspolitiska samarbeten med grannarna för att förhindra att ett sådant överfall kan ske.
Nu tror jag inte heller på att politikerna kommer att kunna ge 10 års förvarning, eller 15 som vore mer realistiskt för att faktiskt ställa FM på fötter för den delen heller men viss förvarning kan man ändå räkna med. Men det är bara att inse att landets yta och den ekonomiska verkligheten gör det omöjligt att skydda landet mot ett strategiskt överfall.

LOU, fastighetsrabaldret, avskaffandet av vpl, SäkI, civil entreprenad, förbud mot "grå arbetskraft" mm har gjort att FMs kostnader allt mer gått från stridande förband i fält, och förmågan till adekvat UH till dessa, till att ge kolossen konstgjord andning medan man amputerar så många delar som möjligt för att rädda vad som räddas kan.


Strid på brigadnivå genomfördes för kanske 10-11 år sedan och all den kompetensen är inte väck ur FM, eller landet för den delen även om man nog med fog kan säga att förmågan inte övas idag.

Svenska mekbat finns och inte minst inom NBG har ju förmågan även övats i närtid.
Uthålligheten har aldrig varit ett problem för Svenska förband tidigare även om organisationen kanske inte finns på pappret. Nu tror jag iofs att det är här det största förfallet skett inom Armén de senaste decennierna. Marinen har åtminstone sett till att behålla en del av förmågan men väldigt många represurser inom Armén hanteras ju idag av civilanställda som inte är krigsplacerade på fältförband.

Flygvapnet, som ändå är det som tråden handlar om, har ju inom landet en mycket god förmåga att underhålla sina kärror eftersom vi åtminstone bygger 39orna själva.

Flyginsats Libyen (FL01) år 2011, strandsatt på Cypern:
"Till en början fick FL01 problem, då flygdrivmedlet vid basen ej var anpassat för JAS 39 Gripen, antistatmedel Stadis 450 saknades"
http://sv.wikipedia.org/wiki/Libyen_FL01

Gripen dispersed operation
https://youtu.be/HWYLgEU_92M?si=EUKBGekckLGvuDZ3

The Swedish system with dispersed air bases goes back decades. The ability to move quickly between different dispersed airbases with minimal resources spread out across the country, makes us unpredictable.

https://www.saab.com/