Nätokraterna - Alexander Bard och Jan Söderqvist

Hej! Är det någons om har läst Nätokraterna av Alexander Bard och Jan Söderqvist?

Jag undrar om det är någon som har åsikter om hur det kapitalistiska samhället med hög konsumtion och ständig tillväxt kommer se ut i framtiden. I boken Nätokraterna menar författarna att de som ser till att tjäna mest pengar inte längre kommer att ha mest makt. De menar istället att de som kommer få mest makt i framtiden är de personer med mest översikt över hur samhället fungerar, de med bra nätverk av personer som har viktiga kunskaper om samhället. Författarna menar att denna så kallade nya överklass kommer att vara oberoende av samhällets påverkan i form av reklam och normer etc. Den nya underklassen kommer vara de som endast konsumerar. Ser på TV, köper saker som det görs reklam för och följer den breda massan helt enkelt. Författarna menar att politikerna inte längre kommer få så stor makt då medierna hela tiden vinklar politikernas budskap efter sin egen samt olika lobbyisters vilja.

Ändock känns det som om kapitalismen kommer att fortsätta verka som vanligt bara att det är ett antal människor som kan leva ett liv utanför det överdrivna materiella fokuset (Den nya överklassen). Hur ska man ersätta systemet med tillgång och efterfråga? Ska just läsa en bok av Tim Jackson som just ska komma med ett alternativ till kapitalismens strävan efter ständig tillväxt.
Rent intuitivt känns det som om något drastiskt måste hända innan den kapitalistiska modellen splittras. När våra resurser tryter kommer människan förhoppningsvis på ett alternativ livsstil som fungerar. Dock känns det som risken är stor för krig om resurserna...

Kom gärna med åsikter och tankegångar!

Det låter som rena önsketänkandet från herrar Bard och Söderqvist. Vad bygger de teorin på utöver lösa antagenden undrar jag. Vilka psykologiska, sociologiska, historiska eller filosofiska idéer och ramverk hänvisar de till?

Tillgång och efterfrågan är så att säga ett grundläggande mellanmänskligt och samhälleligt fenomen. Det vi behöver göra (i min mening) är att minska fokus på ytterligheter och statusjakt och på så vis minska efterfrågan på rent materiella ting och höja efterfrågan på andra saker. Detta görs bäst över tid och genom att visa genom exempel att det finns positiva alternativ till det flängiga livet på 2000-talet.

Herrarna förklarar att det gamla feodalsamhällets makthavare nämligen monarken och foedalherrarna etc. förlorade makten till borgeouisen under industraliseringen. Me detta vill de illustrera att makten kommer att förflyttas till ytterligare nya samhällsklasser. Nu menar de att demokratin i framtiden inte fungerar då politikerföraktet växer större och allt färre röstar. De menar att de som kan kontrollera media och förstå hur man gör detta då får kontroll över den stora massan. De hänvisar till människosläktets tro på den totalitära världsbild som de antika filosoferna förespråkade samt även kristendomen varit en del av. De hänvisar till Newtons världsbild där allt fungerar som ett klockverk samt Adam Smiths ekomomiska teorier. Dessa teorier har sedan delvis splittrats i dagens samhälle och nu står vi inför en värld som är under ständig förändring och absolut inte går att förklara med endast en teori. De anser att många individer gärna vill ha ett förenklat system som är förståeligt.

Liksom Darwin visade genom sin evolutionsteori är levande organismer under ständig förädling och samma sak sker inom memetiken, "studiet av idéers utveckling och funktion sett ur ett selektionistiskt (evolutionsteoretiskt) perspektiv". Kapitalismen är inte slutet på förädlingen av samhället utan en övergående fas säger de.
De menar att de så kallade nätokraterna(nya överklassen) inte är beroende av nationsgränser pga internets uppkomst.

Jag får en känsla av att Alexander Bard anser sig vara väldigt intelligent(vilket han nog är). Han tillskriver förmodligen sig själv titeln nätokrat(nya överklassen) som gör vad han vill, inte är beroende av samhället och har intelligenta och vidsynta vänner.

Som du säkert förstår har jag inte helt fullt koll på deras teori än så detta är bara lite lösa tankegångar från dem.

Ja det är sant, mer fokus på aktiviteter som inte har med status eller konsumtion att göra. Men kommer det gå att eliminera statusjakten för den breda massan utan någon form av religion? Något som är beaktningsvärt är att vi i västvärlden har ett överdrivet fokus på materiella ting medan i stora delar i asien fokuserar mer på andliga ting.
Många här i västvärlden har börjat ty sig till någon religion eller anna form av andlighet då de förmodligen vill känna någon form av säkerhet i den konstanta ekonomiska krisen som europa verkar ha. Är denna religonsutövning en positiv aspekt då religionen kanske gör människor mindre giriga?
Det ska bli intressant och se vad psykologin kan luska fram som gör det möjligt för oss att påverka samhället positivt...

Jag har läst boken Nätokraterna och tycker att den är väldigt bra. Jag har funderat lite på vad man kan göra för att själv bli en nätokrat? De nätverk som författarna syftar på är det elektroniska nätverk som är okända för allmänheten? Eller är det helt enkelt så att nätokraterna använder Facebook som sitt nätverk?

Bard talar ju om i boken hur de som har makten alltid försöker framställa sakernas tillstånd som "naturligt", ofrånkomligt, osv. Tex hur feodalsamhällets legitimitet kom från Gud.
I bokens början nämner han också hur han inte har någon agenda med boken; han "tycker" inget utan bara försöker sia om framtiden. Men vad han gör, som jag ser det, är just det som maktens män alltid gör - dvs framställa sakernas tillstånd som naturliga. Han beskriver den samhällsutveckling som han vill ha och som skulle gynna honom och visar på olika sätt det ounvikliga i utvecklingen. Och han maskerar detta genom sitt inledande påstående att han inte vill föra fram några politiska åsikter. Dock skiner det igenom då och då när han inte kan låta bli att lägga in värdeord i sina beskrivningar, vilka pekar på var hans sympatier ligger.
Nationalstaten och dess trygghetssystem ska av nödvändighet försvinna menar han. Men det är väl inte så, om människor kan visionera det samhälle de vill ha kan de också sträva efter att styra utvecklingen dit. En hög kultur är en där man respekterar och bryr sej om varandra. Leder det nätokratiska samhället dit? Nej, skulle jag säga.

Det ska ju vara nätverk som inte vem som helst kan komma in i. Du måste ha någon form av värdefull information dvs ett högt attentionellt värde för att bli insläppt. Antar att även Facebooks grupper kan funka som plattform; alla communities där man kan styra vem som blir insläppt eller ej.

TS, jag såg ett bra TEDtalks där det talades om att lösningen på de globala problemen delvis kan ligga i att se till att de politiker vi väljer har ett "utåt-fokus" istället för som nu ett "inåt-fokus" (det vill säga att de bara ser till att se till det egna landets bästa). Vi måste rösta fram politiker som är beredda att tänka globalt och inte konkurrensmässigt mot andra länder.
http://www.ted.com/talks/simon_anhol..._for_the_world

Det ser ut som om det just nu bildas en klass av ofantligt rika som gör som de vill. Står det något om det i boken.

Det har väl i alla tider funnits de som blir ofantligt rika och gör som de vill. Det intressanta nu, enligt Bard, är att rikedomen i det nätokratiska samhället främst består i att man har makten över den viktiga informationen och därmed kan bli del av de viktigaste nätverken. Rent kapital är sekundärt, det kommer sas på köpet. Det nätokratiska samhället är en meritokrati, det vill säga du har makten eftersom du har de rätta kunskaperna eller egenskaperna för att ha den. Jag antar att Mark Zuckerberg, Facebookgrundaren kan vara ett bra exempel på en nätokrat.

Jag har läst den och den är extremt läs- och tänkvärd.
De spetsar ju till en del och generaliserar men den är mycket tankeprovokativ.

Som jag ser det så går ett av resonemangen ut på att samhällsordningen är beroende av en någorlunda stabilitet i informationsdistributionssystemet, och att när stora förändringar sker i detta så ändras samhällsordningen. Övergången från ett samhälle som dominerades av talspråk för att sedan organiseras runt skriften medförde att maktförhållanden och samhällsordningen förändrades i grunden.
Samma sak när tryckpressen kom, och det istället var tryckt skrift som samhället organiserades runt.

Det Bard och Söderqvist tycks mena är att internet är det senaste exemplet på detta och att den nuvarande maktordningen kommer, gradvis, att ersättas av en ny som kommer att utgå ifrån att samhället omorganiseras efter det nya informationsdistributionssystemet som internet är.

Vill man fördjupa sig i det här så kan man med fördel läsa t.ex. Walter J. Ongs Orality and Literacy, Marshall McLuhans The Gutenberg Galaxy och Friedrich Kittlers Nedskrivningssystem 1800 - 1900, för att nämna några.

Vad är skillnaden mot uppfinnarna under industrialismen? De som spelade sina kort väl kunde också bli ofantligt rika och få mycket makt i samhället. Då som nu gällde det ofta att liera sig med rätt investerare, redan rika, för att nå framgång.

Vad menas med att ha mest makt?

Om det är att ha inflytande över samhällets viktigaste beslut så vore riksdagsmännen de potentiellt mäktigaste - om de inte låtit korrumpera sig förstås.

Om man med makt menar att ha en överordnad ställning i någon sorts "befälsstruktur" och kunna förmå människor att göra eller inte göra vissa saker, så ligger makten hos dem som styr tillgången på förnödenheter och medel för andra behov.

Förr var makten koncentrerad kring dem som ledde en här och som såg till att döda dem som inte uppträdde på rätt sätt. Så uppstod de första kungarikena vars gränser sträckte sig exakt så långt som deras här förmådde agera. Genom allianser bildades allt större riken med mer komplex struktur och maktfördelning. Kungens makt kom mer att stödja sig på hans ställning bland de egentliga härförarna. I feodalsamhället hade inte ens feodalherrarna direkt militär makt utan deras ställning berodde mer på de landområden de tillskansat sig med kungens stöd. Feodalherrarnas rikedom bestod i deras möjlighet att beskatta framför allt bönderna men sedan också den växande klassen av hantverkare och affärsmän.

Med industrialismen bleknade (och flagnade) feodalherrarnas makt bort. Deras utsvävande liv skapade snarare skulder än tillgångar och den växande borgarklassen blev allt mindre benägen att låta sig beskattas av det parasitära feodalväldet. Penningen, som först var en metod för rationell byteshandel, blev alltmer ett medel för att styra tillväxt. Vilket är den ordning som kallas för kapitalism.

Under kapitalismen befinner sig samhället i en process av snabb tillväxt, där kapital satsas på verksamheter som förväntas leda till ett snabbt eller säkert kapitaltillskott. Maktlystnaden, girigheten och egennyttan är anförtrodda att styra samhällets utveckling med tillväxthormonet 'kapital'.

Om framtiden vet vi ingenting, men om allt fortsätter enligt den inre dynamiken så finns det många viktiga faktorer som avgör vilken väg utvecklingen kommer att ta, som

1. den ökande globala kontrollen över individerna och maktstrukturerna
2. vilka beslut som kommer att fattas av datorer, t.ex rörande tillväxten
3. mänsklighetens påverkan på miljön
4. hemliga planer för befolkningsutvecklingen
5. de krav som kommer att ställas på de som ska livnära sig inom det rådande systemet

Allt talar väl för att en global militär makt kommer att kunna inverka på var och ens privatliv in i minsta viktiga detalj, vilket skulle leda till en stagnerad tillväxt med en global Storebror som inte är intresserad av att bli överraskad av nya trender och som nöjer sig med sin uppnådda kontroll - unik i världshistorien. Och cirkeln blir sluten.