Hur kan rummet expandera?

Precis. Det blir obegripligt. Rummet expanderar, men utanför rummet finns ingenting. Det är här vår förståelse fallerar. Vi kan inte tänka oss att rummet inte finns, hur mycket vi än anstränger oss. För att komma till denna insikt kan man läsa Kant och förstå att vi kan inte frigöra oss från att rummet alltid måste finnas, även om vi nu vet att rummet bara funnits i femton miljarder år. Vi kan inte tänka oss ett tillstånd där rummet inte finns, och det är en brist i vårt förnuft.

Är det någon som förstår vad jag menar?

EDIT: Det tycks vara ofrånkomligt att rummet expanderar, men ändå kan vi inte vara säkra på att universums volym ökar. Kan någon begripa det?

Förstår ni svårigheterna som vi står inför?

Syftar du på att pi är ett irrationellt tal?
Det är den enda tolkning jag kan göra av ditt inlägg och du sätter mig i en svår sits.
"Om nu pi sekunder kan förflyta?", är en invändning jag förstår, som gör mig förvirrad.

Jag antar att du har rätt i att pi sekunder inte kan förflyta. Det är ett lurigt påstående.
Men det ändrar ändå inte det faktum att tiden är kontinuerlig för alla t>0. Hur vet jag det?
Tja, jag antar att det är min medfödda åskådning av tiden som talar om detta för mig, därför att det kan inte gärna vara på något annat sätt. Har jag rätt i det? Om inte - vad gör jag för tankefel?

Jag förstår helt vad du menar, och är helt enig med dig i dina tankar kring rummet!

Enligt Big Bang-teorin (Big Bluff) så skapades rummet samtidigt med hokuspokus-explosionen...

Go figure...

Det vet jag inte. Angående volymen så kan det vara värt att nämna att det bara är ett giltigt begrepp inifrån universum sett, från vårt perspektiv.

I stort sett så lämnar galaxer varandra, för att rummet expanderar mellan dem. Mellan sådana galaxer bör det alltså finnas en större volym vakuum som mest troligt har mindre densitet än den hade för x antal år sedan, på grund av expansionen. Vad det här har för effekt på universum sett utifrån är en absurd fråga. Det är även en absurd fråga om man undrar vad det har för effekt på hela universum, även sett inifrån. Vi har bara tillgång till vår sfär av synligt universum.

Om tiden är kontinuerlig kan precis pi sekunder förflyta. Om tiden är diskret så är det också möjligt, ifall minsta tidsenheten kan skrivas på formen pi/n för n heltal. I alla andra fall gäller det att det kommer ta pi+a, a>0 sekunder innan pi sekunder har förflutit. Personligen gillar jag inte tanken på kontinuerliga saker; vare sig det är rum, tid eller nåt annat.

Ingen som vill ge sig på detta? Det jag undrar är saker i stil med, "kan man säga att om universum byter tillstånd så har tid passerat och om tid passerar så byter universum tillstånd med dagens vetenskapliga definition av tid?"

Problemet med pi är att det är ett irrationellt tal och har oändlig decimalutveckling. Därför är pi inte ett exakt tal utan kan bara anges med en viss noggrannhet och ett tidsintervall kan inte vara exakt pi sekunder.

Detta sker på grund av en inneboende balans i universum.

Vad som skapar denna balans är en mängd element. Krafterna så som i det vanliga uttrycket kraften är en bidragande orsak.

pi är, tvärtemot vad du säger, väldigt exakt. Approximationer av talet, så som 3,14 eller 3,141529 eller till och med med miljoner decimaler, är inte det.

Det är inte ett problem. Sen är ju 1/7 också ett tal med oändlig decimalutveckling. I bas 10, dock inte i bas 7. Tycker du inte att det verkar absurt att argumentera för fysikaliska egenskaper utifrån en given talbas? Varför skulle universum bry sig om vilken talbas man använder? Decimalutvecklingar är bara en representation av många av tal, det är orimligt att något så fundamentalt skulle bero på vilken specifik representation man väljer. Och ännu värre: vilken enhet man väljer. Fysiken borde vara densamma oavsett vilken enhet man mäter tid i. Hur vet vi då att pi sekunder är omöjligt? Det kanske är en annan enhet, zekunder, som är fundamental: 1 s = 1/pi zekunder, alltså kan pi sekunder visst förflyta.
Vad betyder det att inte vara ett exakt tal? Det är jätteenkelt att ange pi exakt: pi, 4*arctan(1), sqrt(6*\sum 1/n^2), enhetscirkelns area och så vidare. Sluta likställa "jag kan inte" med "det går inte ". Bevisligen är det ganska mycket som du inte kan som ändå går.
"Det är så för att jag påstår det." Ja, det är väl i och för sig inte ett nytt "argument" från din sida.

Ja; frågan är löst sedan (mer än?) 100 år.
Det kanske är det enda du kan tänka dig. Som tur är kan vi andra tänka oss andra sätt. Sluta likställa "jag vet inte" med "det är obegripligt".

Ett tidsintervall lika långt som pi måste av den anledningen därför med nödvändighet vara en approximation av pi.

Varför skulle universum bry sig om decimalutvecklingar?

Läste du inlägg #92, skrivet av sp3tt?

Använd pi som talbas istället för 10 => pi i den decimala talbasen = 10 i pi-talbasen. Ytterst exakt, i min mening. Vidare kan man ta det till att räkna i 1/10*pi-talbas; i denna talbas blir det presumerade tidsintervallet exakt ett, vllket inte är approximativt på något sätt.

Det känns som att du är lite irriterad på mig och skall racka ner på allt som jag säger, men jag skall försöka bemöta dig sakligt.

Kan du uttrycka förhållandet mellan omkretsen och diametern på en cirkel om du använder en annan talbas?

1/7 har också oändlig decimalutveckling, men 1/7 är inte ett irrationellt tal, eftersom det kan skrivas som ett bråktal. 1/7 har en decimalutveckling som är oändlig OCH periodisk, det har inte talet pi.

Är frågan löst sedan mer än hundra år tillbaka?
Det måste vara en väl bevarad hemlighet i så fall eftersom du ens inte avslöjar svaret utan bara påstår att du vet det. Hur mycket är det värt att veta för oss, tror du?