Språkpuristiskt experiment: svenska med enbart arvord

Kan ord få vidgade betydelser eller kan de bara ha sådana som är etablerade i den moderna svenskan? I så fall kan stad i betydelsen 'stad' inte ersättas med by.

"Landets kulturella centrum" eller "centrum för landets kultur" kan skrivas om som "midstad för andlig odling".

Hur är det med "gård" då?

För inomnordiska städer kan by gälla rakt av, efter kända modeller. För städer som passerat 10 miljoner invånare känns det lite pressat med den modernare formen av fornsvenska byr.

Jag talar om mellanländska bautabyar som Bombay. ... mellanländska ... hmm
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.../42/11.html#BY

Köpstad, då?

Parallellen Kaupþing väcker blandade känslor.

Istället för län kanske man kanske skriva landstingsområde.

Det finns förstås mängder av andra gamla namn för landområden, vilkas huvudsyfte har varit av bl.a. rättslig och administrativ natur, som t.ex. land, landskap, härad, hundare, fylke, folklandskap, o.s.v., men landstingsområde passar bättre överens med vad vi idag menar med län. Landstingsområde är dock ett rätt långt och krångligt ord, och möjligen räcker det att skriva landsting trots att landsting snarast har att göra med länets politiska organisation.

Jag återupplivar den här tråden med några andra förslag där inlånade ord i svenskan kan bytas ut mot arvord:

fru - viv, kona
fråga - spörsmål
att fråga (frågade, har frågat) - att spörja (sporde, har sport)
språk - tungomål
stad - köping (möjligtvis by)
fönster - vindöga
armé - här

Av de där orden är det väl egentligen bara viv, kona och vindöga som känns helt främmande för ett modernt språkbruk.

Ska fundera lite mer på det här ämnet och se om det går att utveckla mer.

Möjligen, men i alla mina exempel är lånordet betydligt vanligare än arvordet.

Hur gör man med t. ex klocka, dator, bil, genmanipulering, statsminister osv?

Man gör som islänningarna och hittar på egna ord.