Eldgivning i filmer?

Mja, går inte och går inte. Det går att ladda liggande och det finns ett par olika sätt, men de är alla knepiga och tidskrävande och ibland rent av farliga.

Ett vanligt sätt att ladda knästående är att föra vapnet på vänster sida och sedan skjuta kolven bakåt, lite likt det här stuket: http://i.ytimg.com/vi/evfh7MPxXJo/0.jpg - vapnet hålls något lutat, och krutet rinner ganska bra ner i pipan, men måste tryckas bakåt noga med laddstaken vilket tar lite längre tid.

Samma teknik går att göra liggande, om man på rygg håller upp vapnet. Skarpskyttar och liknande använde sig av den emellanåt, men det kunde aldrig bli effektivt bland linjeinfanteriet, då soldaterna som använde sig av taktiken både behövde mycket träning, samtidigt som de var oerhört sårbara mot kavalleri och även infanteri i bajonettanfall under tiden.

Det går också ladda helt liggande med vapnet helt vågrätt, om man skulle vilja visa sig absolut så lite som möjligt, men det är svårt att få allt krut i botten på vapnet med endast laddstaken till hjälp. Risken är att krutet inte lägger sig ordentligt i botten och att fängkrutet/gnistan från tändhatten inte lyckas tända det, dvs man får eldavbrott. Eller i värsta fall, krutet lägger sig över hela loppet och brinner både framför och bakom kulan, vilken kan leda till pipspränging.

Men som sagt, det går, men det är alldeles för opraktiskt. Då tändnålsgevären, kammarladdarna och sist och slutligen vapen med enhetspatron dök upp var första gången soldaten på riktigt kunde strida stående, knästående och liggande. Första världskriget är väl dock ett exempel på att det tog för lång tid för höga befäl att inse det.

..och 2001 års upplaga av SoldF är ett klart bevis på att många fortfarande inte fattat det..

Det var boerna som i stor skala började med gerilla krigsföring och fick britterna att överge stora formationer. Boerna började även med kamouflerade kläder.

Spanjorerna lyckades väldigt bra med gerillakriget mot Nappe.

Svaret var att taktiken som funkade från 1600-talet fungerade fram tills räfflade musköter.
Denna innovation inträffade i mitten av 1800-talet, vilket betyder att i krigen innan detta vapen (till exempel Napoleon krigen) så var det riktigt att ha stora formationer, eftersom man inte kunde träffa väl, och i krigen efter var det inte riktigt (Amerikanska inbördes kriget räknas in här).
http://en.wikipedia.org/wiki/Rifled_musket

För övrigt, betanke på att jag kom att tänka på Amerikanska inbördeskriget, så måste jag bara få ur mig: Vilket jävla skit kavalleri de bönderna hade. Inga Cuirasiers, inga Dragooner (de hade inga special utvecklade kavalleri gevär som fransmännen, bara infanteri musköter eller kabiner, inga raka sablar), inga specialist grupper (Husarer, polacker, cossaker ). Ett tyskt pistol utrustad kavalleri förband från 1500-talet hade varit överlägset de amerikanarna hade. Ush.
Hela det amerikanska kavalleriet är att likställa med Horse Chasseurs. Detta ser man speciellt på att de har samma sabel typ, böjd, lätt. Inte den stora raka som Dragooner använder.

Någon skrev i början
Samtidigt eldöppnande för att:

Ta kommadot i striden,
Eldstöt vid urdragande,
Kan väll tillägga en grej, väldigt vanligt förekommade.. Ingår väll lite i första 2 anledningarna.
Vid ev skadad eller stort bortfall i gruppen, samtidigt eldöppnade skjut som fan kortare stund för att sänka ner fienden och få så att dom får bilden av att man är mycket mer slagkraftig än vad man egentligen är.
1 ksp och ett par ak5or kan låta som en hel grupp om man eldar på lite... Helst då kanske med en 58:a eller liknande, då den smäller på ordentligt.

Jodå, förr i tiden så medverkade även de högre befälen i striden. Överstar, fältmarskalker, generaler och även kungar deltog direkt i striden. Det var t.ex. så Gustav II Adolf dog.

Som redan skrivet så är den psykologiska effekten viktig i strid. Det är nog mycket därför som man sköt många samtidigt. Detta på samma sätt som man ofta gör idag också. Även med tyngre vapen som vid bombfällning och artilleribeskjutning.

http://www.youtube.com/watch?v=6ane4jB35Hs

Sedan så ska man som bekant inte tro på allt man ser i filmer. Verkligen inte. Detta gäller i hög grad historiska filmer.

Edit:

Måste säga att jag älskar ksp 58.

Det fanns två tunga skäl att skjuta salva:

1. Ökad psykologisk effekt. Extra viktigt på de slätborrade musköternas tid (fram till ca 1850) när både precision och räckvidd var dålig.

2. Spara ammunition. När man bara skjuter på kommando har man också kontroll över ammunitionsåtgången.


Redan när de räfflade musköterna dök upp (ca 1850) började den klassiska taktiken bli obsolet, vilket visade sig i amerikanska inbördeskriget. När sen bakladdarna (c 1870) och magasingevären (c 1890) kom blev det ännu värre. Man fortsatte dock ändå med salvskjutandet, dels av konservatism och dels p g a det ständiga behovet att spara ammunition som snarast ökade med de nya vapnen.

Infanteriets standardtaktik i början av VK1 var fortfarande salveld, fast nu på långa avstånd. Det visade sig dock att det snabbskjutande fältartilleriet, snarare än kulsprutan, var helt överlägset på de stridsavstånden.

Frågeställningen har redan besvarats, men det kan ju tilläggas att man inte nödvändigtvis lät hela linjen skjuta på samma gång. Man kunde låta olika led skjuta vid olika tillfällen, eller låta olika segment av linjen skjuta vid olika tillfällen, för att på så sätt få en något så när ihållande eld. Säkerligen fanns det också tillfällen då "fire at will" användes.