Citat:
Ursprungligen postat av Nematoden
Jag lever ett vanligt liv. Men suget efter krigsäventyr är stort. Men jag känner att riskerna inte riktigt väger över fördelarna, och dessutom så vill jag inte bidra med mer soldater här i världen (mig själv).
Vill jag vara seriös inom det militära så siktar jag på chefposiotioner istället.
Men den här extrema äventyrslystnaden, hur kan jag ersätta den utan att dra ut i krig? Jag vill inte hålla på med extremsporter, för det tar minst lika mycket tid och effort som det militära. Fotboll, golf, handboll och basket är för bögar. Fäktning likaså. Kampsport vill jag inte heller hålla på med då alla slag i huvudet lär göra en dement och reumatisk när man fyller 80 - risken ökar.
Det optimala hade varit att jobba som insatsstyrka eller något.
Jag vill inte lägga ner tid på utlandstjänster osv, eftersom att jag som sagt vill fortsätta med mitt normala och fokuserade liv. En dag från jobbet är dåligt i min bransch (utvecklar material) - man måste hålla sig uppdaterad hela tiden osv.
Ditt inlägg är ju fyllt av motsägelser. Du vill ha äventyr men fortsätta lev ditt normala liv.
Du kan inte tänka dig att träna något som kan riskera en fysisk skada.
Din tid är för värdefull för att kunna träna över tid, dvs även då det skulle inkräkta på din ordinarie arbetstid. En ledighet från jobbet omöjligör detta.
Du är med andra ord hänvisad till ledigheterna över helgerna samt semestern för att tillfredställa din äventyrlusta.
Varför är det militära intressant för dig över huvudtaget? Vet du vad det innebär, egentligen? Varför längta efter något som du själv inte vill bidra till?
En del får sin tillfredsställelse genom att samla frimärken eller stå på en perrong och spana in tåg. En annan spännande sysselsättning kan vara att spana in bilarnas registreingsskyltar, i nummerordning. Andra spännande äventyr som ligger runt hörnet kan vara entmonologi. Vardagen är fyllda av spännande äventyr för dig som passar in i vardagen. Fånga upplevelsen i ögonblicket! Lev livet och känn hur äventyret bär dig framåt i det dagliga livets tristess!
