45 262 besökare online
858 391 medlemmar • 45 876 807 inlägg
Användarnamn 
Lösenord
Flashback Forum > Livsstil > Subkulturer och socioekonomiska livsstilar
Svara på ämne
Ämnesverktyg
sleeppartypeople
Medlem
Hej

Först vill jag be om ursäkt ifall jag har lagt tråden i fel del av forumet. Tror jag har hamnat rätt dock, vi får se. Wall of text nedanför, hoppas någon orkar ta sig igenom allt.

Jag är en 20 årig kille som aldrig har rökt en cigg, snusat, druckit alkohol eller brukat någon drog överhuvudtaget. Har aldrig varit tillsammans med en tjej.

Är uppväxt i en helt vanlig familj. Far, mor och två äldre bröder. Mina bröder, är min motsats. De är så kallade "livsnjutare" och tar emot allt vad livet har att erbjuda. Far och mor jobbar båda två inom sjukvården.

När jag gick i gymnasiet så hade jag många vänner. Har väldigt lätt att prata med folk, är inte den där blyga killen som tycker synd om sig själv. Men jag var aldrig med och festade eller spenderade tid "utanför" skolan med mina klasskamrater. Alltid hade jag någon bortförklaring när det var fest eller liknande. Inte ens dagen då vi skulle ta studenten var jag där, då löpte jag någonstans i en skog och lyssnade på depp musik. Har alltid älskat att motionera och en vanlig fredag/lördag under mina tonår såg ut så här:
18.00-18.30 Mat
18.30-20.30 Titta på tv, spela dataspel
20.30-22.00 Löpning i en mörk skog med musik i öronen

... Och jag älskade det.

Mina föräldrar blev väldigt besvikna när jag berättade att jag inte skulle "delta" på studenten. Det var först då de insåg att jag var annorlunda, och började bli oroliga. Som sagt, det visste om att jag inte gillade att festa och liknande men att inte delta på studenten - det var för mycket helt enkelt. Det ena ledde till det andra och de försökte övertala mig att prata med en psykolog.

Cirka två månader efter jag "tagit" stundenten flyttade jag hemifrån till en ort där jag inte känner någon. Har bott här i en 1a i snart 2 år och jobbar som brevbärare. Hade tänkt att börja plugga till hösten. Jag gör inte så mycket om dagarna, jobbar, spelar dataspel/tv och motionerar en hel del. Mitt liv ser ut som det gjorde under mina skolår.

Notera att jag inte mår dåligt psykiskt. Jag är egentligen en helt vanlig kille (har ett fint utséende också) som är ensam och drogfri helt enkelt.

Så för att sammanfatta mitt liv, väldigt ensamt och drogfritt. Trots detta, mår jag bra som jag alltid gjort.

Ledsen om det är slarvigt skrivit, hoppas bara att ni förstår vad jag försöker säga!

Nu undrar jag, finns det någon annan där ute som har en liknande livsstil?
 
linnros24
Medlem
linnros24s avatar
Bortsett från biten med studenten tycker jag att du låter som en trevlig prick. Men tar du inte ens en öl ihop med någon polare bara för att det är gott? Vilken del utav Sverige bor du i?
 
Maestron
Medlem
Maestrons avatar
Anser du dig inte ha något behov av umgänge?
 
DelGriffith
Medlem
DelGriffiths avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sleeppartypeople
Spoiler:
Hej

Först vill jag be om ursäkt ifall jag har lagt tråden i fel del av forumet. Tror jag har hamnat rätt dock, vi får se. Wall of text nedanför, hoppas någon orkar ta sig igenom allt.

Jag är en 20 årig kille som aldrig har rökt en cigg, snusat, druckit alkohol eller brukat någon drog överhuvudtaget. Har aldrig varit tillsammans med en tjej.

Är uppväxt i en helt vanlig familj. Far, mor och två äldre bröder. Mina bröder, är min motsats. De är så kallade "livsnjutare" och tar emot allt vad livet har att erbjuda. Far och mor jobbar båda två inom sjukvården.

När jag gick i gymnasiet så hade jag många vänner. Har väldigt lätt att prata med folk, är inte den där blyga killen som tycker synd om sig själv. Men jag var aldrig med och festade eller spenderade tid "utanför" skolan med mina klasskamrater. Alltid hade jag någon bortförklaring när det var fest eller liknande. Inte ens dagen då vi skulle ta studenten var jag där, då löpte jag någonstans i en skog och lyssnade på depp musik. Har alltid älskat att motionera och en vanlig fredag/lördag under mina tonår såg ut så här:
18.00-18.30 Mat
18.30-20.30 Titta på tv, spela dataspel
20.30-22.00 Löpning i en mörk skog med musik i öronen

... Och jag älskade det.

Mina föräldrar blev väldigt besvikna när jag berättade att jag inte skulle "delta" på studenten. Det var först då de insåg att jag var annorlunda, och började bli oroliga. Som sagt, det visste om att jag inte gillade att festa och liknande men att inte delta på studenten - det var för mycket helt enkelt. Det ena ledde till det andra och de försökte övertala mig att prata med en psykolog.

Cirka två månader efter jag "tagit" stundenten flyttade jag hemifrån till en ort där jag inte känner någon. Har bott här i en 1a i snart 2 år och jobbar som brevbärare. Hade tänkt att börja plugga till hösten. Jag gör inte så mycket om dagarna, jobbar, spelar dataspel/tv och motionerar en hel del. Mitt liv ser ut som det gjorde under mina skolår.

Notera att jag inte mår dåligt psykiskt. Jag är egentligen en helt vanlig kille (har ett fint utséende också) som är ensam och drogfri helt enkelt.

Så för att sammanfatta mitt liv, väldigt ensamt och drogfritt. Trots detta, mår jag bra som jag alltid gjort.

Ledsen om det är slarvigt skrivit, hoppas bara att ni förstår vad jag försöker säga!

Nu undrar jag, finns det någon annan där ute som har en liknande livsstil?

Det låter som ett liv jag skulle kunna tänka mig och visst har mitt nuvarande liv några likheter men att bara sköta sitt jobb och göra vad man vill och tycker om hemmavid är drömmen.

Jag har prövat de vanligaste drogerna som tobak, alkohol och kvinnor men de flesta gånger skulle jag nog ha mått bättre av att springa i en mörk skog.

Jag skulle ha blivit besviken på mina föräldrar om de hade haft något att invända mot angående mitt val att inte delta på studenten.
__________________
"You wanna hurt me? Go right ahead if it makes you feel any better. I'm an easy target. Yeah, you're right, I talk too much. I also listen too much. I could be a cold-hearted cynic like you... but I don't like to hurt people's feelings. Well, you think what you want about me; I'm not changing. I like... I like me. My wife likes me. My customers like me. 'Cause I'm the real article. What you see is what you get"
__________________
Senast redigerad av DelGriffith 2012-05-09 kl. 20:19.
 
sleeppartypeople
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Maestron
Anser du dig inte ha något behov av umgänge?

Nej, inte än så länge i alla fall. Hälsar på familjen då och då, trevligt med god mat!

Svårt att få kontakt med nya människor för övrigt. Går ju aldrig ut på krogen, jobbar i stort sätt alltid ensam och ja har inte facebook heller för den delen. Vet liksom inte hur jag ska gå tillväga om jag nu skulle vilja umgås med någon. Ibland, väldigt sällan, pratar jag med nån gammal kompis på telefonen, kollar läget med varandra och så. Jaja, än så länge mår jag bra i alla fall som jag nämnt några gånger nu.

Tänkte ju också plugga i höst, kanske träffar man på någon då!
 
sleeppartypeople
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av linnros24
Bortsett från biten med studenten tycker jag att du låter som en trevlig prick. Men tar du inte ens en öl ihop med någon polare bara för att det är gott? Vilken del utav Sverige bor du i?

Dagen jag tog studenten var en underbar dag. Minns hur skönt det var att inte behöva tänka på någonting längre, hur musiken dunkade i huvudet, hur naturen tog emot mig när jag sprang i dess mark. Tänkte på hur överlägsen jag var, mina kamrater hade ingen aning liksom. De trodde jag låg hemma på sjukbädden. Det var en väldigt fin dag också, varmt och soligt.

Det ultimata hade ju så klart varit ifall jag hade någon kompis som också delade denna glädjen tillsammans med mig i skogen! Tyvärr är den typen av människor väldigt få känns de som.

Haha, ja jag har faktiskt förståelse för den som tycker det är låter lite knepigt, att motionsträna i skogen på studentdagen. Skrattar lite för mig själv nu när jag tänker på de, men jag ångrar det absolut inte.

Dricker som sagt inte öl, eller någon form av alkohol. Vet inte varför det har blivit så, mina föräldrar har många gånger erbjudit mig sprit vid högtider som nyår och liknande, alltid har jag tackat nej. Mina bröder har också många gånger nästan tvingat på mig att dricka men har alltid sagt ifrån. En dag kanske jag får för mig att börja bruka droger, kanske inte. Idag är inte den dagen i alla fall!

Bor i sydra Sverige
 
ztaafen
Medlem
Du påminner mig mycket om mig själv.

Många skillnader finns givetvis, men på det stora hela så verkar vi ha liknande inställningar. Om intresse finns så kan jag skriva om mig.
 
sleeppartypeople
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ztaafen
Om intresse finns så kan jag skriva om mig.

Absolut, låt höra!
 
Svara på ämne
Topp Dela »