När egot tar examen

Bra artikel i DN (for en gangs skull)

http://www.dn.se/livsstil/nar-egot-tar-examen

Mycket lasvart angaende utbredd narcism bland unga i dagens samhalle, Facebook namns som en bov i dramat med konstanta egoboostar och att man "bygger ett varumarke" nar det kommer till sig sjalv.
Jag rekommenderar er att lasa hela artikeln.

Saxat ur artikeln

”Kan du förklara dessa dåliga betyg!?” frågar den ilskna föräldern sitt barn i den första rutan. Året är 1969. I nästa ruta är året 2009 och föräldern står och gapar exakt samma sak, ”kan du förklara dessa dåliga betyg!?” – men den här gången är det läraren föräldern skriker åt.

Enligt Jean M Twenge, som skrivit ”Generation me” och ”The narcissistic epidemic”, försöker många föräldrar ge sina barn en god självkänsla genom att sätta dem på piedestal, tala om för barnen hur unika och speciella och begåvade de är – utan att de egentligen presterat någonting.

Narcissisten försöker alltid styra bort kritiken eller missnöjet från sig själv till någon annan. Får han eller hon dåliga betyg, kan det inte vara hans eller hennes fel. Det måste vara någon annans. Alltså lärarens. Och i många fall står föräldrarna på barnens sida.

Diskussionsunderlag:

Kan det stamma att unga manniskor tar sig sjalva pa lite for stort allvar idag?

Tror ni att det stammer att manga foraldrar "sätter sina barn på piedestal" sa att de blir odragliga sma svin?

Ar det ett kulturellt fenomen? Jag misstanker att det ar framst vita medelklassungar det har egentligen handlar om

Personligen tycker artikeln ringar in en del realiteter. Nu har jag inte bott i Sverige pa ett bra tag sa jag vet inte hur det ar pa hemmafronten men i landet dar jag bor nu kan jag se hur manga unga glorifierar sina liv pa typ Facebook och ar allmant befriade fran eget ansvar da deras foraldrar daltar med dem hela tiden. Jag har sjalv arbetat som larare i Sverige och utomlands och jag minns att det var en del flum i svenska skolan och att en del foraldrar forsvarade sina barn bristfalliga insats, annat var det utomlands dar hade man en respekt fran foraldrarna och aven fast barnen ofta sondercurlade (jag jobbade pa internationell skola i Shanghai) sa var studiedisciplinen stenhard i hemmet.

Lång artikel men intressant! Håller med om mycket.

Övertron på individen tror jag kommer att leda landet in i kris i framtiden. Balans bör eftersträvas, vi är alla del av sociala sammanhang, strukturer och normer.

Jag tror denna skiftning i de ungas medvetande kommer från ekonomiska faktorer.

Förr, säg 50 år sedan var värdeorden mer "hållbara" och Svenskarna producerade en stor del av sina varor själva. Vi hade industrier och då gällde det att foga sig in i ledet och jobba hårt.

Nuförtiden har konsumptionen och kraven ökat samtidigt som industrin flyttar utomlands mer och mer. Då är det bättre att ha en annan personlighetstyp, den som "skor sig på andra" eller inte tänker i termer av absolut hållbarhet.

En entrepenör har i grunden målet att äga ett företag, men detta kräver ett större antal människor som jobbar under entrepenören.

Jag tror inte att det är något "dante's inferno" som planeras i Sverige utan att tanken är att våra unga skall vara internationella entrepenörer. Istället för att producera industriella varor skall våra unga (främst stadsbarn) växa upp och skapa företag som utnyttjar arbetskraft/resurser utomlands och för hem varor och skatter till Sverige.

Jag tror alltså inte att detta tänk är en slump, utan det är en planerad och långsiktig politisk åtgärd.

Personligen tror jag att det vore klokare att skapa ett mer hållbart samhälle där vi själva försörjer oss med alla varor, men då sänks levnadsstandarden till strax över kuba/nordkorea och det skulle nog inte folket tycka om...

Bästa artikeln jag har läst på länge. Det finns så mycket sanning i det att det skrämmer mig. Vår framtid ser inte ljus ut.


Det stämmer att vi(de yngre) höjer oss själva till skyarna alldeles för mycket. Jag tittade på en dokumentär som handlade om skillnaden mellan Kinas/Indiens och amerikanska skolsystemet där de hade gjort en enkätundersökning vad gäller självförtroende när det kommer till utbildning och studier. Gissa vem som hade högst självförtroende?


Både föräldrarna och det samhälle vi lever i. Vi lever i ett så tävlingsinriktad samhälle där man måste skryta allting vad man har gjort på Facebook. Det är skrämmande.

Mycket bra artikel!
Precis så är det.

Curlingföräldrar, curlinglärare, curlingprofessorer.
Nu har vi vuxna människor som knappt kan läsa och skriva, men de har enormt självförtroende.
Gymnasieelever som inte kan ta motgångar, kan inte ta ett nej... Tror att de har en massa
"rättigheter". Problemet är att de är okunniga, och de är okunniga om hur okunniga de är,
så de missbedömer grovt sin egen kompetens.

Folk tror på allvar att de har nån sorts rättigheter som garanterar dem en bekväm tillvaro.
De tror att de har rätt att få en utbildning, att det är skolans skyldighet att examinera dem.

Skolan har totalt havererat. Föräldrar kan inte uppfostra sina barn.
Alla tycker synd om sig själva och ska "anmäla" allt och alla de är
missnöjda med.

Gymnasister som kommer till universitetet och på fullt allvar menar att defaultläget är att
de ska bli godkända. Så om de INTE går på det obligatoriska seminariet så ska de få G.
Studenter som fuskar och plagierar och som blir upprörda när de därför får underkänt och skriver arga
mail till lärare om att de känner sig orättvist behandade!

Studenter som kommer till sina lärare och ber om att få bli godkända trots att de inte skrev tentan. (För om de hade gjort tentan hade de troligen fått godkänt...)
När läraren frågar studenten varför han inte skrev tentan svarar han att "han hade andra saker att göra".

Mycket intressant artikel. Kul att någon vågar uppmärksamma och lägga fokus på denna högst aktuella frågeställning som verkligen speglar vår tid. Jag håller med om mycket i artikeln och att vissa narcissistiska drag uppmanas och gynnas på ett ohälsosamt sätt i dagen samhälle. Men om man nu belyser ett problem vore det intressant om att höra en eventuell lösning? Går vi framtiden till mötes med kut ryggade elever med uppkavlade armar eller ligger framtiden i vassa armbågar och en vass tunga?
Något inom mig säger tyvärr att alternativ två är kanske det bästa för stunden och frågan är då vad vi ska göra för att bryta trenden. Kanske dags att börja lägga mer fokus på det hårt arbetade eleverna och styra upp skolan till mer konkreta kunskapskrav än uppfostringsanstalt inom entreprenörsskap?

Många föräldrar skyller alltid på andra barn/lärare! Antagligen för att de inte vill inse att de är själv grymt dåliga föräldrar

Väldigt bra artikel, jag tycker den har rätt på otroligt många punkter.

Känns som att många i dagens samhälle, speciellt yngre lever sina liv för att få bekräftelse av andra på t.ex. Facebook.

Detta är något jag känner igen mig i:

Är jag den enda som anser det bra att man som elev/förälder sätter press på lärarna? Kan man som lärare inte motivera och/eller diskutera ett betyg har man inget där att göra. Jag har skällt ut ett antal lärare, mest för att de sysslat med egen kvotering i stil med att "Tjej1 var bättre än tjejernas genomsnitt därför får hon bättre betyg än dig som är kille även fast du har bättre resultat än henne", visst, det är en skam att det är så ens i idrott men att tillämpa det på typ samhällskunskap eller matte köper jag inte.

Dagen jag insåg att självkänsla uppnås genom att lyckas med små mål man ger sig själv, den dagen började jag leva på riktigt.

Tycker du inte betyg skall vara grundade pa faktiskt kunskap, typ ett prov eller dylikt?
Hur motiverar man ett betyg bast?
Som larare sjalv konstaterar jag torrt..."prov resultat X = betyg Y"

Kvotering av betyg? Det later som att lararen bryter mot skollagen, anmal omgaende.

OnT
Ovan namnda ar tydligt indikation varfor den svenska skolan befinner sig i fritt fall jamfort med andra landers.
http://www.guardian.co.uk/news/datab...cience-reading
Man skall inte kunna forhandla med en larare om sitt betyg, dagen system goder detta beteende och jag anser att artikeln i DN faktisk ar hogaktuell.

Tror för övrigt att dagens ungdomars individualisering kan hänga ihop med att dagens ungdomars förldrar, 60- och 70-talisterna föddes som världens rikaste. I föräldrarnas testamenten var/är det inte snålt om tillgångar och belåningen är låg, om inte obefintlig.

Denna ekonomiska frihet smittar av sig och har lett till curling-generationen. Där alla, utan vidare prestation, kan bli något unikt och leva ett liv i lyx - långt ifrån löneslavarnas helvete. Mycket med hjälp utav IT-eran som passande blommat under perioden.

Men ser man mot horisonten kan man tydligt ana hur framtiden drastiskt förändras - våra barn (60-talisternas barnbarn) kommer bli testamenterade på sin höjd en bostadsrätt som är belånad till dubbla dess marknadsvärde, istället för en bondgård i utkanten av en storstad med styck-värde på 100 miljoner. Det kommer förändra befolkningens grundläggande tankesätt.

Föds du in i rikedom utvecklas du till indivudalist - ur fattigdom utvecklas kollektivism