Merrick Tabor

Känslan man får när man läser majoriteten av de inlägg här är följande saker:

1. Man försöker göra någon "sensation" av Merrick's privatliv baserat på rykten, gärna anta det värsta för att på något sätt korrelera det med hans övergripande karaktär/person och således hans lämplighet som undervisare på SU. Antingen formulerar man sig konsekvent med spekulativa undertoner i sina anföranden, eller så kan man likväl vara tyst. Bara för att ni diskuterat något i en tråd så ger det inte legitimitet att framledes formulera rykten som bevisbaserade sanningar. Det må finnas fog för ryktena, men personer som "Sonny_Crockett", "scrollock" och "a" vill uppenbarligen att rykterna ska stämma överens med verkligheten bara för att de inte var kloka nog att få ett högt betyg på hans kurs. Töntar.

2. Utifrån ett par stundtals tvivelaktiga uttalanden han påstås ha gjort vid något tillfälle, försöker man stipulera att han de facto är en anti-demokrat och i någon mån kommunist (användare "a"s kommentarer om att han för extrem vänsterpropaganda får här stå som ytterst skamliga clownkommentar). För en riktig skeptiker så är en debatt om demokrati gällande fallen USA och Kina en legitim debatt. Läser man dokument från USA:s grundare som exempelvis James Madison så förstår man att man att avsikten aldrig någonsin var att skapa en demokrati, och idén om "majoritetens tyranni" förkastades samtidigt som man förespråkade en elitstyrning som skyddade den intellektuella eliten från den outbildade pöbeln. Platon premierades faktiskt framför Aristoteles, och resultatet idag är INTE heller en demokrati som sådan, utan något som till och med amerikanska (socialliberala) statsvetare som Robert Dahl just kallar för polyarki.

Om något en grundutbildning i de sociala vetenskaperna syftar till, så är det att ge en insyn i den omfattande komplexiteten den svårtolkade, icke-objektivistiska sociala verkligheten har. Inom statsvetenskapen studeras denna komplexitet utifrån olika perspektiv, vilket oftast konstitueras av någonting som man kallar för ideologier. Eftersom att all förståelse om vår sociala verklighet i grunden också förutsätts aktualiseras eller konsumeras inom ramen för en diskurs eller någon form av normativ premiss, så är det viktigt att man tillämpar något som kallas för självkritik, i syfte att att bepröva den logiska hållbarheten och legitimiteten av ens egna subjektivt förankrade ideologiska/kulturella matris. Olika ideologiska/kulturella föreställningar stimulerar och utmanar vår subjektiva åskådning på olika sätt, vilket gör att vår kunskapsförmåga blir bredare och mer dynamisk, vilket leder till att vi blir "hög(re)"-utbildade. Detta är om något, syftet med högre läroverk som SU, vilket om något, också är en anledning till att det är BRA att det finns människor på den statsvetenskapliga institutionen som å enda sidan heter Merrick Tabor, och å andra sidan Tommy Möller. När personer som scrollock "antar" att ett en undervisare är "extremvänster" bara för att han förordar Wallerstein och Balibar som kurslitteratur kan man bara dra två slutsater. A) Personen i fråga har varken läst eller förstått Wallerstein och Balibar ordentligt om det är det enda man tar med sig efter att ha läst utvalda texter av dem är "extrema vänsteruppfattningar" och B) Personen i fråga har både slösat sin egen, och undervisarens tid genom att anmäla sig till en utbildning på ett högre lärosäte.

Merrick Tabor råkar vara den enda läraren på institutionen som inte uppenbart framgår att vara höger på något sätt, och detta kvalificerar honom till att bli en måltavla för fåtalets krystade och barnsliga skvaller. Ni framstår som inget annat än småflickor, och inte som några tuffa keyboard-warriors med en oproportionerligt muskulös högerarm som ni kanske hade hoppats på. Om något är känt om den statsvetenskapliga institutionen i överlag är det faktumet att den i överlag är alliansvänlig och allmänt blå. Ni som har läst statsvetenskap på SU tidigare tyckte uppenbarligen inte det att det var ett problem att Tommy Möllers objektivitet aldrig ifrågasätts som dessutom ÖPPET är moderat och rojalist. Ingen tycks ifrågasätta varför Möller får göra sig rik på att pimpla sin uppenbart högervridna kurslitteratur om svensk politisk historia och politiskt ledarskap (som aldrig någonsin ifrågasätts). Det faktum att exempelvis Möller råkar vara en bättre pedagog i större sammanhang än Tabor får överskugga frågor om validitet och korrekthet. Hyckleriet äro gränslöst.

Väx upp, släpp era vanföreställningar om "objektivitet" och lär er uppskatta lite av varje i livet.

Skulle gärna se att du läser om mitt inlägg ytterligare en gång. Det handlar inte om att framställa Merrick i ljuset av "...den store Guden som ej kan göra fel någongång", tvärtom faktiskt. Att vi har undervisare på institutionen som balanserar det politiskt-ideologiska spektrumet som finns är en bra sak. Det handlar om att inse hur olika undervisare ibland bidrar på helt olika sätt till din utbildning som helhet, och vikten av att kunna uppskatta det. Sedan att man anser andra vara bättre än andra av olika skäl, är en helt subjektiv faktor som i min mening inte är skäl nog att artikulera sig så grovt som du i vissa fall gör. Jag stipulerade själv exempelvis att han inte är den bästa pedagogen på universitet. Att du anser honom vara okvalificerad är en annan debatt. Har nu dock haft flera kurser med Merrick, och jag kan intyga att han aldrig framgått vara okunnig eller på något sätt uppvisat bristande kunskaper. Den kritiken har heller aldrig uppdagats i diskussioner med de jag pratat med som har läst hans kurser, kanske just eftersom att det trots allt inte är ett bestående intryck han ger hos flertalet? Visserligen är det ett starkt argument att man kan förvänta sig mer än att personen innehar en kandidatexamen, men tänk nu också på att det inte behöver representera hans kunskapsnivå. Ålder och erfarenhet borgar för en "vishet", om du så vill, som en examen aldrig kan kvantifiera. Sedan är ju examen inte heller en garanti för att en undervisare är objektiv och saklig, tvärtom kan ju allehanda höga titlar lika gärna användas som svepskäl för att undgå att vara det. Kritiken mot Merrick har i synnerhet handlat om förmågan att vara "objektiv", och mitt anförande var om något, ett argument för det absurda att ha det som ett kriterium inom de sociala vetenskaperna av många olika skäl (se igen mitt tidigare inlägg). Om vi kanske hade haft undervisare som klargjort sin privata ställning från början hade vi kanske oavsett undervisare, utifrån en mer rättvis premiss, kunnat beakta eventuella "slip-ups".

Tommy Möller stod som ett exempel, eller snarare för en metafor, för institutionens inflytelserika som kanske just av enkla ideologiska skäl undgår kritik. Möller är högt ansedd och vedertaget förtrodd inom institutionen, han innehar en professorstitel och får (trots att han öppet deklarerat att vara moderat och rojalist), sälja sina böcker som "objektiv" kurslitteratur. Detta är något Merrick ändå aldrig kommer att få göra, så i jämförelse med honom är han en liten fisk i en liten å. Detta säger jag med all respekt och heder till Möller, gillar honom trots att jag inte ens är nära honom rent ideologiskt. Det viktiga att förstå här är att det förs, inom institutionen likt som i det övriga vardagslivet utanför SU:s murar, en ideologisk dragkamp av det simpla skäl att det de facto spelar roll och påverkar dagordningen samt utformningen för utbildningen studenterna får. I det avseendet kanske alla inte just "bryr" sig om Tommy Möller, som exempelvis du. Vi som kanske är lite klokare förstår just varför det kan vara bra att approximera den dagsaktuella ideologiska balansen på institutionen av just dessa skäl, vi lider inte av någon naiv illusion av dess implikationer för oss som studenter.

Får be om ursäkt för att det kan vara problematiskt att citera mig direkt när jag formaterar om dokumentet ett par gånger efter att jag postar för första gången men okej

Nej jag håller med dig. Men det är ju det egentligen den enda alternativ som finns, annars så får man ju helt enkelt ta på sig själv att göra lite research om undervisarna på förhand så att man vet vad det kan tänkas bli för eventuella vinklingar. Vissa statsvetare brukar ju offentligt ibland kallas för "S-märkta" exempelvis vilket jag tycker är ganska idiotiskt (men mest för att att det inte finns en liknande märkning för borgare ). Problemen du tar upp är just de självklara som uppstår, så just därför vidhåller jag mitt ursprungliga argument om objektivitet!

Berätta gärna mer m detta. Hur blev han engagerad? Fick han mothugg?

Förlåt 8 år sent svar, han beskrev Sovjetunionens ekonomi som "fungerande" och hur man förstörde den när man bröt upp landet. (Han var upphetsad och fortsatte) Tex Areoflott alla flygplan hamnade i olika länder. Alltså kontentan av det han sa, Sovjet hade en fungerande ekonomi som levererade men som förstördes av nationalister och kapitalister (de orden sa han inte rakt ut.)

För er som inte kommer ihåg eller var födda, så hade Sovjetunionen med sin kommunistiska planekonomi hamnat i en återvändsgränd under 80 talet. Gorbatjovs ekonomiska reformer gjorde allt bara värre. Upplösningen var bland annat orsakad en ekonomi som helt stagnerat.

En annan rolig episod var när han hade genomgång av Folkrepubliken Kinas statsskick, eller kommunist Kina. Han beskrev konsekvent det auktoritära Kinesiska statsskicket som " Den kinesiska demokratin"

Jag upplevde att han var ärlig i sin benämning och att det inte var ironi.