Ny undersökning från JMG om journalisters partisympatier [Sammanfogad]

Det är inte konstigt att det ser ut som det gör. Med mer än 50% av journalisterna som röstar på kommunister och miljötalibaner blir det ju helt omöjligt att föra en vettig debatt om någonting alls egentligen. De avfärdar ju alla som har en annan uppfattning än sig själva som näthatare, rasister och högerextremister. Det här är en mycket, mycket farlig utveckling för massmedia i stort. Om jag ägde en TV kanal eller tidning skulle jag vara kraftigt bekymrad. Hela legitimiteten hos media kan på goda skäl ifrågasättas - det är bara en tidsfråga innan det här får ekonomiska konsekvenser.

(min fetmarkering)

1) Ja visst, mot det har jag väl egentligen ingenting att invända.

2) Nu handlar det ju inte om "enskilda individers åsikter" utan om hela kollektivets dito, vilket är vad som skapar den diskrepans mellan mottagaren (allmänheten) och leverantören (redaktionen/journalisterna) som siffrorna så tydligt pekar på och emot.

3) Detta låter högst tvivelaktigt. Jag tvivlar inte för en sekund på att hans studier backar upp detta påstående, men för mig som lekman låter det konstigt. Varför skulle det vara så? Jag kan sträcka mig till att de kanske "identifierar sig känslomässigt i mycket mindre grad än allmänheten med de politiska partierna", men jag tror inte för en sekund att de är mindre engagerade känslomässigt i politik eller för all del blocktillhörighet än allmänheten.

En sak jag inte förstår är varför inte moderaterna och de andra "borgerliga" partierna tvingar fram en lagändring som säger att Public Service ska sträva efter att ha en liknande representation som riksdagen som helhet.

Vill de verkligen att public service till 80 % ska bestå av rödgröna eller vågar de inte "attackera" av rädsla för att bli attackerade tillbaka!?

En bra sak med USA är att det finns en medvetenhet bland stora delar av befolkningen om att det finns ett liberalt etablissemang i samhället med en agenda som går på tvärs mot vanliga amerikaners intressen. Därför finns det en stark konservativ och kristen motrörelse mot "the liberals" oproportioneliga inflytande inom t.ex. mediasektorn. I Sverige finns ingen motsvarande front och socialisterna och liberalerna står därför ohotade och oemotsagda på ett mycket olyckligt sätt i vårt land.

Kent Asp svarar ju aldrig på frågan HUR miljöpartiet gynnas av media. Han hänvisar bara till undersökningen att journalister är positivt inställda till partiet. Det innebär inte de stödjer partiet eller agerar partiskt när de arbetar.

Han säger dock en vettig sak i slutet av intervjun - att miljöfrågor står "över" politiska vilket ger MP en bättre image. Ett problem med studien är att den frågar "Vilket parti tycker du bäst om idag?" vilket inte är detsamma som "Vilket parti hade du röstat på om det varit val idag?". Sånt ändras väldigt fort som t.ex. när stödet för S rasade vilket gynnade MP. Det är ingen "stabil" statistik man talar om.

Sen tänkte jag också på att journalistförbundet är en del av fackföreningen TCO som traditionellt har starka band till vänstern. Är det inte samma sak som att skicka ut en enkätundersökning till LO och med förvåning konstatera att majoriteten stödjer Socialdemokraterna?

Kan också tilläggas att skillnaden mellan statliga och privata medier inte är särskilt stor - sympatierna för MP ligger runt 50% hos båda.

MP är inte vänsterextrema. De är på sin höjd ett mittenparti men verkar snarare bli ett borgerligt alternativ.

Att lejonparten av journalisterna antingen är gammelkommunister eller miljötalibaner är väl hyfsat väntat. Allt sedan 68 gänget kommit in på den marknaden ser dom till att anställa likasinnade. Det är väl därför som är så illa omtyckta av gemene man. Och icke att förglömma, säljer så förbenat dåligt. Som tur är får man väl säga.

Dom tilltalas av partier som har stöd av cirkus 14% av befolkningen, dvs i stort sätt bara av journalister och kulturtomtar, och batikkärringar själva.

Det skulle det vara betydligt mer intressant att ha journalister i pressstödspressen som hade samma procentuella fördelning men deras sympatier låg hos SD och KD i stället. Då kanske det gick upp ett ljus för folk. Dom är ju tillsamman ungefär lika stora.

Jag tror också att det skulle bli en nyanserad bevakning om folk från I&I höll i den.

De vurmar för mängder av vänsterfrågor. Extrema är de i alla fall. Det här från Miljöpartiets hemsida är extremt:

"Alla människor skall ha rätt att leva och bo var de vill. Vi vill därför på sikt införa en helt fri in- och utvandring ur Sverige och övriga Europa."
http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=176420

Extremt dåraktigt, verklighetsfrånvänt och egentligen väldigt ondskefullt. Det är att spotta svenska folket i ansiktet och skulle leda till kollaps av välfärdssystemet och övriga samhället, vilket vi redan nu är på väg mot på grund av att en liknande politik redan är i kraft.

Jo, de är extremister och de är kraftigt åt vänster. De är vårt lands undergång om de får fortsätta att hållas.

Jag ska inte tala för Asp, men den kollektiva betydelsen av vilket parti man gillar ska inte överdrivas. Redaktioner är ju inte som partier, att man liksom skulle sitta på möten och diskutera ihop sig om den politiska agendan och vilka budskap man ska framföra för dagen.
Sen ska man ju komma ihåg också att rent politiska frågor bara är en del av allt som försiggår i samhället som journalister skriver om. Det finns ju journalister som skriver om den senaste dramatiska vändningen i Big Brother, regisserar barnprogram, läser upp färdigskrivna telegram, fotograferar och inte minst redigerar och bryter om sidor.


Det hör ju mer eller mindre till yrket att inte engagera sig partipolitiskt. Den journalist som ställer upp i ett val kan svårligen fortsätta med jobbet (om det är samhällsbevakning), och skulle mer eller mindre fördömas av sina kolleger.
Journalister är knappast så olika andra yrkesgrupper vad gäller känslomässigt engagemang i det de skriver om. Jämför poliser, läkare, socialtanter m.fl.
Sen kan man naturligvis fråga sig hur känslomässigt "allmänheten" sist och slutligen identifierar sig med partierna. Partitrogenheten minskar ju enligt alla undersökningar.

Journalisthögskolan har ju alltid varit en propagandacentral för kommunisterna, ingen nyhet.