Ny undersökning från JMG om journalisters partisympatier [Sammanfogad]

Kent Asp håller delvis med, men den långsiktiga trenden beror enligt honom på den ökande kvinnodominansen. Det märkte jag för övrigt själv när jag jobbade. Det var v ä l d i g t ovanligt att kvinnliga kollegor under 35 år inte röstade grönt. Intressant är också Kent Asps kommentar till reaktionerna på undersökningen.


http://www.journalisten.se/nyheter/k...mp-sympatierna

Erik Helmersson skriver om undersökningen och den efterföljande debatten på ledarsidan i DN idag. Han sågar journalisternas bortförklaringar kring undersökningen, obs att EH själv är borgerlig.

Jag skrev tidigare att den här undersökningen är en bomb i mediasverige. Då ifrågasattes det eftersom journalisternas vänstersympatier varit kända länge. Nu ett par veckor och hundratals myhetsartiklar senare kanske det börjar gå upp för fler. Skillnaden mot tidigare studier är nämligen att undersökningen visar på ett extremt stöd för ETT parti. Det är inte lämgre nån vag eller diffus vänstersympati. Stödet har dessutom påverkat nyhetsrapporteringen i MPs favör. Det sänker hela grunden för journalisternas auktoritet - att de ska kunna förhålla sig objektiva.

Vill man vara mer psykologisk i förklaringen kan man konstatera att det stora inflödet av duktiga flickor i journalistyrket har lett till brist på kritiskt och kreativt tänkande hos medierna. Journalisterna har blivit alltför strömlinjeformade och lydiga...

Länk till Helmerssons text.
http://www.dn.se/ledare/signerat/med-karandan-i-halsen

Enligt undersökningen i Sverige så finns störst andel journalister med MP sympatier hos Sveriges Radio, 54 procent, och Sveriges Television, 52 procent.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mes...-bland-murvlar

Detta är ju direkt skrämmande siffror. Klart som fan att kårandan är näst intill total i dessa nästen.
Att detta inte skulle avspegla sig i deras yrkesroll är ju bara direkt skrattretande. Vilket de flesta svenskar tack och lov också har börjat att förstå.
Att behöva höra deras krystande bortförklarningar är en direkt förolämpning mot allt sunt förnuft.

Definitivt. Referensramar och verklighetsuppfattning påverkar självfallet hur man hanterar och tolkar information om omvärlden, och hur man presenterar den för andra. Det är elementa för alla som har minsta hum om vetenskaplig metod och källkritik.

Det var ett inslag i fredagens studio ett om journalisternas sympatier.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=5103359

Erik Helmerson debatterade med Helena Giertta från tidningen Journalisten. Giertta menade på att journalisternas partisympatier inte påverkade journalisternas arbete alls. Journalistkårens stod över sådant enligt Giertta. Erik menade att journalistkårens homogena sammansättning är problematisk.

Undrar om Giertta inser att med denna hållning om att en yrkeskårs åsikter och indirekt bakgrund inte spelar roll, raserar ALLA krav på kvotering i alla yrkeskårer. Gierttas argumentationsbas är dödsstöten för könskvoterade styrelser, riksdagar mm.

Eller menar hon på fullt allvar att journalister är ett unikt undantag?

Är man intresserad av att ta reda på om journalisternas partisympatier inte påverkar journalisternas arbete så är det är utmärkt frågeställning att vetenskapligt ta reda på genom en hypotesprövning; det är bara att gör ett urval av ett antal texter där skribentens politiska åsikter är kända, och sedan undersöka huruvida ett stort antal läsare kan avgöra skribentens politiska uppfattning.

Dessutom innehåller tidningarna idag en allt större andel krönikörer, koluminister, ledarsidor, debattartiklar och kultursidor där man ser det helt acceptabelt att de är subjektiva.

Riktigt så enkelt är det inte. Givetvis är publicerad information i sig bra att ta med i analysen när man ska se om politiskt uppfattning påverkar nyhetsrapporteringen men sedan finns i alla fall en väldigt viktig aspekt som inte går att mäta på det sättet, det handlar om vilka ämnen man lyfter fram och i vilken utsträckning det sker. För att man ska kunna avgöra skribentens uppfattning behövs nästan också en form av obearbetad bakgrundsinformation i form av råmaterial så man kan se vilken information som kommer fram i respektive fall.

Exakt! Det stora problemet är vilka uppslag, ämnen och vinklar som INTE tas upp. Fundera på vilka problem som oftast tas upp och vilka som inte/sällan granskas.

Försvaret - biståndet
Polisen - socialtjänsten
Frälsningsarmén - miljöorganisationer
Våldsam hetero - våldsam homo
Konservativa kristna- konservativa muslimer
Flickors problem i skolan - pojkars problem i skolan
Fotbollsvåld - förortsvåld
Högerextremism - vänsterextremism
Kvinnors rätt i familjefrågor- mäns rätt i familjefrågor
Våldtäkter- falska anmälningar om våldtäkt

Vilket måste sägas vara en ytterst klarsynt slutsats av dig.


Den politiskt, socialt, ekonomiskt, geografiskt, etniskt och politiskt homogena journalistkåren är alltså inte ett problem? Fenomenet "Group think" gäller alltså inte journalister, bias i nyhetsrapporteringen och nyhetsprioriteringen förekommer inte? Journalister är alltså individer med rent metafysiska egenskaper som gör att de inte påverkas av sociala eller psykiska processer? Nu förstår jag varför både Stål- och Spindelmannen är journalister.

Det gjordes en undersökning 2005:

"
Medan svenska folket gått till höger har journalistkåren gått till vänster. Journalisterna står nu mer till vänster än på 80-talet.
2005 var hela 23 procent av journalisterna sympatisörer till miljöpartiet. Samma sak med vänsterpartiets – deras sympatisörer utgjorde sex procent bland väljarna men bland journalisterna hejade 23 procent på v.
Alltså: 53 procent av journalisterna håller på mp och v – mot 16 procent bland allmänheten.
"

Verkar som många vänsterjournalister har ljugit denna undersökning och sagt att de stödjer Miljöpartiet för att inte verka för radikala.

1 av 4 av våra journalister är kommunister/kulturmarxister
2 av 4 vill ha fri invandring till Sverige

Undrar om detta påverkar nyhetsflödet i Sverige?

46%...

"I 2011 års undersökning placerade sig 63 procent av journalisterna till vänster om skalans mittpunkt (5), och 48 procent klart till vänster (skalsteg 0–3). Det finns dock skillnader mellan olika grupper av journalister. Kvinnliga journalister står mer till vänster än män, journalister i Sveriges Radio och Sveriges Television står längre till vänster än journalister i dagspress och kommersiell radio och tv, och bland yngre journalister är andelen som placerar sig klart till höger dubbelt så stor som bland äldre journalister."

http://www.dn.se/debatt/asiktsklyfta...-och-allmanhet


Tycker ni att det som han säger är rimligt? Att tidningarna och journalisterna alltid har varit på samma nivå och det är allmänheten som är mycket elakare och hemskare (och mer höger) - eller är det bara det faktum att tidningarna PK-tävlar och att det i sin tur leder till "åsiktsklyftor"?