Omstritt USA-avtal godkänt av EU

En av de svenska ledamöterna som röstade för avtalet argumenterade i Svenska dagbladet att data redan överförs och att avtalet egentligen bara skapar regler för överföring som redan sker. Uttalandet är inte helt utan meriter.

Edward Hasbrouck, sakkunnig på området och inbjuden till ett seminarium av Gröna gruppen i parlamentet förra året, tog då under sin presentation upp att flygbolag och resebyråer överfört passagerardata på det sätt avtalet vill reglera ända sedan 1980-talet. Han anförde också att detta borde vara oförenligt med bestämmelserna i EU:s dataskyddsdirektiv från 1995 (i svensk lag implementerad som PUL - personuppgiftslagen, från 1998). I direktivet står att överföring till tredje land bara får ske i "legitima affärssyften", och det borde inte rymmas i det undantaget ett överförande av passagerardata om flygningar som sker inom unionen. Det enda affärsmässiga motiv som finns för att den tidigare dataöverföringen behöver fortgå är nämligen att upphörande med överföring skulle innebära att flygindustrin måste uppdatera sina databehandlingssystem. Det borde de rimligtvis ha hunnit göra sedan 1995.

Man kan naturligtvis hävda att det ligger i branschens intresse att uppdatera sina datasystem om de nuvarande systemen har varit på plats sedan 1980-talet. Databehandlingssystem utvecklas ju som bekant snabbt. Men flygindustrin är en mycket viktig samhällsnäring - det är till exempel genom flyg som de flesta europaparlamentariker kan ta sig till en församling på en geografisk plats långt bort ifrån där de bor på veckolig basis - och därmed inväntar förmodligen industrin helt enkelt att systemen ska bli så gamla och dåliga att samhället känner sig nödgade att gå in och bära en del av ansvaret för uppgraderingen. Så småningom kommer nämligen samhällsnyttan av att industrin fortlever vara så stor att offentliga institutioner inte kan undgå att kliva in. Det europaparlamentarikerna egentligen röstade om i PNR-omröstningen var alltså om huruvida det här var rätt tid att gå in med åtgärder. Det tyckte de uppenbarligen inte, och olyckligtvis är det europeiska medborgares integritet som tar stryk av det.