2012-04-16, 18:13
#1
Stod och läste lite grann i bokhandeln i en bok som handlade om våran moderna matindustri. Och det fanns många intressanta fakta om hur mycket gjur som varje dag går till slakt för att stilla vår efterfrågan på köttprodukter.Traditionen att äta kött går ju tillbaks i det gamla bondesamhället och då var ju inte köttproduktionen lika mekaniserad som idag och djuren hade det förmodligen lite bättre ute på gårdarna.Sedan så har ju storskalikheten bidragit till en avhumanisering av djurskötseln. Det finns ju fortfarande många bönder idag som i stor utsträckning ser till sin boskaps bässta men samtidigt så har det blivit svårare att sköta om stora djurbessättningar på ett korrekt sätt.Jag tror att de allra flesta tycker att det kunde finnas ett värde i att i större utsträckning se till exempelvis slakthönsens bässta. Ett problem idag är att vi avlat fram ex vis kalkoner som inte i sig skälva skulle ha en möjlighet att leva värdefullt pga deras gener. Dessa lever inte längre i sig skälva än att bara kunna fungera som en kommande matprodukt.Därför borde man förbjuda djur inom matproduktionen som är framavlade på ett sådant sätt att deras egen livssituation på förhand är mycket begränsad.Det allra bässta hade väl varit att förbjuda all slags köttproduktion med vissa dispanser för småskaliga jordbruk.Och dessutom tillåta ett visst utag från naturen i form av jakt och fiske. Räktrålning är dock tveksamt pga att mycke slängs tillbaks i havet.Branchen i sig skälv har ju utväcklats genom de ekonomiska spelreglerna och effektiviseringen har gjort att djurens livsvillkår har försämrats.Jag tror att det finns möjligheter att genom lagar och ekonomiska styrmedel förmå branchen att bli mer småskalig och öka möjligheten för boskap och grisar att få en högre livskvalitet. Det finns många olösta problem i världen. Fyra av dessa är:
-olösta säkhetspolitiska problem alltså risk för konflikter i världen
-Fattigdomsproblemet i världen och det orättvisor som det innebär.
-Den storskaliga och industriella hanteringen av djur
-Rovdriften på våra naturresurser och föroreningar samt koldioxidproblematiken.
Jag tror att med de kunskaper som vi har om tex grisars varseblivningsförmåga och förmåga att uttrycka känslor så bör vi nog sätta den tredje punkten som lika viktig som lösandet av fattigdomsproblematiken i världen då där också förekommer lidande för många människor.Risken är att om vi lyckas lösa fördelningen av resurser till alla människor så kan det komma att ske på djurens bekostnad.Vi här i Sverige har faktiskt de ekonomiska resurserna att ta itur med problemet att vi har effektiviserat våran djurhållning för mycket.Säg att vi helt enkelt skickar in skattepengar till de värksamheter som måste göra en omställning helst idag. Och kanske ha ett 10 procentigt högre pris på leverkorv när djurhållningen är acceptabel.Det bässta vore ju om alla slutade upp med att äta kött och här handlar det om opinionsbildning. Säga att vi lyckas minska konsumtionen till hälften och de producenter som finns kvar får samma intäckter med halverad produktion och därigenom en bättre djurhållning. Sedan borde man direkt utreda vilka höns exempelvis som har en bra genetisk uppsättning och godkänna dessa så att det därigenom får en bättre livskvalitet och större burar.
Höns med rätt genuppsättning meade jag de som inte avlats fram för att ge så stort utbyte som möjligt. Utan istället acceptera att en mindre produktiv höna med gener som kanske ligger närmare naturhönan som förståss till en liten del är framavlad borde kunna få leva i ett mindre storskalit jordbrukssamhälle.De borde nog inte heller alls leva i burar utan kunna gå ute i sin naturliga miljö. Man tror lätt att det finns ekonomiska begränsningar hur bra hönorna skall leva och därför luras att tro att större burar är lösningen. Men det borde faktiskt vara genomförbart att låta alla höns gå fria i ett hägn utan att det för den saken det skulle innebära att det blir för dyrt. Det finns ju idag ekologiska hönsgårdar.Därför borde man kopiera det konseptet rakt av för alla höns och kycklingar. Och vi borde också låta bli att äta kykling därför att de inte får leva tillräckligt länge.Skälv undviker jag kött och bävar inför julbordet. Vi har dock en lång historia av animaliska produkter som för länge sedan gått över styr. Efter som väldigt många konsumerar ovanligt mycket kött och därigenom är kollektivt ansvariga så finns det inga politiska incitament till att ändra djurhållningen.Det är med stor glädje som jag ser att de ekologiska alternativen växer fram och kan fungera som en viktig inspirationsskälla för alla jordbrukare. Tyvärr så går ju EU åt andra hållet och de ekonomiska incitamenten blir för dåliga för hela jordbrukskollektivet.Miljöpartiet har ju många bra reformförslag och även gott opinionsunderlag. Det visas många skräckdokumentärer om förhållandena på våra slakterier och det bidrar ju till att förbättra opinionsläget. Jag sitter skälv fast i en gammal syn på mat traditioner och det tog lång tid för mig att ställa om min konsumtion.Jag skall även ta del av mycket kunskaper och rön som finns idag för att ytterligare kunna sortera bort exempelvis Lax med tanke på de stora fiskhängn som finns.Naturen i sig skälv kan många gånger vara grym för individen men det rättfärdigar inte att vi skall bete oss på ett liknande sätt då vi fått förmågan att omsätta våra tankar och samvete till handling.Det finns mycket i våra samhällen som trotts allt fungerar och därför bör man försöka reformera jordbrukssamhället med lagar och rätt subventioner för att göra att kombinationen av marknadsmekanismer och regelsystem skall dra åt rätt håll.Efter som många politiker idag förkortar sin politiska karriär om dom roppar på ett omedelbart stopp för exvis grisfarmar så tar det för lång tid att få detta till stånd.En viss civil olydnad hos djurrättsaktivister kan nog vara på sin platts samtidigt som vi bör respektera många regler och förordningar i vårat samhälle då de både har legitimitet(majoritetsbeslut)samt funktionalitet i den meningen att det är praktiskt att genom tradition att följa dom och en möjlighet att dessa spelregler går att förändra till djurens bässta.
-olösta säkhetspolitiska problem alltså risk för konflikter i världen
-Fattigdomsproblemet i världen och det orättvisor som det innebär.
-Den storskaliga och industriella hanteringen av djur
-Rovdriften på våra naturresurser och föroreningar samt koldioxidproblematiken.
Jag tror att med de kunskaper som vi har om tex grisars varseblivningsförmåga och förmåga att uttrycka känslor så bör vi nog sätta den tredje punkten som lika viktig som lösandet av fattigdomsproblematiken i världen då där också förekommer lidande för många människor.Risken är att om vi lyckas lösa fördelningen av resurser till alla människor så kan det komma att ske på djurens bekostnad.Vi här i Sverige har faktiskt de ekonomiska resurserna att ta itur med problemet att vi har effektiviserat våran djurhållning för mycket.Säg att vi helt enkelt skickar in skattepengar till de värksamheter som måste göra en omställning helst idag. Och kanske ha ett 10 procentigt högre pris på leverkorv när djurhållningen är acceptabel.Det bässta vore ju om alla slutade upp med att äta kött och här handlar det om opinionsbildning. Säga att vi lyckas minska konsumtionen till hälften och de producenter som finns kvar får samma intäckter med halverad produktion och därigenom en bättre djurhållning. Sedan borde man direkt utreda vilka höns exempelvis som har en bra genetisk uppsättning och godkänna dessa så att det därigenom får en bättre livskvalitet och större burar.
Höns med rätt genuppsättning meade jag de som inte avlats fram för att ge så stort utbyte som möjligt. Utan istället acceptera att en mindre produktiv höna med gener som kanske ligger närmare naturhönan som förståss till en liten del är framavlad borde kunna få leva i ett mindre storskalit jordbrukssamhälle.De borde nog inte heller alls leva i burar utan kunna gå ute i sin naturliga miljö. Man tror lätt att det finns ekonomiska begränsningar hur bra hönorna skall leva och därför luras att tro att större burar är lösningen. Men det borde faktiskt vara genomförbart att låta alla höns gå fria i ett hägn utan att det för den saken det skulle innebära att det blir för dyrt. Det finns ju idag ekologiska hönsgårdar.Därför borde man kopiera det konseptet rakt av för alla höns och kycklingar. Och vi borde också låta bli att äta kykling därför att de inte får leva tillräckligt länge.Skälv undviker jag kött och bävar inför julbordet. Vi har dock en lång historia av animaliska produkter som för länge sedan gått över styr. Efter som väldigt många konsumerar ovanligt mycket kött och därigenom är kollektivt ansvariga så finns det inga politiska incitament till att ändra djurhållningen.Det är med stor glädje som jag ser att de ekologiska alternativen växer fram och kan fungera som en viktig inspirationsskälla för alla jordbrukare. Tyvärr så går ju EU åt andra hållet och de ekonomiska incitamenten blir för dåliga för hela jordbrukskollektivet.Miljöpartiet har ju många bra reformförslag och även gott opinionsunderlag. Det visas många skräckdokumentärer om förhållandena på våra slakterier och det bidrar ju till att förbättra opinionsläget. Jag sitter skälv fast i en gammal syn på mat traditioner och det tog lång tid för mig att ställa om min konsumtion.Jag skall även ta del av mycket kunskaper och rön som finns idag för att ytterligare kunna sortera bort exempelvis Lax med tanke på de stora fiskhängn som finns.Naturen i sig skälv kan många gånger vara grym för individen men det rättfärdigar inte att vi skall bete oss på ett liknande sätt då vi fått förmågan att omsätta våra tankar och samvete till handling.Det finns mycket i våra samhällen som trotts allt fungerar och därför bör man försöka reformera jordbrukssamhället med lagar och rätt subventioner för att göra att kombinationen av marknadsmekanismer och regelsystem skall dra åt rätt håll.Efter som många politiker idag förkortar sin politiska karriär om dom roppar på ett omedelbart stopp för exvis grisfarmar så tar det för lång tid att få detta till stånd.En viss civil olydnad hos djurrättsaktivister kan nog vara på sin platts samtidigt som vi bör respektera många regler och förordningar i vårat samhälle då de både har legitimitet(majoritetsbeslut)samt funktionalitet i den meningen att det är praktiskt att genom tradition att följa dom och en möjlighet att dessa spelregler går att förändra till djurens bässta.