Precis som att man ska vara försiktig om "sångpedagogen" i fråga börjar värma upp med "Vem kan segla förutan vind" så ska man passa sig för "helhetslösningar", quick-fixes, folk som vill "bygga din röst" eller de som sitter inne på "den ultimata tekniken som ger dig en fantastisk röst, oavsett om du vill sjunga metal, opera, jazz eller pop".
Jag har svårt att tro på det. Förflytta bara alla dessa överdrivna beskrivningar till tex en fotbollsskola.
"Du kommer spela lika bra som Zlatan oavsett om du vill spela back, mittfält eller forward".
När det gäller CVI tex så kan jag absolut tycka att grundläggande kunskap om hur rösten fungerar i tal och sång kan vara vettigt att ha koll på.
Hon har också bra bilder i sin när det kommer till anatomi.
Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att tro att vi människor kan styra våra muskler på ett sådant minutiöst vis som hon (och andra) förespråkar.
Det känns mer som om man ska ägna sig åt gymnastiska övningar och försök till att flytta mikroskopiska muskler 2-3mm åt ena eller andra hållet.
Flera gånger har jag träffat på elever som står och gör sina gymnastiska övningar som de sett filmer om på youtube eller läst på internet, och de står och fortsätter hävda att "jag gör ju rätt, varför blir det fel?"
För mig spelar det ingen roll om (du tror att) du gör "rätt" om det ljudande resultatet inte är behagligt att lyssna på. Du kan stå och känna att du gör "rätt" så mycket du vill, men om ingen gillar hur det låter är det meningslöst.
Ofta är det också de som är för upptagna av "sångteknik" som blir mest nördiga i anatomi, konstiga liknelser etc. Att det inte riktigt funkar och att de får slita utan att de fantastiska utlovade resultaten infinner sig skyller de på att "de inte riktigt har koll på tekniken" ännu och så rabblar de ur sig en massa liknelser typ "det ska kännas som om näsan sjunger ner i halsen" eller något annat idiotiskt.
Hur fan ska man kunna fokusera på sång om man står och försöker svälja sin egen näsa? (Försöker man det tillräckligt mycket kanske man borde hamna på mentalsjukhus istället

)
Mina tankar:
Det största problemet för de flesta sångare är inte anatomiskt utan sitter i hjärnan, de har en välfungerande röst.
Problemet ligger i att de inte har förmågan att i hjärnan föreställa sig rätt tonhöjd, klang, rytmisering och vokal (detta är svårt och tar tid att öva upp).
Jag LOVAR att de flesta som börjar fokusera på innehållet i musiken på ett mycket djupare plan och slutar fundera så mycket på gymnastik och att styra muskler som är 2mm långa kommer få en friare, rörligare röst med större omfång och stabilitet.
Jag tycker detta är viktigare än att göra så som Russel Allen (min husgud) säger och imitera sångare man gillar. Jag tycker det är viktigare att hitta sin egen röst.
Om jag då står och vrålar och inte låter som Bruce Dickinson kommer jag bara må dåligt och hela tiden tänka "det där lät inte heller som Bruce Dickonson" och med den känslan och tankarna kommer ofrivilliga, onaturliga spänningar.
PIEW... Nu orkar jag inte skriva mer innan kaffet...