Gudslängtan hos ateister

Kan ibland tycka att det finns en hel del Gudslängtan hos vissa ateister.
Som att dom kräver någon form av fysiskt bevis för att gå vidare.

Kan det stämma?

Jag har ingen gudslängtan. Livet fungerar alldeles utmärkt utan någon gud.



Han är ju allsmäktig så det borde inte vara någon match för honom.
Det vore fascinerande med ett fysiskt bevis på att gud finns men det känns inte särskilt nödvändigt och än mindre troligt att vi någonsin kommer få se något.

För att gå vidare till vad? Tro?

Visst vill vi, de flesta av oss, egentligen ha någon slags bekräftelse på något efter detta liv, även om man inte kan tro på historier ur Bibeln och Koranen osv. Jag tror mer att vi söker efter vetenskapliga bevis, inte religiösa.

Kan ju bara pratat för mig själv och nej, det finns ingen som helst gudslängtan hos mig. Att kräva bevis när troende kommer med en massa fantasifulla påståenden som de presenterar som sanningar är väl bara naturligt. Dessa "sanningar" förväntar de sig sedan ska ha samma tyngd som vetenskapliga bevis och det tyder bara på en oerhörd naivitet hos de troende. Påstår du något så häpnadsväckande som en allsmäktig skapare eller att en viss bok innehåller guds ord så får du nog vara snäll och presentera ett bra underlag för det. Inte hänvisa till gamla skrifter som säger att så är fallet. Önskade att troende kritiskt granskade grunderna för sina påstående innan de la fram dem. Då skulle många slippa be dem om underlag för dessa påstående.

Hoppas det blev lite tydligt varför, åtminstone jag, vill se bevis.

Att benämna det som "gudslängtan" är nog något missvisande. Snarare vill jag hävda att det handlar om en inneboende dualitet hos många (alla?) människor.

Viljan att vara individ vs. viljan att bli kvitt sin individualitet. I det sistnämnda fallet en viss längtan att återgå till fosterstadiet om man så vill, utan några krav eller någon känsla av existentionell isolering.

Båda dessa drag är kännetecknande för den mänskliga existensen. Allt man kan göra är att försöka balansera dem.

Nej. En ateist tror inte på gud och det är rätt svårt att längta efter något man inte tror på. Fattar inte resonemanget. Själv tycker jag det skulle vara tragiskt om någon av de nuvarande gudarna skulle visa sig existera, tänk om tex jahve fanns i verkligheten då skulle ju hela skapelsen reduceras till ett idiotiskt experiment från en egotrippad psykopatgud.

Gud? Nej tack.

Jag är atiest, men däremot önska jag att religion är sant. Jag vill träffa alla nära som försvunnit igen.
Inte många bryr sig om gud, vi vill enbart ha en himmel enbart för att träffa våra kära.

Du pratar om agnosticism eller hur?

Dom mår i alla fall uppenbarligen väldigt dåligt i och med deras livsstil, då pratar jag om verkliga ateister. Fast det är och andra sidan bara som det ska vara, den otrogne som trotsar Gud ska han stampa på som en fluga och förinta från jordens yta. Kan inte annat än att skratta när jag tänker på hur mycket lidande dom har framför sig. Vi får väll se om Dawkin deras frälsare kan rädda dom när deras tid är kommen hahaha

Ateister tror visst på Gud av den enkla anledningen att det är en inprogrammerad funktion i människan, ni förnekar han bara i ren trots. Ungefär som småbarn faktiskt som håller för öronen och skriker, ni vill ju fortsätta att leva syndiga liv och inbilla er att det inte har konsekvenser.

Är väll förståeligt på ett sätt, om än väldigt sorgligt.

Precis detta jag prata rom när det gäller religiöst folk, hot hot hot.
Idioter

Bara där visar du din okunskap, men det är inte första gången religiösa fanatiker visar den sidan.