Citat:
Ursprungligen postat av doctorb
När det gäller ekonomi var Hitler och hans hantlangare riktiga klåpare.
Det var inte deras bästa ämne, det är sant. Men de hade ändå en viss förståelse (till skillnad från delar av NSDAP-fotfolket) för näringslivet.
Citat:
Det är sant, att han fortsatte det program som Schleicher påbörjat med motorvägsbygen m m.
Motorvägsbyggena är nog Tredje Rikets största propagandaframgång, speciellt eftersom den verkar stå sig 70 år senare.
Motorvägarna var ingen AMS-åtgärd utan byggdes i första hand i militärt syfte. De sysselsatte inte heller särskilt många, och arbetet ogillades av en de kvalificerade arbetarna som kommenderades dit. Vad motorvägarna och de riktiga AMS-projekten gjorde var att ge nazisterna en tillfällig propagandaskjuts innan återupprustningen kom igång på allvar, som var det som verkligen fick igång ekonomin.
Citat:
Men senare år 1936 införde Hitler och Göring planekonomi och ett merkantilt system med självförsörjning av råvaror. Detta blev ett improduktivt sätt att tillverka varor. Mycken onödig byråkrati och flaskhalsar som försenade produktionen.
Tanken var att skapa ett handelsblock inom Östeuropa, med Tyskland som självklar hegemon, och att därmed säkra tillgång till råvaror och marknader. Liknande tankar hade funnits tidigare men den nazistiska versionen var mer protektionistisk och därtill styrd av bristen på valuta, som gjorde (de facto) byteshandel attraktiv.
Citat:
1942 blev det stopp i vapenproduktionen på grund av Herman Görings vanskötsel av fyraårsplanen från 1936 och 1940. Om inte Albert Speer framträtt på arenan 1942 hade kriget troligen tagit slut 1943. Han införde rationaliseringar och löpandebandprincipen, vilket medförde att produktionen ökade dramatiskt. Genom att utnyttja slavarbetare så kunde Tyskland hålla ut till maj 1945.
Speer var en genial självpropagandist medan Göring fick skulden för precis allting (utom förintelsen) efter krigsslutet. Att produktionen steg berodde inte bara på den förvisso begåvade administratören Speer, utan lika mycket på att de investeringar som tidigare gjort i fabriker och annan infrastruktur började ge frukt.
Citat:
Hitler åstadkom inget välfärdssamhälle i Tyskland. Han höll lönerna nere. 1940 när tyskland hade Polen, Västeuropa Danmark och Norge att utplundra, då kunde tyskarna leva i något som man kanske kan säga var överflöd. Men senare blev det andra tider.
En av nazisternas bedrifter var att de med en blandning av ransonering, slavarbete och repression (svartabörshandlare skickades till koncentrationsläger) lyckades undvika den inflation och svält som präglade Kaisertysklands sista krigsår. Med tanke på att första världskriget och Versailliesfreden var deras måttstock för precis allting såg de nog det som en stor framgång.