Kaninhålet (ketamin)

Prolog
Efter att ha nickat bollen i mål i min sista korpmatch för säsongen, beslöt jag mig för att nappa på erbjudandet om att varva ner med med några öl tillsammans med Peter och Kristian. De var oroliga för mig på grund av mitt underliggande drogmissbruk, varav heroin var min tyngsta last.

Personligen var jag livrädd. Dels för att jag visste att deras oro var befogad och framför allt för att jag själv visste att jag inte skulle orka kämpa emot drogens psykiska/fysiska krafter mycket längre.

Trots detta hade jag inga planer på att avvika från mitt närmaste mål: Lön innebar bara en sak på den tiden - att tillfälligt döva alla problem och bekymmer med horse.

Likt så många gånger förr blev det inte bara två öl under kvällen, utan ett halvdussin. Och så med bira i magen och huvudet tömt på omdöme beslöt jag mig trots ovanstående att introducera herrarna till ketaminet jag köpt några veckor tidigare.

Mina vänner, till synes lika samvetslösa som jag för stunden, blev genast intresserade. Jag är nämligen expert på att sälja in drogers positiva effekter, på grund av att jag läst om- och framför allt upplevt så många rus genom åren.

Efter att ha fyllt på bagaget med lite folköl begav vi oss och kom snart fram till min lya i Högdalen, Stockholm. Mina partners in crime var fortfarande lite skeptiska till drogen, så jag föreslog en rapport på Flashbacks forum, vilket gjorde susen.

Själv var jag irriterad över att ingen på den ovannämnda annars så drogromantiserande sidan tyckte att det verkade som en bra idé att injicera just denna substans direkt in i blodomloppet. Detta på grund av att jag vid denna epok av mitt liv ansåg att iv var det enda rätta sättet att inta en drog (allt annat var slöseri med pengar och rus). Varför dra ut på ett rus - eller sitt liv för den delen - när man kan intensifiera det? Min inställning till hur man bör använda droger och hur man lever sitt liv var som synes enligt metodiken "Live fast and die young".

Hur som helst... Frustrationen över att jag inte kunde panga substansen övergick i förväntan, spänning och en enorm nyfikenhet när jag läste mig till (via erowid.org) att vätskan gick att torka till ett pulver och att doseringen vi hade tillgång till var tillräcklig för att kunna nå det mytomspunna k-hålet på.

Likt magi förvandlades substansen från en genomskinlig vätska till ett vitt pulver via microvågsugnen. Och likt en magiker lade jag upp den gnistrande snön på en tallrik. En lina vardera åt tre vise män som var redo att inta bedövningsmedel för hästar. Och så med mitt trollspö, i form av av ett snortrör, sög jag i mig sanden som för evigt skulle förändra mitt liv...

Tripprapport
Det går bara någon minut från det att jag har dragit i mig det torkade ketaminet tills det att jag börjar känna dess effekter - och de är rigorösa! Mitt huvud känns skönt bedövat och världen upplever jag som oerhört skev, vilket gör att jag inte kan sluta skratta. Varje steg och rörelse känns synnerligen underligt och det känns som att jag kan böja tid och rum med blotta tanken. Slänger mig i soffan och ger Kristian en kram och hävdar att jag kan ”glida hur jag vill i sidled”. Även talförmågan tycks påverkad för jag pratar och uttrycker mig väldigt konstigt. Jag kommer ganska snart till insikten att det jag känner är det märkligaste jag varit med om, någonsin.

Plötsligt är det som att jag faller ned i en smet. Rummet och omvärlden pressas ihop till en omelett av vanvett, i takt med att jag helt kopplas bort från verkligheten. Någonstans mitt i detta märkliga tillstånd jag befinner mig i hamnar jag mitt i en ring av stjärnor. Peter har tagit form av en av stjärnorna och börjar tala till mig. Vi diskuterar mina problem med droger och vad de beror på. Ärligheten rinner rakt igenom mig och sanningen är att det är bristen på sex som gjort mit till den sorgliga typ jag är för tillfället.

Med facit i hand så vet jag även att drogerna gjorde mig så bedövad att jag inte ens kunde känna kärleken kring mig, så istället för att söka efter det jag verkligen ville – kärlek och närhet - så stängde jag in mig själv i min ensamhet och försökte fly de problem som var mina egna med droger.

Som center i en ring av stjärnor känner jag även hur jag är centrum i universum. Är världen bara en produkt av mitt eget medvetande?

För att bekräfta min tes frågar jag Peter och Kristian om de ”bor i mig”, varpå de av någon underlig anledning svarar ”ja”.

Efter denna (overkliga) insikt får jag en djup deja vu-känsla över situationen. Jag har insett detta tidigare, men inte på ketamin utan på LSD eller svamp. Jag ställer en ny fråga: ”Det här har väl hänt förut?” Varpå mina vänner replikerar (återigen märkligt nog) ”ja”.

Känner hur Bill Hicks ord åter blir sanning: ”We’re all one and there’s no such thing as death.” Vi är ett medvetande som upplever sig självt subjektivt. Vägen till lycka är ett enkelt val mellan kärlek och rädsla, inget jobb, ingen ansträngning – bara rätt inställning.

Från kaninhålet där jag befunnit mig de senaste sekundrarna(?), minuterna(?) eller timmarna(?) återvänder jag till jorden. Jag känner mig som Neo efter att han väckts till liv i den riktiga världen. Morpheus ord känns vid: ”Welcome to the real world.” Det första jag tänker är att gå ut genom dörren mot vad som nu kan tänkas vänta där ute. Men jag ångrar mig och känner hur en kaskadspya är på väg. Springer till sängen och slänger mig på den för att kräkas på golvet, men Kristian är där som en hjälte och kastar sig med en kastrull som han fångar spyan i.

Efter det minns jag inte så mycket av kvällen. Vet bara att jag ställde klockan och sjukanmälde mig från jobbet dagen därpå...

Epilog
Olyckligtvis tog jag in för mycket av trippen och de insikter jag kommit fram till, så tillvida att jag blev ännu mer egocentrisk än vad jag tidigare varit. Min gamla psykos som utlösts av psilocybinsvampar fyra år tidigare kom tillbaka: Jag levde i tron om att världen endast existerade i mitt huvud.

Psykosens effekter gjorde att jag under en månads tid lyckades bli sparkad från jobbet på grund av sexuella trakasserier, ta bort alla vänner på facebook, runka öppet i bastun på ett badhus och andra mindre minnesvärda handlingar. Två gånger kastade jag ut möbler genom mitt fönster för att jag sade mig "leka rockstjärna", vilket ledde till att polisen kom och tog mig lika många gånger, men inte förens andra gången förstod de att jag hörde hemma på psyket. Första gången blev jag inlåst i häktet i två-tre dygn.

Efter drygt tre hemska veckor inlåst på LPT och månader av LVM-anmälan har jag kommit något sånär tillbaka till verkligheten. Jag var nykter från allt inkl. alkohol under 3 månader genom anonyma alkoholister/narkomaner efter det som hände, men lider numera av social fobi, efter psykosen och p.g.a. att jag suttit ensam hemma väldigt mycket under hösten. Tråkigt men sant.

However... För att sammanfatta ketamin som substans och rus så är det den märkligaste molekyl jag stött på genom åren. Aldrig har jag varit så väck som när jag ramlade ned i kaninhålet.

Mycket bra rapport. 5/5!

Trevlig rapport, känner igen mig i det där kaninhålet.
4/5 tyckte du beskrev själva ruset på ett lite konstigt sätt.

Mycket bra skrivet och beskrivet om upplevelsen, 5/5! Jag känner igen den där "deja vu" känslan en hel del. Det är väldigt obehagligt! Kanske beror på att man lever i nuet just då?

Tråkigt att du blev så pass psykotisk efter. Vet i och för sig hur det känns med psykoser

Mvh!

Intressant, som så många gånger förr. Framförallt epilogen, vilka sjuka grejer du tog dig för att göra

Hur funkar allt för dig i dagsläget? (Om jag får vara påflugen att fråga).

Tack för alla varma ord!


Psykoser är förjävliga. Har fortfarande inte, mer än ett halvår senare, blivit helt normal. Hoppas att jag med tiden läker och kan bli mitt sanna jag igen.


Har haft några återfall på sista tiden men idag är jag nykter och har börjat gå på möten igen. Situationen har varit ganska tryckt dock: Farsan sade igår att han typ inte ville ha någon mer kontakt med mig eftersom jag inte försöker ordentligt och brorsan orkar inte bo tillsammans med mig när jag missbrukar.

To be continued...

Fick samma insikt som du i natt faktiskt!

Inte första gången tho... bra rapport, även om den får mig att ifrågasätta din inlärningsförmåga i och med att jag och ett gäng andra förklarat för dig hur man gör keta till pulver här på forumet ett fleratal ggr, haha.

Vad är det jag brukar sätta för poäng... 5/5

Dina rapporter är gryma wsb

Hur är de visuella effekterna av Ketamin?
Bra rapport annars, 4/5 bomullspojkar!

Superläskigt!