Vad kunde man köpa för 10 kronor då jämfört med nu?

Hej jag undrar om det är någon som kan ungefär säga hur mycket 10 kronor på mitten av 60-talet är värt i dagens pengar. Alltså hur mycket fick du för en tia då?

10 kronor år 1965 (Årsmedeltal) motsvarar 93,55 kronor år 2012 (Januari).
Detta innebär en förändring med 835,52%

http://www.scb.se/Pages/PricesCrib.aspx?id=258649

Ett alternativ till byråkraternas utstuderade beräkningar av konsumentprisinflationen, som erbjuder en hel del utrymme för att frisera siffrorna för att passa de politiska makthavarna, som som generellt vill förminska den inflation som deras penningskapande orsakar, är att betrakta priset på guld. Till för ca 100 år sen gavs en femkrona ut av guld som vägde ca 2 gram. Metallvärdet av ett sånt mynt är idag ca 700 kr. Inflationen sen dess har alltså de facto varit ca 14000% (fjortontusen procent) vilket blir nånting i stil med 5% eller 6% om året.

Var inte ens påtänkt då, men jag hittade:

1 kg kaffe kostade runt 10 kr.

"Under 60-talet låg kaffepriset ganska stabilt strax över 10 kr/kg (mellan 9:30 och 12:30). Snittpriset var ca 11 kr. Men på sjuttiotalet var det stor prisdramatik (pga av en omfattande frost i Brasilien 1975)."
http://www.kaffeinformation.se/Frago...pand=4350#4350

Vi kan jämföra det med 75 kr eller mer i dag.

Hmm tack så mycket för svaren! Hörde nu också att bensinpriset låg runt 1kr/l i slutet på 60 talet och början på 70-talet.

Vilket berodde på oljekrisen i arabländerna.

Enligt en prislathund från SCB med basår 2010 så var en krona värd 10,89 år 1960

Inflationen är ju inte att alla priser homogent stiger lika mycket samtidigt. Inflation skapas av att staten direkt eller via bankregleringar ökar mängden pengar och krediter som människor använder för att köpa saker med. Hur dessa ökningar ser ut och vilka priser de påverkar först, beror ju på detaljerna i hur de skapas.

Idag skapas t.ex. krediter mest när människor köper bostad och banken därmed skapar ett bolån. Banken lånar ju inte ut några andras pengar, banken bara skapar "lånet" ur tomma intet, och har ingen som helst teckning för detta, annat än statliga "garantier".

Så nu stiger därför priserna på bostäder snabbast. Därefter används inflationen till att konsumera sånt som nya bostadsköpare konsumerar, som inrednings- och ombyggnadsgrejer (och eftersom det mest är barnfamiljer så stiger även priserna på sånt som blöjor och bilar tidigt efter att kreditmängden ökat). Därefter inköp och löner i företag som säljer sånt. I allmänhet borde nog råvarupriser stiga mer och tidigare än andra priser, särskilt priser på tjänster borde ligga efter. Och statens byråkrater har ju sett till att exkludera det mesta av deras direkta påverkan genom att exkludera priser på de råvarunära kategorierna mat och energi ur konsumentprisindex.

Tidigare var bankregleringarna annorlunda utformade och därför påverkade den statsskapade inflationen priserna i en annan turordning då. Före 1980-talet så drev nog inflationen upp konsumentpriserna mer direkt och generellt än idag, för att det var lite svårare att låna då och bostäder inte hade samma inflationskanaliserande effekt som säkerhet för lån.

Det enda vettiga svar man kan ge, är specifika exempel vara per vara, som med kaffet. Men många varor som vi konsumerar idag är ju annorlunda nu än då. Din PC, telefon och TV fanns t.ex. inte alls att få för något pris då. Så för de varorna har frågan inget svar som går att definiera ekonomiskt. Så mitt tips är att du kunde köpa relativt mycket mer bostad och bensin för dina pengar då, än elektronik och mat.

Jag tror att inflationen varit klart högre än 1089% sen 1960. Sedan vi hade en fast referns i form av att guld var pengar, ca 1900, har ju inflationen varit ca 5%/år och det ger ca 1300% sen 1960. Men då var det ju under 1970- och 1980-talen som inflationen skenade som mest någonsin, så den siffran borde kanske fördubblas. 2000% inflation sen 1960 skulle jag lätt utgå ifrån att staten har skapat, åtminstone.

SCB-byråkraterna som går omkring i skobutiker och försöker jämföra detta kvartals säsongsmodeller av basketskor med förra kvartalets, och prislapparna på deras hylletiketter, och räknenissarna som sen korvstoppar alla deras meningslösa siffror i sina "modeller", ska man inte ta på så stort allvar. De gör bara sitt jobb.

Nu är ju inte priset på guld något magiskt utan beror på människors nycker precis som allt annat. Och det är bara värdefullt för att människor har kommit överens att det är värdefullt, precis som vilken fiat valuta som helst.

Och nu är guldpriset högt för att efterfrågan är större än utvinningen. SMS-guld, Guld-Arne och all vad dom heter köper till rekordpriser. Guld är ingen värdemätare för prisindex.

Några fler exempel, om jag minns rätt av vad en dam berättade så kostade en rökt makrill 50 öre, och jag tror att man kan få betala 25-30 för en idag.

Tog en titt i bokhyllan också och den billigaste pocketen jag hittade kostade 4:50. Det var en Maigret utgiven av Bonniers, annars kunde en pocket kosta upp emot 8 kronor. De inbunda böckerna kostade nästan alltid över 10 och kunde närma sig 30 kronor i pris, utan att för den skull vara några fantastiska praktverk.