7 956 besökare online
858 144 medlemmar • 45 867 564 inlägg
Användarnamn 
Lösenord
Flashback Forum > Vetenskap & humaniora > Kemi och pyroteknik
Svara på ämne
Ämnesverktyg
GalFisk
Medlem
GalFisks avatar
Sockerlösning, kopparsulfatlösning, butanol, kopparkloridlösning och natriumsulfatlösning:

Butanolen kan du tända eld på, men inte dom andra. Lätt att kolla.

Kopparföreningarna är blå, sulfatet och sockret klara. Får du göra ett flamtest kommer du se att natriumsulfatet färgar elden kraftigt orangegul nedan sockret mest bara förkolnar.

Har du silvernitrat kan du ha det i dom två blå lösningarna. Silverklorid kommer att fällas ut i kopparklorid-lösningen, men inte i den andra.
 
GalFisk
Medlem
GalFisks avatar
Titta på den galvaniska serien. Silver ligger högre upp än koppar, och silverjonen kan därmed sno åt sig elektroner från koppar - silvret går över i neutral form, kopparet joniseras. http://en.wikipedia.org/wiki/Galvanic_series
__________________
An explosion may be defined as a loud noise accompanied by the sudden going away of things from the places where they were before
 
Forzo
Medlem
Forzos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Forzo
Syraneutraliserande förmåga:
Här blir det ju egentligen OH-joner i lösning du vill mäta. Lite osäker på hur man bäst går till väga här man jag misstänker att det lättaste sättet är att först derivatisera provet på något sätt och sedan detektera derivaten med HPLC eller GC.
Titrering fungerar ju annars bra men det är ju som sagt lite väl oprecist för en kurs i analytisk kemi. Men eftersom det är joner kanske en direkt mätning med CE skulle fungera. Eventuellt någon form av potentiometri eller voltametri, tyvärr kommer jag inte riktigt ihåg alla detaljer kring elektrokemisk detektion.

Kom på att syraneutraliserande joner inte alls bara behöver vara OH-joner utan den kan ju vara en hel del andra joner också. Därför kommer metoderna ovan inte fungera särskilt bra...

Det bästa sättet blir då en titrering. Kanske en gran titrering skulle kunna funka.
 
Conscientious
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GalFisk
Sockerlösning, kopparsulfatlösning, butanol, kopparkloridlösning och natriumsulfatlösning:

Butanolen kan du tända eld på, men inte dom andra. Lätt att kolla.

Kopparföreningarna är blå, sulfatet och sockret klara. Får du göra ett flamtest kommer du se att natriumsulfatet färgar elden kraftigt orangegul nedan sockret mest bara förkolnar.

Har du silvernitrat kan du ha det i dom två blå lösningarna. Silverklorid kommer att fällas ut i kopparklorid-lösningen, men inte i den andra.

Jag glömde meddela att vi inte får använda luktsinne och eld, tyvärr.

Jag funderade på att med kopparlösningarna skulle vi kunna tillsätta zink och ifall zink skulle oxideras så har vi kopparlösningar, dem lägger vi åt sidan.

Med sockerlösning kan vi blanda det med vatten så kommer det blandas.
Med butanol kan vi också blanda med vatten och det kommer inte blanda med vatten, dvs det kommer vara en skikt.

Natriumsulfat kan vi skapa en fällning med hjälp utav barium.

Men det svåra är hur ska man kunna skilja skillnad på kopparlösningarna?
 
wääuu
Medlem
wääuus avatar
När du väl identifierat de två lösningarna som innehåller koppar, vad är skillnaden mellan dem?

Du kanske kan använda samma kunskap som du gjorde när du föreslog hur du skulle identifiera natriumsulfatlösningen? Kanske skulle du även kunna använda din syn för att få en ledtråd?
 
GalFisk
Medlem
GalFisks avatar
Gör fällningen med silverjoner som jag nämnde innan. Den och barium är klassiker för att identifiera klorider och sulfater.
 
GalFisk
Medlem
GalFisks avatar
Eller vad svamlar jag om förresten. Häll bariumjoner i båda de blå lösningarna, i kopparsulfatet bildas fällning. Häll i de klara lösningarna och få fällning i natriumsulfatet.
 
Bckash
Medlem
Bckashs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Forzo
Då så, då har vi ju lite att leka med .
Mg-halt:

Om jag kommer ihåg rätt ska AAS fungera bra för detektering av metalljoner så Mg-halten tar du lättast reda på m.h.a. den.

HPLC fungerar dåligt med så små saker, även om det antagligen går med rätt kolonn så kommer detektionsgränserna och specificiteten vara dåliga. HPLC används ju främst för att separera m.a.p. polaritet, inte laddning.
GC fungerar men då måste du använda en TCD-detektor (eller MS vilket är lite overkill i sammanhanget...) eftersom varken FID eller ECD fungerar. Detta gör att du får ganska kassa toppar.
Har du tillgång till CE (kapillärelektrofores) är det ett spännande alternativ som bör fungera bra.
Det går också att detektera metalljoner med elektrokemiska metoder. Sammanfattningsvis har du en hel del saker att välja på men jag misstänker att det är tänkt att det är AAS med en hålkatodlampa för Mg som du ska använda.

Syraneutraliserande förmåga:
Här blir det juegentligen OH-joner i lösning du vill mäta. Lite osäker på hur man bäst går till väga här man jag misstänker att det lättaste sättet är att först derivatisera provet på något sätt och sedan detektera derivaten med HPLC eller GC.
Titrering fungerar ju annars bra men det är ju som sagt lite väl oprecist för en kurs i analytisk kemi. Men eftersom det är joner kanske en direkt mätning med CE skulle fungera. Eventuellt någon form av potentiometri eller voltametri, tyvärr kommer jag inte riktigt ihåg alla detaljer kring elektrokemisk detektion.

En lösning är ju annars att du mäter pH på en vattenlösning och räknar lite. Dock är det ingen bra generell metod för att mäta syraneutraliserande förmåga eftersom diverse buffertsystem kan påverka.

Citat:
Ursprungligen postat av Forzo
Kom på att syraneutraliserande joner inte alls bara behöver vara OH-joner utan den kan ju vara en hel del andra joner också. Därför kommer metoderna ovan inte fungera särskilt bra...

Det bästa sättet blir då en titrering. Kanske en gran titrering skulle kunna funka.

Tack så mycket för hjälpen, hade själv funderingar kring AAS, men var ganska osäker på om det var "rätt".

Är dock lite nyfiken på vad du menar med Gran titrering? Sen är jag lite lite konfunderad på vad dom menar när det står "väg upp en lämplig mängd"? Hur kan man beräkna det?
 
Conscientious
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wääuu
När du väl identifierat de två lösningarna som innehåller koppar, vad är skillnaden mellan dem?

Du kanske kan använda samma kunskap som du gjorde när du föreslog hur du skulle identifiera natriumsulfatlösningen? Kanske skulle du även kunna använda din syn för att få en ledtråd?

Skillnad är att ena är kopparklorid och andra kopparsulfat.

Jag är ytterst skeptisk angående vilket ämne bildar fällning med vilket, så jag vet inte hur jag skall skilja på dem.
 
Conscientious
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GalFisk
Eller vad svamlar jag om förresten. Häll bariumjoner i båda de blå lösningarna, i kopparsulfatet bildas fällning. Häll i de klara lösningarna och få fällning i natriumsulfatet.

Vad kommer hända med kopparklorid när jag häller i bariumjoner?
 
Forzo
Medlem
Forzos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bckash
Tack så mycket för hjälpen, hade själv funderingar kring AAS, men var ganska osäker på om det var "rätt".

Är dock lite nyfiken på vad du menar med Gran titrering? Sen är jag lite lite konfunderad på vad dom menar när det står "väg upp en lämplig mängd"? Hur kan man beräkna det?


Gran titrering - http://en.wikipedia.org/wiki/Gran_plot

Jadu lämplig mängd beror ju helt på sammanhanget. Du får helt enkelt försöka bedöma hur mycket som behövs för det du ska göra. Är det någon reaktion räknar du stökiometriskt, är det en spädning får du räkna baklänges med utgångspunkt från det du vill ha osv.
 
Kungenabou
Medlem
Kungenabous avatar
Vilken färg har Kalium och kalcium vid antändning??
__________________
┏━━┳┳┳━┳━━┳━┓
┗┓┏┫┃┃╋┃┏┓┃┏┛(1971-1996)
╋┃┃┃┃┃┏┫┣┫┃┗┓
╋┗┛┗━┻┛┗┛┗┻━┛★Bruce Lee once threw a grenade and killed 70 people, Then it exploded
★WE WANT YOU BACK★
 
Svara på ämne
Topp Dela »