Historian bakom olika svenska efternamn?

Är själv finlandssvensk, och har lagt märke på att vissa efternamn som är väldigt vanliga i Sverige är rätt ovanliga i Svenskfinland, medan vissa vanliga finlandssvenska efternamn är rätt ovanliga i Sverige.

Hur kan det bli så att så många av de 10 vanligaste efternamnen i Sverige är väldigt ovanliga i Svenskfinland?

Källa: Wikipedia, Befolkningsregistercentralen i Finland

De 10 vanligaste efternamnen i Sverige år 2007, enligt Wikipedia:

1. Johansson 268.887 - också det vanligaste sv. efternamnet i Finland med 8700st.
2. Andersson 266.971 - ett av de vanligaste sv. efternamnen i Finland, med 6370st
3. Karlsson 204.801 - samma sak här, 7098st i Finland
4. Nilsson 180.993 - inte så vanligt i Finland, endast 1620st
5. Eriksson 144.466 - vanligt i Finland, 6044st
6. Larsson 130.760 - inte vanligt i Finland, 1165st
7. Olsson 115.425 - inte vanligt i Finland, 904st
8. Persson 113.043 - inte vanligt i Finland, 660st
9. Svensson 108.328 - inte vanligt i Finland, 706st
10. Gustafsson 75.227 - rätt vanligt i Finland, 3789st


Sen finns det exempel på svenska efternamn som är riktigt vanliga här i Finland, men som inte är det i Sverige:

Källa: Befolkningsregistercentralen i Finland, 121.nu

Lindholm

7 422 st i Finland, ett av de allra vanligaste svenska efternamn i Finland
8 469 st i Sverige, alltså det finns nästan lika många Lindholm i Finland som i Sverige

Nyman

7 540 st i Finland, ett av de allra vanligaste svenska efternamn i Finland
8 193 st i Sverige, alltså det finns nästan lika många Nyman i Finland som i Sverige



Har någon nån förklaring på varför Persson, Svensson, Òlsson osv. är så ovanliga i svenskfinland? Det kan ju inte vara fråga om några nya namn som uppkommit efter 1809. Varför är Lindholm så vanligt här men ett ganska sällsynt namn i Sverige?

Kan inte svara på din fråga, men hur är det med Grönroos? Jag vet inte om det är för att jag vet att en viss person med det namnet är finlandssvensk, eller om namnet verkligen har en finlandssvensk klang för mig.

Jag har inga belägg för det här, men Nilsson, Olsson, Persson uppfattar jag som typiska sydsvenska namn.

Särskilt Persson frammanar en bild av en envis bonde i blåställ på Skåneslätten.

Sonnamnen är ju fadersnamn som förvandlats till släktnamn. De flesta sonnamn blev efternamn under andra halvan av 1800-talet. Mitt sonnamn tex är min farsfarsfarfars förnamn med ändelsen -sson
Hade han hetat Anders hade jag min farsfarsfar fått fadersnamnet Andersson. Min farfar som föddes på 1900-talet hade fått efternamnet Andersson och således jag också. Andra vanliga efternamn har hittats på av någon förfäder ganska nyligen i historien. Min mormors flicknamn hittade hennes farsfarsfarfar på på 1780-talet när han blev vapensmedsmäster. Min mormorsmors flicknamn Lundqvist tog sig hennes far 1820 när han flyttade i till närmaste stad från en by vid namn Lund.

Anders, Johan, Karl var alltså de vanligaste förnamnen i slutet av 1800-talet vilket ledde till respektive efternamn är vanligast.
I Sverige är de 20 vanligaste efternamnen alla sonnamn.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____31063.aspx

I Finland bör borgerliga efternamn vara betydligt vanligare.
Min gissning är att de svensktalande i Finland i större grad tillhörde stadsbefolkningen och borgerliga grupper vilket ledde till att det blev färre sonnamn ( Ja, jag vet att det fanns svensktalande bönder också)


Sedan finns det ju finsktalande som har svenska efternamn, inte minst de finska romerna.
Många i Finland förfinskade ju sina efternamn kring förra sekelskiftet, en utveckling som gick romerna förbi, den finska nationalismen angick ju inte dem.

Det slår mig också att Johan, Karl, Erik och Gustaf alla är kungliga namn.

Det är inte Anders, Nils, Lars, Olof (förutom Skötkonungen), Per och Sven

Ligger något i det.
http://svenskanamn.alltforforaldrar....tistik/sverige

Topplistan för Skåne:

1 Nilsson (51364)
2 Andersson (37645)
3 Persson (33718)
4 Olsson (23782)
5 Johansson (21981)
6 Svensson (21518)
7 Jönsson (18229)
8 Larsson (16312)
9 Karlsson (13958)
10 Hansson (12454

Jämför det med hela landet:

1 Johansson (254616)
2 Andersson (253760)
3 Karlsson (193088)
4 Nilsson (172900)
5 Eriksson (138276)
6 Larsson (125383)
7 Olsson (109618)
8 Persson (107723)
9 Svensson (102408)
10 Gustafsson (72137)

En tredjedel av alla Nilsson och Persson bor alltså i Skåne.

Dessutom bor 56 % av alla Jönsson i Skåne.

Intressant teori.

Sedan man börjat registrera förnamn officiellt nångång på 1800-talet, så ser statistiken ut så här i Finland:

Kungliga namn:

Johan, 34 198 st
Karl, 24 033 st + Carl 5 511 st
Erik, 40 968 st
Gustav + Gustaf, 12 000 st

Icke-kungliga namn:

Anders, 11 423 st
Nils, 6 900 st
Lars, 9 401 st
Olof, 6 798 st
Per, 3 583 st
Sven, 6 777 st

Vill dessutom påpeka att det är extremt ovanligt att icke-finlandssvenskar ger något av de ovannämnda namnen åt sina barn....

Nu när jag tänker på saken, så kan jag inte minnas att jag någonsin skulle ha träffat en finlandssvensk Sven eller Per....

I mitt öra låter Grönroos som ett väldigt vanligt zigenarnamn, men säkerligen har finlandssvenskar också namnet. Enligt statistiken så finns det ungefär 2000 levande med namnet Grönroos i Finland, medan det finns endast 200 sådana i Sverige, vilka de också kan vara zigenare eller finlandssvenska invandrare.

Teorin om bondenamn vs. borgerliga namn tycks också hålla, för de 22 vanligaste efternamnen i Sverige är alla -son namn. Har ingen lista tillgänglig över de vanligaste svenska namnen i Finland, men om man t.ex. läser igenom listan på Svenska Folkpartiets partistyrelse, så har ju för fan nästan ingen ett -son namn. Om jag tänker på namn på mina klasskompisar i skolan, så kan jag tänka på endast en som hade ett -son namn. Ta också en titt på Wikipedias lista på finlandssvenskar... Finns väldigt få med -son namn.

Skulle dock gärna få höra teorier varför namnet Lindholm är så vanligt här i Finland? Lindgren, Lindström, Lindberg och även Lindqvist till en viss grad är ungefär lika vanliga i Sverige och Finland, medan namn som Lindholm och Lindfors är proportionellt betydligt vanligare i Finland än i Sverige. Finns väl inte mer holmar och forsar i Finland än i Sverige.

"Forss" är ju annars ett namn som har tydlig svensk härkomst men som jag bara har sett hos folk från Finland. Någon som iakttagit detsamma?

Min mormors flicknamn var Lindholm vilket enligt henne är ett s.k. knektnamn som har burits i släkten sedan 1800-talet.

Det är åtminstone en svensk med det efternamnet.
Efternamn med ett -s som suffix verkar vara vanligt bland finlandssvenskar, t.ex. Svens och Thors.

De allra flesta svensktalande var ju bönder, fiskare, torpare, arbetare, så jag tror inte detta är någon övergripande förklaring. Snarare handlar det väl om att andra namntyper var vanliga bland allmogen, som namn som kombinerar två naturord (typ Björkqvist) och - i Österbotten - som namn som bygger på ett yrke + ett "s" på slutet: Snickars, Smeds och så vidare.

Kollade några sådana namn

Björkqvist:
Sverige 966, Finland 641

Snickars:
Sverige 138, Finland 356

Smeds:
Sverige 389, Finland 957

Forsman:
Sverige 3893, Finland 2403


Obs, dessa namn drog jag "ur hatten", så de är inte valda för att vara speciellt ovanliga i Sverige. Men med tanke på att det väl bor typ 25-28 gånger fler svenskspråkiga i Sverige så är ju ratiot i Finland för dylika namn slående.

Dessutom: med tanke på att det väl finns ca 150000-200000 mänskor i Sverige med finlandssvensk bakgrund - särskilt från Österbotten där dylika namn är vanliga - så kan man nog dra slutsatsen att de flesta, om inte alla, i Sverige som heter t.ex. Björkqvist, Snickars eller Smeds har rötter bland den svenskspråkiga befolkningen i Finland.