Jag är suicidal [/Mod]

Njaä, du. När man är i det läget så har man oftast en ganska omfattande tanke med det egna livet och hela världen. Inklusive hela historien och ens egen plats där.

Är man riktigt deprimerad finns inget som gör en glad. Så enkelt är det. Jag har varit där. Inte ens "Torsk på Tallinn" fick mig att dra på smilbanden då.

Däremot har du rätt i att allt går i cykler och att saker har en tendens att rätta upp sig med tiden.
Jag är ärligt glad över att det finns folk i tråden med insikt som kan hjälpa ts.

Hej! Ska berätta lite om mig själv så kanske ni förstår.. Jag har haft en väldigt trasslig uppväxt med misshandel och tortyr. Detta höll på tills jag var 15. Blev väldigt mobbad i skolan. Mådde dåligt och börja skära mig och här sitter jag idag med diagnosen borderline. Åker in och ut på psyk. Har även förra året varit med om sexuella övergrepp. Bor på ett stöd boende där jag inte trivs och ska till behandlingshem. Och nu har jag verkligen bestämt mig att jag inte ska fortsätta leva. Tror det blir att hoppa framför tåget eller ta tabletter. Har bara så dåligt samvete att lämna min familj. Jag kommer dö idag. På riktigt jag är inget troll. Hur tar jag det bästa avskedet av min familj utan att medge att jag tar livet av mig. Gråter

dödade hon sig själv eller vad hände?

Jag vet, jag har varit där ibland befinner jag mig fortfarande där.. Men ts verkar ju ha en familj som hon bryr sig om, alltså har hon något som är positivt i hennes liv.. Sen finns det säkert fler saker om man verkligen tänker efter. Livet kan vara jävligt mörkt, men förr eller senare så blir det bättre man måste bara härda ut..

Ts jag hoppas att du är ok och att du hittar det i livet som du behöver för att klara av det här och gå vidare, när man är så långt ner som man kan komma så finns det bara en väg och det är uppåt..

empati vore nåt