Allt om Räntebevis

Har också svårt att förstå SVT inslaget. Om de säljer produkten som absolut säker ränteprodukt är det väl fel, men folk måste väl fatta att man inte plötsligt kan få 5-8% avkastning mot tidigare max ca 3%.

För övrigt kommer vi att få betydligt större problem i Sverige än kraschade räntebevis om Volvo, Ericsson och Stora Enso konkar...

Det blev dock ett jädra liv på tjejen efter inslaget då jag jag köpt RB Stena för våra pengar. Är det någon som kan hjälpa mig att förklara hur det kan vara hög kreditrisk i ett företag som gör 3.6 miljarder i vinst:

http://di.se/Artiklar/2012/5/19/2677...er-till-Stena/

RB Stena ligger ju för närvarande en bra bit under 100 trots dessa nyheter.

Saab hade ju inte gått med vinst på 20 år när de föll.

Återvinningsdelen Stena Metall ingår väl inte i räntebeviset så den vinst som du hänvisar till är klart lägre.

Stämmer detta?

Om vi bedömer att det varje år är 1 % risk att Stena går i konkurs och räntebeviset ger 8%. Blir inte förväntad avkastning då:

108 * 0,99 = 106,92 alltså 6,92 %

Dock är väl risken snarare 0,1 % eller något liknade. Men stämmer det rent matematiskt?

En fond omfattas av investerarskyddet och har ju inte den kreditrisken som ett räntebevis har.
Sämsta scenariot för en obligationsfond är ett bolag som hamnar på obestånd och detta ger kanske en värdeminskning på 3%.


Du har ju andra sidan även Nokia. Det kan väl knappast vara roligt för de som handlade det räntebeviset för över 100kr?

generalissimo:

Nu är ni kanske gifta och isf är det ju era pengar men även då kan du ju respektera hennes åsikt och antingen låta bli helt eller köra det med någon hon anser är ok att du ser som ditt och hon får göra vad hon vill med motsvarande belopp eller något.

Det enklaste vore ju helt enkelt om det hela var separerat och du inte beslutade över hennes pengar.


För mig känns det ju som att risken trots allt måste finnas där med tanke på räntenivån. Med tanke på oro kan jag tänka mig att många har lagt sig i företagsobligationer och så tänkte jag säga att man kan ju ha i åtanke att banken inte har lånat ut pengarna men så kom jag att tänka på att det hade de väl kanske visste bara att de sålde kreditrisken till någon annan? =P. Jag vet inte hur produkterna fungerar eller riktigt vad det är så jag har ju inget att säga egentligen och vill inte köpa.

Investerarskyddet är något helt annat än insättningsgaranti. Det handlar om att det institut som förvarar dina värdepapper skulle konka (tex Avanza) och att de skulle på något sätt ha fel i sina böcker som gör att dina värdepapper "försvinner", då träder det statliga investerarskyddet. Gäller såväl fonder som aktier och räntebevis.

Lite relevant är det tror jag. Om Nordea går i putten har du nog bara en fordran på konkursboet för dina räntebevis.
Dvs du har en risk både på Nordea och företaget som räntebeviset gäller.

Det har inget med investerarskyddet att göra, det har med produkten att göra. Ja du har en kreditrisk mot både Nordea och det underliggande bolaget men det har vi tagit upp ett flertal gånger i tråden och det står även tydligt i informationen om räntebevisen.

Ex1:
Du äger Nordea Sverigefond via Avanza. Avanza går i konkurs => investerarskyddet träder i kraft (om det behövs)

Ex2:
Du äger Räntebevis Stena via Nordnet. Nordnet går i konkurs => investerarskyddet träder i kraft (om det behövs)

Ex3:
Du äger Räntebevis Stena via Swedbank. Stena går i konkurs => investerarskyddet träder inte i kraft

Ex4:
Du äger Räntebevis Volvo via SEB. Nordea går i konkurs => investerarskyddet träder inte i kraft

Det stämmer nästan men du glömmer några saker. En förenkling följer nedan

Förenklat så följer sannolikheten att en konkurs ska ske en så kallad ändlig geometrisk fördelning (se till exempel http://sv.wikipedia.org/wiki/Geometr...C3%B6rdelning). Här gör man då det förenklade antagandet att sannolikheten att Stena ska gå i konkurs är det samma år för år. Med din givna tanke om en sannolikhet för konkurs om 1% på ett år får man då följande.

Sannolikheten stena går i konkurs och du får 0års kuponger = 1% * (100% - 1%)^0
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 1års kuponger = 1% * (100% - 1%)^1
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 2års kuponger = 1% * (100% - 1%)^2
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 3års kuponger = 1% * (100% - 1%)^3
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 4års kuponger = 1% * (100% - 1%)^4
Sannolikheten stena går ej konkurs och du får 5års kuponger = (100% - 1%)^5

Sedan beräknar man vad man får för värde vid varje utfall:
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 0års kuponger = recovery value
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 1års kuponger = recovery value + 1 kupong
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 2års kuponger = recovery value + 2 kuponger
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 3års kuponger = recovery value + 3 kuponger
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 4års kuponger = recovery value + 4 kuponger
Sannolikheten stena går i konkurs och du får 5års kuponger = 100% + 5 kuponger

Sedan blir din förväntade avkastningen summan av du multiplicerar sannolikheten för varje utfall med vad du får för respektive utfall. Här behöver du uppskatta vad recovery value blir vid en eventuell konkurs. (vi bortser här ifrån inflation/nuvärdesberäkning, men å andra sidan är du mer eller mindre skyddad mot inflation eftersom räntebeviset ger dig en kupong + interbankräntan (stibor 3m))

Sannolikheten för konkurs samt recovery value kan uppskattas genom att titta på hur många liknande bolag som har gått i konkurs och vad som blivit över. S&P och Moody's har den typen av rådata. Dock som alltid, historik och matematik kan bara påvisa risker och egenskaper och kan inte fullt ut fånga alla specifika möjligheter och faktorer angående ett specifikt bolag.

ingen avkastning utan risk, utan risk ingen avkastning....

1%/år ligger ju iaf inte risken på heller. Det finns väl knappt en handfull bolag som har funnits i 100år?
Hur man bedömer dubbla kreditrisker vet jag inte heller. Det är en ganska unik sak med just den här produkten.

Inte direkt, dubbla kreditrisker har du på samtliga kreditobligationer utgiven av en bank. Denna konstruktion är på intet sätt unik. Om du har en ren företagsobligation slipper du den, men annars har du alltid en dubbel.

Är du rädd för utgivande banks kreditrisk så ska du aldrig köpa en produkt av dem. Samtliga certifikat/strukturerade produkter har nämligen den kreditrisken (aktieindexobligationer, bull/bear-certifikat, osv...)

Tänkte informera er lite om vad som gäller

Insättningsgarantin gäller för 100 000 EUR eller 500 000 SEK på BANKKONTO inget annat. Investerarskyddet är något helt annat och avser att skydda investerare som har pengar i t.ex. en depå (där man kan förvara t.ex. räntebevis), alltså i bankens/finansinstitutets namn. Investerarskyddet ger skydd om banken/finansinstitutet går i KK, inte om företaget som man äger aktie/obligation/räntebevis i går i KK.

Andelen KK i High Yield, alltså det kreditslag som Stena tillhör, ligger normalt på ca. 4 % varav merparten är i det sämsta segmentet medans Stena tillhör det bästa segmentet inom High Yield. I nuläget är det väldigt få KK och de ligger på endast 2,3 % i dagsläget. Numera tillhör även Nokia High Yield och därför har priset på räntebevisen i Nokia sjunkit i värde för att kompensera för den högre risken (från början tillhörde Nokia Invstment Grade).

Övriga bolag tillhör segmentet Investment Grade och i det segmentet är KK väldigt ovanligt, under 1 % av bolagen går i KK.

De siffror jag nämnt är per år. Alltså är "normalrisken" för att Stena och Nokia ska gå i KK 4 % x 5 år (som är löptiden) = 20 %. Avkastningen är ca. 8,5 % x 5 år = 42,5 %. Sedan får man bedöma själv om det är värt att ta risken i förhållande till avkastningen.

För övriga bolag gäller då att risken är mindre än 5 % (<1 % x 5 år). Avkastningen ligger på ca. 4,2 % x 5 år för Volvo = 21 %. Vad gäller bedömingen av avkastning/risk se ovan.

Det enda av kritiken avseende risk som Nordea kan ta till sig är att det för flertalet kunder är bättre med företagsobligationsfonder för dem som har svårt att värdera riskerna. I de flesta företagsobligationsfonder har man en spridning på flera hundra företag och därför är det enklare att räkna på avkastning efter KK på ett visst antal bolag. Om man investerar i ett enskilt bolag blir det så klart en större "chanstagning" men å andra sidan kan man tydligare se vilken avkastning man får. Naturligtvis följer Nordea den lagstiftning som finns och säljer inga Räntebevis till kunder som inte förstår produkten.