Äntligen Volvo, vad är myt och vad är verklighet vad det gäller inkörning?

Nu ska tysken bort för fördel av en svensk. Bilen är helt ny med diesel och automat, v60. Mänga sa när vi köpte en DSG att den ska köras ekonomiskt i början för att förstå att man vill att den ska dra så lite som möjligt (varför kan den inte vara flexibel?). Men hur är det, klart man kör lugnt, men hur kör man in en bil idag? Läst instruktionsboken, och där står ingenting om inkörning. Var kommer alla regler ur folkmun som säger minst 100 mil, minst 1000 mil, kör lugnt osv.

Vad är sant, vad är myt? Vi pratar 2012 nu!

Det är bara att åka.

Den kanske inte kommer ge full effekt dom första 5-800 milen, men sånt sköts automatiskt.
Se till att bara inte köra som en biltjuv innan motorn fått upp en bra arbetstemperatur så kommer det hålla länge.

Anledningen till att man ska köra lugnt under den första tiden, är att rörliga delar i motorn ska slitas in ordentligt. Men sådant ska det normalt stå om i intruktionsboken, så om det inte gör det, antar jag att du inte behöver tänka på det. Förmodligen räcker det om du kör på ett helt normalt och vettigt sätt för trafiksituationen. Du kanske ska vara lite försiktig med att testa toppfarten och även låta bli att tokaccelerera efter att trafikljuset har slagit om från rött till grönt.

Förr var det viktigt men i dag mår motorerna bättre av att normalköras än lugn körning.

Det står i volvos manualer du får med bilen att du ska ta det lugnt första 100 milen. Men normal körning är ju helt ok. Man behöver ju inte gasa på som en tok direkt

Låt inte motorn stå på tomgång för att varmköra, det är bättre att så snart motorn startat köra iväg med den med måttlig belastning. Motorn kommer upp i arbetstemp fortare och kolvar, kolvringar och cylinderväggar körs in bättre. Tomgångs- och fiskörning kan resultera i glasering av cylinderväggarna. (Googla på det)

Nja! Jag för min del TROR att inkörning är en bra grej!
Man märker på alla nya bilar jag ägt att de inte presterar lika bra i början som efter 300 mil!
De är betydligt mer kraftfulla efter t.ex. 300 mil än direkt efter leverans!
Så visst behövs inkörning alltid!

Folk hakar upp sig på enbart motorn och DESS in körning! Men i verkligheten finns det massor i hela drivlinan där metall behöver nöta in sig mot metall!
Allt från växellådan till t.om. lagren (Där kulorna går) i lager etc.!

Hur precisiontillverkade de än är så finns det allt lite som skall nötas in!

Av den anledningen tror jag på en viss tids inkörning!
Sedan... hur stor nyttan är egentligen har jag ingen aning om!
Men att den behövs, det är jag övertygad om!

Trams enligt mig.
Miljövänligt ,inte motorvänligt.


1. en förbränningsmotor mår alltid bäst av konstant drift,vilket många tycker är konstigt.
Teoretiskt är det som mest optimalt att låta en motor arbeta på sitt förbestämda varvtalsregister och endast stänga av den vid oljebyten och service. En sådan motor kommer enligt alla regler att överleva längst,tills den helt enkelt har slitit ner sig (mekaniskt) då gods/material är uppkäkat helt enkelt. Drifttimmarna skulle motsvara många hundratusen mil. Det enda som är bättre är att helt enkelt aldrig använda motorn..... men utöver det så.
2. Verkligheten är ju dock annorlunda (kallstarter,ojämn belastning etc)
Men viktigast då är att motorn så ofta som möjligt får gå i sitt register,utan att sticka utanför området. Jämnt flöde och konstant temperatur är viktig.

= Det är därför evigt puffande lastbilsmotorer,taxibilar ,tomgångsknackande dieselmaskiner har så otroligt mycket längre livslängd en normalbilistens. Motorer som alltid har oljetryck och arbetstemperatur helt enkelt.


Nu, det folk inte fattar (inte ens personer med god utbildning inom högskoleteknisk inriktning med gedigen matematik & fysik som bas):
-är att när en växel läggs i och man beodrar en 1,5 ton tung bil att röra på sig så är det alltså en hel del motstånd på drivaxlarna som skall övervinnas.Detta fortplantar sig från däcket ,via axlar och transmission ända in till motorns utgående axel.Och väl inne i cylinderloppet hamnar detta "tryck" snarare utåt i sidled än något annat. Det är ju därför man konstruerat motorer i huvudtaget där en kolv skall löpa i ett lopp...för att man vill "tvinga" in den i en bestämd rörelse. något som många inte begriper, denna "rörelse" eller riktning som veven vill ha finns men motverkas till mångt och mycket med friktionsunderskott och att man tvingar in rörelsen i sina bestämda lopp.

En cylinder har störst slitage i sidled dvs. för att veven vill av sin konstruktion snarare kasta stakarna från sida till sida än att pressa dem upp/ner

När en motor skall driva fram en stillastående bil är det alltså inte märkbart för föraren men mycket tungt för motorn relativt tomgångskörning. Få in detta i era skallar nu
Jag har mött många personer som raljerar om begrepp de knappt har lärt sig på sina färska universitetstudier, utan att de ens kopplar samband eller för den delen verkar ha en grundkurs i motorlära. Detta innebär inte att jag per definition säger att tomgångskörning är bra,men bättre än att gasa iväg med en kall bil. punkt.
Fundera gärna hur en typiskt stockholms-bil mår relativt en tjänstebil på landsbygden där förstnämnda varenda dag startas för små korta körningar,man vrider servon fullt för att ta sig ur P-fickan och råga på allt är det garanterat en hög lutning eftersom alla bor i höga lägenhetshus på kullar och berg.




"Tryck" = massa per ytenhet.

märk väl att jag använder enkla begrepp här, för att illustrera på bästa sätt. Kom inte med era små kvasiintellektuella åsikter eller rättningar.Vi ska inte tråka ut oss med fysiska fundamenta och termer som ändå inte uppskattas. masscentrum,angreppspunkt, etc

Det bästa för motorn är att man efter start tämligen omgående börjar köra och på så sätt får upp motortemperaturen. Dock ska man inte varva motorn i onödigt mycket då oljan inte är varm ännu.

Man kan låta den gå på tomgång en kort stund för att få upp oljetrycket, typ så länge det tar att skrapa rutorna.

Att stå på tomgång i långa perioder med kall motor är inte nyttigt, dels slits motorn mest då den är kall (alla spel är för tajta och oljan är kall) och dels så har motorn en fet bränsleblandning (choke för er födda på 60-talet el tidigare) som späder ut oljan med bränsle. Tomgång är så låg belastning att det tar mkt lång tid att nå arbetstemperatur.


Sen har jag förstått av ovanstående skribent att det är oerhört provocerande att jag är civilingenjör med inriktning på förbränningsmotorer samt 20 års erfarenhet från fordonsindustrin.....

Kör normalt utan buskörning så blir det rätt. Fegkör inte.

Ur ett miljöperspektiv är det absolut bäst JA, men för motorn NEJ.

En normal modern motor har fullt oljetryck efter ca 1-3 vevaxelvarv, så nej trycket byggs inte upp mera av att låta den stå. Det är för högt från pumpen efter första varvet, därav att du har en reducerventil för att begränsa oljetrycket.

Bensin blandas i insuget med luft sedan in i cylindern och förbränns, blandas EJ med olja på något sätt.

Förbränningsgaser som smiter förbi kolvringarna KAN iofs bära mikroskopiska mängder oförbränd bensin, men knappast enbart av att blandningen är för rik.

Övrigt så går bilen med "chocke" eller med för rik blandning ett par minuter max, datorn styr hela tiden balandningsförhållandet, och justerar kontinuerligt balandningen. Flera gånger i sekunden.


Om det nu hade vart så att det inte är bra för motorn att stå på tomgång när den är kall och "alla spel är för tajta" hur skulle det då bli bättre av att applicera MERA krafter på dessa "tajta spel"?

Sen blir motorn precis lika varm på tomgång som vid normal körning, men ja det tar lite längre tid.

/Pajad

Tryck [Pa] = Kraft [N]/Areaenhet[m^3]

Jag var bara tvungen.