Uttalet av finska staden Borgå

Råkar någon veta varför staden Borgå uttalas med hårt g-ljud och kort å-ljud? Alltså "borr-gå", och inte borg-å". Är själv finlandssvensk men är under uppfattningen att ni rikssvenskar också uttalar stadens namn så.

Undrar också om uttalet av staden Esbo, som uttalas "Ess-bå" med kort å-ljud, och inte "És-bó". I detta sammanhang vet jag dock inte om Esbo eller finska namnet Espoo är det ursprungliga namnet för staden.

Samma fenomen med kort /å/ (som syftar på ån/älven som flyter genom orten) hittar du i Umeå, Luleå, Piteå, Skellefteå. Men varför det blir [ˈbɔrˌgo] har jag inget svar på, tyvärr. Ån som flyter genom Borgå heter ju Borgå å, medans i Norrland blir det Ume älv, Lule älv, Pite älv och Skellefte älv, som i och för sig är mycket längre och större på alla sätt och vis än ån i Borgå.

Uttalet av Esbo ['ɛsbɔ] (finska Espoo ['ɛspɔ:]) brukar vara knepigt för folk som inte hört namnet förut. Sen att folk inte hört namnet på Finlands näst största stad, eller tror åtminstone att det handlar om en förort till Helsingfors, är en helt annan femma

Å andra sidan är det väl inte så konstigt att allt får heta Helsingfors i "grannskapet" som består av tre av landets fyra största städer - Helsingfors (1), Esbo (2) och Vanda (4).

Kan det vara så att borg ursprungligen uttalades som i Borgå? Bokstaven g ska ju egentligen bara uttalas som j när den följs av en mjuk vokal.

När det gäller Esbo, så tror jag att det är ett svenskt namn från början. Södra Finlands kust har ju varit i stort sett helt svenskspråkig fram till för bara 100-200 år sen, och svenska språket har fortfarande starkt fäste runtom där, men kanske inte i just Esbo, Helsingfors och Vanda, utan mer i Borgå, Ekenäs och Lovisa.

När b kommer före eller efter s så brukar det i alla fall i rikssvenska uttalas som ett p, som i absolut som ofta blir apsolut, så att det blir Espoo på finska är inte så långsökt. Av någon outgrundlig anledning brukar också ortsnamn som slutar på bl.a. by, bo och bro ha en kort vokal på slutet. Täby t.ex. uttalas med ett kort y på slutet.

Tja... outgrundligt är det kanske inte. Det är naturligt eftersom det är en obetonad stavelse. Detta beror i sin tur sannolikt på att sammansättningar med t.ex. -by och -bo har akut accent. Om de hade bevarat sin grava accent (som ”vanliga”) sammansättningar hade det varit troligare att båda stavelserna var betonade (och därmed långa båda två). Samma fenomen gäller i Karlsta(d). Även ett ord som blåbär kan råka ut för förkortad vokal.

Espoo,sv. Esbo, påstås ha fått sitt namn av ordet "äspe" (ett bestånd av aspar ?) på Esbo stads sidor (dock finns sidan inte kvar av okänd anledning) [1]


[1] http://web.archive.org/web/201106060...68;17633;17859