Är kvinnor sämre på matematik?

(Forts.)
Det är femtioelfte gången du plockar fram den där metastudien. Så tröttsamt med ditt upprepande av samma länkar om och om och om igen. Börjar du bli glömsk?

Undrar du inte varför författarna av studien skriver "gender differences" och inte "sex differences". De menar att könsskillnaderna är både kulturellt betingade och till viss del biologiskt betingade (spatial förmåga).

Sluta cherry-picka de citat som passar din agenda. Skriv ut hela citatet i sin helhet så att andra läsare kan se det:

"In 93 % of the 1654 cases, variance ratios are greater than one, which means that males' variance is larger than females'. Males’ results are more widespread than females’ results. The difference is statistically significant in 48 % of cases. This pattern is found whatever the content area (reading, mathematics and science), the educational level (primary/secondary), the year of the survey, or the study sample design (grade-/age-based samples). In only two of the 1654 cases is the variance of the female population significantly higher than the variance of the male population.The variance ratios are lower than one but not significantly in 7 % of cases, which means that on those few occasions, female variance is larger in absolute terms than male variance."

Det som är understruket är ditt valda citat.

Läs tabell 2 din länkade studie så ser du att den högre manliga variabiliteten generellt inte är särskilt stor. T ex 1.20 betyder 20 % fler pojkar än flickor eller med andra ord 12 pojkar på 10 flickor.

Minns du resultaten för de länder där pojkar och flickor nådde nivå nivå 5 eller högre i matematik i PISA 2015:

(FB) Är kvinnor sämre på matematik?

10 länder av de 33 bästa länderna i matematik hade en VR lägre än 1.20. Lägst hade Macao (0.95) och högst Österrike (2.06). Vi kan då dra slutsatsen att den högre manliga variabiliteten huvudsakligen beror på sociokulturella faktorer.

Nationella proven på gymnasiet, matematik 4:


I två av de sex nationella proven hade Na-kvinnorna bättre mattepoäng än manliga diton. För övrigt var skillnaderna små.

En färsk studie från slutet av 2016:

"Results indicate that ratios in the extreme right tail of math ability in the U.S. have shrunk in the last 20 years (still favoring males) and remained relatively stable in the verbal domain (still favoring females). Similar patterns of male-female ratios in the extreme right tail were found in the Indian sample."

Du minns väl de inlägg där jag påpekat att den högre manliga variabiliteten är mindre i mer jämställda länder och minskar med tiden? Kvinnors IQ har ökat snabbare än männens de senaste hundra åren. Om hundra år är nog skillnaden i andelen mellan manliga och kvinnliga mattegenier borta eller åtminstone minimal. Det kan väl både du och jag hålla tummarna för.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arme...ification_Test

AFQT mäter följande färdigheter hos ungdomar som ansöker om att bli rekryterade till militärskolor:

"Arithmetic Reasoning (AR)
Mathematics Knowledge (MK)
Verbal Expression (VE)= (WK)+(PC)
Word Knowledge (WK)
Paragraph Comprehension (PC)

The formula for computing an AFQT score is: AR + MK + (2 x VE).

The VE (verbal) score is determined by adding the raw scores from the PC and WK tests and using a table to get the VE score from that combined PC and WK raw score.

AFQT scores are not raw scores, but rather percentile scores indicating how each examined performed compared with all other examinees. Thus, someone who receives an AFQT of 55 scored better than 55 percent of all other examinees. The highest possible percentile is 99."

Vad jag uppfattar det så är det matematikkunskaper, räknelära (aritmetik) och verbala färdigheter (ordkunskap, läsförståelse) som mäts i AFQT. Som du ser är det inte ett renodlat IQ-test utan är mer ett test som mäter förvärvade kunskaper inom räknelära och ordkunskap.

WAIS är en intelligensskala som bedömer den generella kognitiva begåvningen, vanligen benämnd intelligens, intelligenskvot eller IQ.

Det här är ju inte ens i närheten av svar på vad jag frågade. Jag fetade meningen om IQ-test där du skrev .

Jag undrar vad du menar när du skriver IQ-test, eftersom det finns en massa olika och det är tveksamt om man kan säga att intentionen med IQ-test generellt är att mäta gF. Min uppfattning är att ambitionen med många tester är att mäta både gF och gC. WAIS är ett test som gör just det.

Metastudien efterfrågade stora replikationsstudier för att fastställa den riktiga effektstorleken. När man gjorde en stor replikationsstudie blev resultatet: "Results showed no significant main or interaction effects for stereotype threat or performance avoidance goals, despite multiple controls."

Nu är det bara 1 av 9 av de största studierna på området som hittat någon effekt. Dessutom visade ju ett annat forskarlag att efter man tagit hänsyn till publikations bias i metastudien var effekten inte signifikant.

Detta provades ju i denna studie och förkastades "based on both conceptual argument and empirical analysis". Korrelationen med över 0.8 vilket visar att de mäter samma bakomliggande förmåga (g). Faktum är att du har lika hög korrelation mellan resultatet på AFQT och ex. WAIS som om samma person skulle skriva WAIS två gånger.

Sedan får du läsa igen: "The g measured by the AFQT is skewed toward crystallized g (the tools and skills that intelligent people tend to ac quire), but the same is true of the Wechsler tests (Jensen, 1987, p. 96)."

Dock gick både APA och 52 ledande experter ut och försvarade de mesta i boken. Den enda kontroversiella delen är trots allt kapitel 13 som nämner att det finns rasskillnader i intelligens (ett påstående som du vet är helt okontroversiellt bland forskare). Gällande om skillnaden var delvis genetisk visade ju en anonym undersökning från den här tiden att flera hundra forskare och experter ansåg det (undersökningen från slutet av 80-talet vi diskuterade tidigare).

Fast det är inte det vi diskuterar utan i vuxen ålder och där är skillnaden i 18 års ålder nästan 1SD och, enligt Flynn, 1.1 standardavvikelser vid 24 års ålder. Nästan så att det finns en teori som exakt förklarar detta utfall...

Vi får hoppas att det publiceras en ny metastudie på området, den senaste från år 2000 visar ju en skillnad på 1.1 SD i vuxen ålder vilket varit konstant i närmare 100 år.

Jag citerar de största studierna som gjorts på området samt en review från 2013. Att du hittar en studie som finner något annat resultat (och som dessutom delat upp resultaten i små små grupper över 6 olika test och där en sammanslagning *trumvirvel* hittar en effekt), ändrar ju knappast detta.

Hahahaa! Humor.

"The Wechsler Intelligence Test, developed by psychologist David Wechsler... Each category is scored individually and the composite score is used to obtain the intelligence quotient, simply referred to as (IQ)"

Nej, det har varit uppenbart ett bra tag nu. Du har lika bra korrelation mellan resultaten på AFQT och WAIS som om du skriver WAIS två gånger. Inte så konstigt med tanke på att de i princip mäter exakt samma sak, nämligen g.

Vi vet att du bara försöker ducka för frågan att det finns fler riktigt intelligenta (g) män genom att fokusera på något helt irrelevant här, som vanligt.

Värt att nämna att de inte heller fann något stöd för att det finns en miljömässig orsak. "In short, no adequate explanation [varken genetiskt eller miljömässig] of the differential between the IQ means of Blacks and Whites is presently available." Skall vi tolka detta som att det inte finns något stöd för någonting? Om du skall vara intellektuellt hederlig för en gång skull så borde du vara lika anti mot alla miljömässiga förklaringar. Det går ju dock inte ihop med din politiska agenda så det lär vi ju inte få se röken av.

Vi vet dock att en stor anonymiserad undersökning från den här tiden visade att en klar majoritet av alla forskare och experter ansåg att gener förklarade en del av intelligensskillnaden mellan svarta och vita. Detta var alltså konsensusuppfattningen.

Det är alltid roligt med den där cringen som dyker upp när hen blir motbevisad.
Hur hen än skruvar på sig, ormar sig och vrider runt sig som en mask på väg emot kroken med sitt logiska dilemma. Nu är det tyvärr så, att om man ska meta, så är det bara att åka på.

Argumenten är lika starka, som den där masken.

Japp, det är ett intelligenstest och ett IQ-test. AFQT är möjligtvis ett intelligenstest, men inte ett IQ-test. Det här har vi gått igenom redan.

Du har lika bra korrelation mellan WAIS och AFQT som mellan vikt och skostorlek. Det betyder inte att de mäter samma sak. Det här har vi gått igenom redan.

Du skattar att det finns fler riktigt intelligenta män om du skattar g utifrån ett specifikt test som vi vet gynnar män, ja. Skattar vi g utifrån ett test som gynnar kvinnor finns det fler riktigt intelligenta kvinnor. Att du klarar av att gräva fram ett enskilt test som visar en skillnad till mäns fördel bevisar inget.

Vad APA skriver är att det finns lite (men inte inget) empiriskt stöd för sociokulturella förklaringar. Det är dock helt riktigt att det inte finns någon bevisad förklaringsmodell för hela skillnaden, vilket jag inte heller påstått.

Fast det där gick vi ju igenom, du var ju själv bara för ett ögonblick sedan med på att det inte går att dra några slutsatser om vad majoriteten av forskare tror utifrån en undersökning med ett svarsbortfall över 90 procent!

Både gF och gC är faktorer i den generella intelligensen g. Som jag sa bedömer WAIS den generella kognitiva begåvningen, dvs intelligensen.

https://www.whitingcsd.org/assessments/

"The ASVAB is not an IQ test. It does not measure intelligence. The battery of tests were designed specifically to measure an individual's aptitude to be trained in specific jobs.
...
There is no overall "ASVAB Score." When you hear someone saying "I got an 80 on my ASVAB," they are talking about their AFQT (Armed Forces Qualifying Test) score, not an "overall" ASVAB Score.

The AFQT is important. It determines whether or not you can join the military. The AFQT score is not derived from all portions of the ASVAB. Indeed, the AFQT score is determined from only four areas of the ASVAB: Word Knowledge (WK), Paragraph Comprehension (PC), Arithmetic Reasoning (AR), and Mathematics Knowledge (MK)."

Militären i USA använder resultaten i ASVAB och AFQT för att bedöma de sökandes lämplighet innan de värvas och deras förmåga att utföra specifika uppgifter. AFQT-resultaten är de viktigaste i ASVAB, eftersom de avgör om du kan värvas till önskad militärtjänst.

AFQT-resultaten härleds från endast fyra av de nio ASVAB deltesterna: Paragraph Comprehension (PC), Word Knowledge (WK), Mathematics Knowledge (MK) och Arithmetic Reasoning (AR).

Till skillnad från IQ-tester mäter AFQT specifika färdigheter som krävs för att kunna utföra uppgifter inom det militära. Det kan vara kunskaper inom mekanik/teknik, t ex signalsystem, radio, morse och liknande. Många av orden i ordkunskapsdelen kan vara hämtade från teknisk terminologi. Matematikdelen har uppgifter av mer mekanisk/teknisk karaktär. Av den anledningen gynnas män av AFQT, då de i allmänhet har mer erfarenhet än kvinnor att syssla med tekniska prylar och sätta ihop/montera isär maskindelar.,

Man skattar alltså intelligensen (g) utifrån AFQT, ett specifikt test som gynnar män.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Flyt...ad_intelligens

"Flytande och kristalliserad intelligens korrelerar med varandra, och de flesta IQ-tester försöker att mäta båda formerna. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) mäter exempelvis flytande intelligens med "performance"-skalan och kristalliserad intelligens med den verbala skalan. Den översiktliga IQ-poängen baseras på kombinationen av erhållna poängresultat från båda dessa skalor."

WAIS/Wechsler är den skala som används i Sverige och har minimigränsen 131 för medlemskap i Mensa.

Nu bör du kunna se skillnad på IQ-test och AFQT.

Varför blir du så arg varje gång jag presenterar fakta? Är verkligheten så obekväm för dig?

Vad en liten misogyn skit påstår bryr jag mindre om för jag har både forskning, statistik och verklighet på min sida.

Alla med lägst grundskoleutbildning känner till Ellis och Meckel.



Det är i alla fall vetenskapligt belagt att sociokulturella och psykologiska faktorer spelar en mycket stor roll i förklaringen till den manliga överrepresentationen. Inte endast det stora antalet spelande män i bottenskiktet, dvs det statistiska urvalet. Dessutom måste man ha i åtanke att andelen aktiva och medelålders manliga spelare är mycket större än den kvinnliga.

Här kommer några andra viktiga fakta som utöver det statistiska urvalet förklarar den skeva könsfördelningen i schackvärlden, nämligen att kvinnliga schackspelare

1. tenderar att spela signifikant färre matcher än manliga

2. tenderar att spela mot mer signifikant lägre rankade motståndare än män. De får med andra ord lättare motstånd

3. tenderar att vara signifikant yngre än manliga diton

4. har svårare att hitta sponsorer

Dessutom är det många gånger fler män än kvinnor i schackvärldens bottenskikt som spelar schack. Detta renderar fler manliga schackmästare i det absoluta toppskiktet.

Du förstod sjlälv inte vad jag menade.

Nej, du förvränger vetenskapliga rapporter och tolkar dem bokstavligt utan att förstå den inre innebörden. Men misströsta inte. Du är i gott sällskap med resten av de förbittrade kvinnohatarna här på forumet.

Jag noterar att du inte klarar av att bemöta dessa studier:

http://www.ams.org/staff/jackson/fea-mertz.pdf, http://www.sciencedirect.com/science...60289616301003 och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3057475/.

Gymnasiets nationella prov, matematik 4:


I två av de sex nationella proven hade Na-kvinnorna bättre mattepoäng än manliga diton. Skillnaderna i samtliga uppräknade prov var dock mycket små.

Matematiken på HP är på gymnasienivå. HP testar färdigheterna som man förvärvat under gymnasietiden. De som skriver provet har gymnasieutbildning, inklusive de från praktiska yrkesprogram.

Du bryter inte ner några studier utan vantolkar och förvränger dem istället.

Nej, jag känner mig väldigt lugn för jag har all empiri och forskning på min sida. Gå bakåt i tråden och läs varenda artikel som jag länkat till plus statistik direkt från verkligheten, t ex PISA 2015 där pojkar och flickor nådde nivå nivå 5 eller högre i matematik:

(FB) Är kvinnor sämre på matematik?

10 länder av de 33 bästa länderna i matematik hade en VR lägre än 1.20. Lägst hade Macao (0.95) och högst Österrike (2.06). Vi kan då dra slutsatsen att den högre manliga variabiliteten huvudsakligen beror på sociokulturella faktorer.

Macao hamnade på tredjeplats efter Singapore (1) och Hong Kong (2) i matematik. De deltagande flickorna från dessa tre östasiatiska länder fick i genomsnitt fler poäng än västvärldens pojkar.

Hur stor andel av matematikerna var kvinnor under hemmafruarnas förlovade tidsepok? Hur många av dem var afroamerikanskor? På den tiden var det nog max ett par % av alla världens matematiker som var kvinnor. Ännu färre av afrikanskt påbrå. Visst är det fantastiskt att NASA kunde vaska fram dessa tre kvinnliga toppbegåvningar från en sådan liten grupp. Kanske fick de söka bland landets uttråkade hemmafruar. Vi vet att genier tenderar att bli uttråkade om de inte får tillräckligt med intellektuell utmaning.

Det kallas verkligheten.

För det första har jag inte frågat om AFQT så jag fattar inte varför du regurgiterar en textvägg som svar till mig. Jag kan misstänka att du är avsiktligt eller oavsiktligt förvirrad.

Du skrev att 'IQ-test' mäter gF, jag säger att flera IQ-tester har ambitionen att mäta både gF och gC. Ett av dem är t.ex. WAIS och när jag skriver WAIS i den kontexten menas naturligtvis WAIS(IV)-testet.

I Sverige används inte WAIS som test primärt (det är FRT A alt. B), men jag tror att ett godtagbart resultat på ett WAIS-test fungerar för antagning (i Mensa). I de här sammanhangen refererar WAIS primärt till testet, när man diskuterar skalor brukar det oftare pratas om SD 15 kontra 16 än om Wechsler kontra Binet.

Då förstår du också att den högre manliga variabiliteten inte är något konstant värde. I mer jämlika länder är den liten eller rent av obefintlig. I östasiatiska länder är kvinnor något mer variabla.

I mitt mitt inlägg tar jag upp flera förklaringar till varför det är så få kvinnliga professorer.

Du glömde förresten att nämna sociokulturella och psykologiska faktorer som har stor inverkan. Exempel är attityder, fördomar, förväntningar, självförtroende, könsroller, uppfostran och så vidare.

En färsk studie från slutet av 2016 om den manliga dominansen bland mattegenier:

"Results indicate that ratios in the extreme right tail of math ability in the U.S. have shrunk in the last 20 years (still favoring males) and remained relatively stable in the verbal domain (still favoring females). Similar patterns of male-female ratios in the extreme right tail were found in the Indian sample."

Som vi kan konstatera är damerna på väg att bli fler och fler bland matematikgenierna.

För övrigt visar forskning att överlappningen i fördelningen av mäns och kvinnors resultat i kognitiva förmågor är mycket större än skillnaden mellan könen. Med andra ord att resultatskillnaden mellan män och kvinnor är mindre än den inom könet.

Svara bara på frågan: Vilka män utklassade Hypatia, Noether, Kovalevskaja, Mirzakhani, Julia Robinson och Katherine Johnson m fl kvinnliga matematiksnillen? Ta bara fram de män som verkat under någorlunda samma tid som kvinnorna. Jämför t ex Noether med Einstein, inte Mirzakhani med Pythagoras.

Jag vet att du inte kan göra det, för det finns ingen sådan vetenskaplig studie som stödjer din ståndpunkt.

Du läste bara de senaste, inte alla de andra som jag skickat sedan i våras förra året.

Min poäng var att kvinnor är mer benägna att välja yrken där man lätt kan få jobb även utanför större tätorter med högskolor. Inte bara de med bättre karriärmöjligheter.

Kul, så nu lyckades vi komma fram till att AFQT är ett intelligenstest. IQ är som bekant bara en normalisering av resultaten på dessa.

Om vi nu skall försöka förklara skillnaden mellan klassiska intelligenstest och ex. AFQT så är det att klassiska intelligenstest tenderar att ha fler deltester som man sedan slår ihop när man räknar fram IQ-resultatet (ett mått av den generella intelligensen (g)). Eftersom vi är intresserade av g, och inte de individuella subtesten, funkar det lika bra med ex. AFQT då korrelationen med g är i princip samma.


Nu vet vi redan att det mäter samma sak "The AFQT is not individually administered but is one of the most highly g-loaded tests in use" och vi har redan konstaterat att det bara finns ett g som vi mäter oavsett vilket test vi använder oss av (länk.) "This finding provided evidence for the existence of a unitary higher-level general intelligence construct whose measurement is not dependent on the specific abilities assessed.".

Så din liknelse blir att korrelationen i storlek mellan foten och två par skor.

AFQT gynnar inte män utan är normaliserat utifrån ett stort representativt urval. Det är inte heller några skillnader i genomsnitt mellan män och kvinnor.

När det gäller skillnader i varians hänvisade jag till en review av forskningen från 2013 som hänvisar till de största och bästa studier som gjorts på området. Det är som bekant du som hänvisar till enskilda undantag.

Nu hänvisade jag som bekant till undersökningen från slutet av 80-talet där svarsfrekvensen var 65%. Av 661 svarande uppgav, om jag inte missminner mig, 80% att skillnaden delvis var genetisk.