Är kvinnor sämre på matematik?

Attityderna är annorlunda i exempelvis muslimska länder, Malaysia, Kina och Iran. Där ses matematik och teknik inte som manligt kodade områden. Flickor uppmuntras mer och i tidigare ålder till att hålla på med matematik och teknik, särskilt i östasiatiska länder. I Kina är drygt hälften av de teknikstuderande av kvinnligt kön. Ca hälften av de med examen i datavetenskap i Malaysia är kvinnor. Flickor från Östeuropa och östasiatiska länder utklassar ett stort antal västerländska pojkar i internationella matematiktävlingar.

I PISA-tävlingar ser man tydligt tendensen med östasiatiska flickor som får signifikant högre medelpoäng i matematik än västerländska pojkar. I amerikanska SAT-Math får östasiatiska invandrares döttrar högre snittpoäng än kaukasiska pojkar. År 2016 fick de asiatamerikanska flickorna i snitt 590 poäng och de kaukasiska pojkarna i snitt 550 poäng.

Jag läste nyligen på webben att i östasiatiska länder ligger skolbarnen (både pojkar och flickor) ett år före jämnåriga västerlänningar när det gäller inlärda kunskaper i matematik. Effektivare utbildningssystem och starkare studietradition ligger bakom matematikgapet mellan västerländska och östasiatiska nationer.

I USA och flera västerländska länder är flickor generellt fortfarande uppfostrade mer traditionellt. Den negativa könsstereotypa attityden om kvinnor som mindre smarta och medfött sämre i matematik än män börjar redan i 6 årsåldern. Det är en av anledningarna till att flickor får sämre självförtroende när det gäller att lära sig matematik och lösa svåra logiska problem även om de har lika bra eller bättre resultat än pojkarna.

I USA under 1800-talet tog fler flickor än pojkar kurser i fysik, astronomi och kemi, eftersom det ansågs vara bra träning för hushållsarbete och betraktades som mindre intellektuellt krävande än humaniora. I början av 1900-talet uppfattades aritmetik och kodning som simpla kontorsuppgifter. Det var därför så många av de ”mänskliga datorerna” och datorkodarna ofta var av kvinnligt kön. Datorteknik blev slutligen mansdominerat från och med 1950-talet, då det blev ett lukrativt fält i och med att både rymdkapplöpningen och det kalla kriget ledde till en massiv teknologi-boom. Silicon Valleys uppgång på 1970- och 80-talet cementerade ytterligare det datortekniska fältet som en klubb för briljanta grabbar.

Då drar du också slutsatsen att medel-afrikanen är lika bra på att starta storföretag som medel-svensken. För det är ju bara en pytteliten klick svenskar som startat storföretag. Själv påstår jag att svensken är bättre på att starta storföretag.

Det är alltid en liten spjutspets som står för all utveckling och all spets-kunskap. I den spjutspetsen är alltid 90% män. Vad medelmänniskan gör kan du få diskutera i tråden Medelsvenssons liv, där du kan vara moderator.

Jisses vilka flummiga uttalanden. 1950 fanns det väl 10 datorer i hela världen. Jag kan tänka mig att de första datorkurserna gick kring 1960.

Det periodiska systemet uppfanns ca 1900. Gissningsvis gick de första kemi-kurserna som vi känner till dem kring 1920/30-talet.

Om vi tittar på vilken av två grupper som är starkast, snabbast, smartast eller vad det nu kan vara så är det medelvärden som jämförs. Frågeställningen är nämligen inte vilket kön som bidragit mest till den matematiska utvecklingen (det är män), eller vilket av könen som har flest superduktig i matte (män). Frågan är vilket kön som är bäst på matte vilket antyder en jämförelse av snittet.

OK, då håller du med om att bland de som är bra på matematik är majoriteten män.

Om man ser rubriken som du gör så kan jag hålla med om att t.ex medel-tjejen i klass 9 kanske kan mer matematik än medel-killen. Det beror på att hon gör läxorna bättre och är lite mognare. Men redan på gymnasiets NA-linjen, som har en skevhet eftersom man söker dit om man är bra på matematik, så är medel-killen bättre än medel-tjejen. Och så fort vi kommer lite upp i åren, t.ex Högskoleprovet, så är medelmannen bättre än medelkvinnan på matematik. Att säga emot det är att bevisa att man inte har matematiskt kunskap att förstå statistik kring högskoleprovet.

Den här tråden har riktigt många pärlor av omedveten humor. Låt mig göra en liknelse.

Anta dessa fakta:
1) alla bra filmer jag sett är gjorda av män.
2) alla filmer på imdb-s topp-100-lista är gjorda av män.
3) alla filmer som spelade in mycket pengar 2017 är gjorda av män.

Dessa fakta kan tolkas på olika sätt beroende på om man är man eller kvinna eller lupac.

de flesta män: "kvinnor gör sämre filmer än män"

de flesta kvinnor: "jag vet inte så mycket om film, men du har kanske rätt"

äldre kvinnlig feminist: "det manliga patriarkatet förhindrar kvinnor att göra bra film"

yngre manlig feminist: "det manliga patriarkatet förhindrar kvinnor att göra bra film. Får jag ligga med dig nu?"

yngre kvinnlig feminist: "ditt jävla gubbslem"

Imiron: en kvinnlig polis gör bättre film än en manlig polis

lupac: kvinnor dominerade filmvetenskapen på 1700-talet

Du glömde den ytterst ologiska teorin att om män gör dåliga filmer beror det på att kvinnor är bättre än män medan om kvinnor gör dåliga filmer beror det på att :

Rätta mig om jag har fel! Men det är större spridning bland män/killar från dåligt, till högpresterande. Medans kvinnor är mer kring medianen, men givetvis finns det högpresterande kvinnor. Nej de är sammantaget inte sämre, det är min uppfattning, dock finns det mer både hög, och låg presterande bland männen / killarna....
Läs lite angående högskoleprovet och den matematiska delen.

https://www.svd.se/man-lyckas-battre-pa-hogskoleprovet

Det är sagt väldigt många gånger redan i tråden, men teflopannorna har en alternativ verklighet.

Nyare forskning visar faktiskt att könsgapet i intelligensfördelning inte är något universellt fenomen som är lika stort i alla länder. I mer jämställda länder är överskottet av manliga matematiksnillen mycket mindre eller obefintligt. Mer om detta kan du läsa om i Mårten Palmes m fl rapport:


Saxat från wikipedia angående hypotesen om variabiliteten i intelligens:


Apropå den spatiala förmågan finns ett intressant stycke i denna review:


Det finns endast några studier som visar en högre manlig variabilitet inom IQ och att den varierar i olika länder. I västerländska länder med mer jämställd kultur är variabiliteten mindre och till och med obefintlig på en del håll. Den högre manliga variabiliteten är alltså inte något biologiskt faktum som accepteras generellt bland dagens forskare. De studier som hittar någon skillnad i variabilitet uppskattar att den är under 10 %.

En rumänsk intelligensstudie från 2016: Sex differences in intelligence: A multi-measure approach using nationally representative samples from Romania


Om könsskillnader i kognitiva funktioner: https://www.researchgate.net/publica...tive_functions


Skillnaden i intelligensfördelning mellan män och kvinnor var säkerligen mycket större för 150-200 år sedan och tidigare då flickor utestängdes från högre studier och förväntades att ta hand om barn och hem istället för att ägna sig åt intellektuellt krävande aktiviteter.

För att kunna ge banbrytande bidrag till matematik och andra akademiska discipliner krävs inte alltid en extremt hög intelligens. Minst lika viktiga faktorer är stark motivation, hög kreativitet och massor av ledig tid. Det sistnämnda ger män en enorm fördel då de historiskt haft fruar som ställt upp med hela marktjänsten i hemmet. En självuppoffrande maka som städar upp efter sin man, tvättar hans skitiga kalsonger, serverar honom både måltider och sex, föder och tar hand om deras gemensamma barn.

Hört talas om ordspråket: ”Bakom varje framgångsrik man står en kvinna”? Kvinnan kan vara en mor, fru eller syster. Mozarts syster Nannerl som efter giftermålet fick ge upp sitt offentliga musicerande och komponerande. Hon var minst lika mycket underbarn som sin yngre bror Amadeus.

Den högre manliga intelligensfördelningen i det översta skiktet är inget universellt fenomen som är lika stort i vartenda land. I länder med mer jämlik kultur är det mindre spridning bland mest intelligenta män. Mer om detta kan du läsa i mitt svar.

Forskning visar att killar med naturvetenskaplig utbildning lyckas bäst på HP. Den visar också att männen är bättre på att svara på flervalsfrågorna än vad kvinnorna är. Om killarna inte kan svaret chansar de, men tjejerna lämnar ofta blankt och denna attitydskillnad avspeglas i provresultaten.

De briljanta damerna med de högsta betygen kommer in på alla utbildningar och därför saknar anledning att skriva högskoleprovet. De högpresterande männen skriver det ändå, inte endast för att få upp sina antagningspoäng utan även för att de har ett behov av att tävla och glänsa inför sina kompisar.

Det finns ytterligare förklaringar till att män i snitt får bättre HP-resultat. Bl a är det fler män än kvinnor som skriver provet flera gånger och på så sätt blir bättre på det. Männen har också oftare en teoretisk gymnasieutbildning medan kvinnor oftare än männen har en yrkesförberedande utbildning. (källa)

Över 90 % av tävlingsdeltagarna är män och det är därför man ser många fler män i toppen. Att det är så få kvinnor som ställer upp i matematiktävlingar beror inte på att de skulle vara biologiskt underlägsna män i matematik. Det finns åtskilliga förklaringar till den kvinnliga underrepresentationen, t ex sämre förtroende, uppfostran, mindre tävlingsintresse, andra intressen än bara matematik.

Jag såg förresten att Lisa Sauermann var på 3:e plats i Hall of Fame. Åtminstone ca 10 tjejer var med i denna lista (svårt avgöra könet på östasiatiska namn).

I IMO är det vanligt med östeuropeiska och östasiatiska flickor som utklassar västerländska pojkar. I de svenska lagen under åren 1995-2017 fanns åtskilliga flickor som fick silver, brons respektive hedersomnämnande. Före 1995 deltog med få undantag inga flickor.

En mer korrekt bild av kvinnors matematikbegåvning kan man få genom att studera hur väl kvinnorna med lägst en doktorsgrad presterar i jämförelse med sina manliga kolleger.

Varför det är en mindre andel kvinnor på matematikintensiva utbildningar förklaras i den här artikeln.