Citat:
Apropå Km d'Amore ifrågasätter jag prioriteringarna hos herrar Borell och Abizzo. Man fixar alltså en videoinspelning snudd på varje gång, men har ännu inte lyckats sätta ljudet? Ibland är det för bedrövligt dåligt. Det känns som att Wilbacher var mer mån om det på sin tid.
Tur att man slipper bilar som kör förbi och porslinsklirret nu för tiden i alla fall.
Tur att man slipper bilar som kör förbi och porslinsklirret nu för tiden i alla fall.
Det är ju så för att Borell vill ha det så.
Det ger för honom en starkare känsla av att det är underground och speciellt då. Helst ska man inte höra vad dom snackar om överhuvudtaget. Då myser Borell lite så där lagom pretentiöst.
Samtidigt som han givetvis slänger iväg tweets om programmet:
"Talk the talk - walk the walk"
"Kilometrarna är många, kärleken är stor"
"Km d'Amore - Be there or be square"
"Praterienas prateri, frizzante!!!"
Otroligt viktigt att det benäms som ett "Prateri" också och inte som en podcast. Det är ett alldeles för universiellt och vedertaget uttryck.
Det är ju bara att kolla Euro Talk hur det stundtals är så jävla pretentiöst att man vill spy. Åslund och Fjäll sitter ju ibland bara o skakar på huvudet och skrattar åt gubben med en tonårings mentalitet.
"Vi tar TIIIID på tiden", utropar Borell och myser och känner sig speciell. Efter att man tagit tid på tiden så ska det slängas in lite Dock Sud också. Viktigt med argentinsk division 4-fotboll.
Men det sagt så skall det sägas att jag uppskattar Borells prateri och Euro Talk. Har egentligen ingenting emot Borell heller förutom just hans ivrighet att sticka ut från mängden och vara speciell. Hur kan det vara så jävla viktigt för en vuxen man?