Citat:
Nja, det där är då inte min erfarenhet i alla fall.
Jag är snart 31 år och jag upptäcker regelbundet oerhört underhållande spel som jag kan spendera flera timmar på under kvällarna, och de spelen förblir sedan några av mina personliga favoriter.
Jag upptäckte exempelvis shooter-spelet "R-Type 3: The Third Lightning" till Super Nintendo för bara något år sen och tyckte omedelbart att det var jäkligt roligt, och jag upptäckte samt spelade igenom "The Legend Of Zelda: Twilight Princess" till GameCube för kanske drygt 4-5 år sen - och jag har just nu planer på att försöka skaffa något av "Far Cry"-spelen till PC, eftersom jag tycker att "open world"-upplägget verkar väldigt lockande.
Jag tror att problemet snarare ligger i att TV-spel är betydligt mer mainstream idag än det var under 80- och 90-talet, och därför är spelutvecklare mer försiktiga med att experimentera med unika idéer.
Jag har också personligen fått intrycket att TV-spel nuförtiden tar sig själva på alldeles för stort allvar och jämt strävar efter "realism", och detta är inte nödvändigtvis alltid en bra idé.
Jämför detta med alla random situationer i exempelvis "Final Fantasy 6" till SNES - scener som när Sabin använder attacken Suplex på Ghost Train eller scenen när Chupon nyser så kraftigt att huvudkaraktärerna flyger av från luftskeppet och sedan genast tvingas slåss mot en flygande robot samtidigt som de faller i luften - bara såna saker kan göra ett spel väldigt underhållande och intressant.
Jag är snart 31 år och jag upptäcker regelbundet oerhört underhållande spel som jag kan spendera flera timmar på under kvällarna, och de spelen förblir sedan några av mina personliga favoriter.
Jag upptäckte exempelvis shooter-spelet "R-Type 3: The Third Lightning" till Super Nintendo för bara något år sen och tyckte omedelbart att det var jäkligt roligt, och jag upptäckte samt spelade igenom "The Legend Of Zelda: Twilight Princess" till GameCube för kanske drygt 4-5 år sen - och jag har just nu planer på att försöka skaffa något av "Far Cry"-spelen till PC, eftersom jag tycker att "open world"-upplägget verkar väldigt lockande.
Jag tror att problemet snarare ligger i att TV-spel är betydligt mer mainstream idag än det var under 80- och 90-talet, och därför är spelutvecklare mer försiktiga med att experimentera med unika idéer.
Jag har också personligen fått intrycket att TV-spel nuförtiden tar sig själva på alldeles för stort allvar och jämt strävar efter "realism", och detta är inte nödvändigtvis alltid en bra idé.
Jämför detta med alla random situationer i exempelvis "Final Fantasy 6" till SNES - scener som när Sabin använder attacken Suplex på Ghost Train eller scenen när Chupon nyser så kraftigt att huvudkaraktärerna flyger av från luftskeppet och sedan genast tvingas slåss mot en flygande robot samtidigt som de faller i luften - bara såna saker kan göra ett spel väldigt underhållande och intressant.
Spela japanska spel så får du massor av WTF moments. Det nyaste som jag kommer att tänka på är Bayonetta-serien. Västerländska spel har enligt min erfarenhet alltid varit aningens mer jordnära. Jämför till exempel Fallout 1 och 2 med valfria japanska rollspel från samma tid. Och då är ändå FO-spelen fyllda av lustigheter. Men på ett mer nedtonat sätt.