Vid de tillfällen som stora valutor kollapsat i Europa har man inte övergått till guld eller silver.
Jag tänker på Tysklands hyperinflation under det tidiga 20-talet. När riksmarken kollapsade efter 1945 brukade man cigaretter tills D-marken infördes. Så även i DDR 1989/90. När DDR-valutans förtroende kollapsade övergick folk direkt till D-marken.
I Ungern kollapsade valutan under tidigt 20-tal och så även 1945. Jugoslavien hade hyperinflation 1993-94 men där infördes lokalt D-mark som inofficiellt betalningsmedel tills Euron infördes.
I Östeuropa hade man D-mark och dollar som alternativa valutor under kalla kriget. Finska mark var gångbara i Baltikum och svensk och annan västvaluta i hamnarna i Polen, även om de flesta föredrog D-mark. De räknade helt enkelt om annan västvaluta till D-mark som då var basvalutan. I äldre tider strax efter 1945 var det naturligtvis dollarn som hade denna position men oftast var det mest praktiskt med D-mark eftersom man främst brukade västvalutan till att lösa in den till förnödenheter i Tyskland.
Folk övergår då till utländska valutor, skapar nya valutor eller bedriver byteshandel med lätt omsättbara tillgångar. Cigaretter efter 1945, bensin, diesel eller stapelvaror som t ex potatis vid matbrist vid krigstider. Det finns en anledning till att basvaror ransoneras vid kristider och kan brukas som bytesvaror vida bättre än t ex guld och silver när folk svälter. Tvärtom
så bjuder nog folk ut guld och silver just för att få dessa enkla basvaror. Det var främst judar som sparade i guld för osäkra tider och skinnades av landsbygdsbefolkningen som tillhandahöll dessa eftertraktade basförnödenheter. Prata med era äldre släktingar om hur deras föräldrageneration överlevde dessa stormiga tider.
Under det sista 10 åren haft vi haft prisbubblor på matrelaterade basvaror innan den finansiella kollapsen som kulminerade 2008.
Höga priser på livsmedel vållade då kravaller runt om i världen och FN varnade för brist och svält för stora befolkningsgrupper när ris, vete och annat som bränsle blev svårare att få tag på för många fattiga. Det var då många ifrågasatte det lämpliga att upplåta mark för att odla enbart för att odla produkter för bränsle istället för att förse folk i tredje världen med basförnödenheter.
I de flesta historiska hungerkravaller som vi känner till har upploppen haft som mål att plundra just hamstrare och andra som allmänheten misstänker stoppar undan basvaror och på så sätt driver upp priserna så att de blir onåbara för just vanligt folk. De som främst drabbats av hungerkravaller har då varit judiska butiksägare eller andra som köpt upp förnödenheter för hamstring (mot guld) vars butiker då plundras och anklagas för hamstring. Det faktum att många även var skuldsatta till dessa gjorde dem till tacksamma offer som många då fördrev ut ur staden. Innan Hitler gjorde entré var antisemitim och antikapitalism nästan synonymer. Judar har historiskt inte brukat jorden utan hanterat handel och har ofta sina namn som Wechselman eller Goldman.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hunger-...ationerna_1917
De flesta vardagliga inköp hanteras nog bättre med en alternativ internationllt erkänd valuta som är lätt att omsätta hellre än guldmynt vars värde få begriper sig på.
Denna idé har nog sitt ursprung i USA som faktiskt aldrig genomlevt en valutakollaps, till skillnad från oss i Europa som har erfarenhet. Det var hungerkravaller som förebådade bäde den franska och "ryska" revolutionen och så även oroligheterna i övriga Europa efter första världskriget.
De som hade guld eller silver blev då troligen utplundrade under den tid när lag och ordning bröt samman, då gatumilis och medborgargarden tidvis upprätthöll lag och ordning samt kanske passade på att konfiskera och plundra även för egen del. Ammunition, vapen och basvaror kan vara bättre än guld i oroliga tider.
I ett sånt scenario bör ni även höra höra lokal milis för försvar av er hembygd eller kvarter annars är er möda att samla guld ganska meningslös om ni blir utplundrade av andra mer lottlösa som tagit till vapen.
