Hjälp! Jag vill inte ha någon SSRI eller allergimedicin mot mina problem!

Då skulle jag ge dig flunitrazepam.

Alla sömntabletter jag testat hitintills slutar funka, jag har dom som hjälp att komma lite tillbaka i rätt spår samtidigt som jag försöker klura på vad som gör att jag har svårt att sova/vaknar osv.
Nu är zopiklonen slut (nån tablett kvar) men jag sover inte bra på dom i alla fall. Så det är lika bra det.

Förhoppningsvis så har jag kommit in i gängorna tillräckligt för att fixa resten själv, det brukar gå. Sen druttar jag dit efter ett tag kanske pga jobbet eller nåt, depression pga stress kan vara nåt enligt vad jag snappat upp. Men stressa av när vi blir färre och färre på jobbet är ju inte helt enkelt.

Nåja, jag köpte lite böcker och tog till mig det som verkade OK. Båda böckerna var eniga i att sömnmedel inte hjälper i längden. Men att om man har sömnproblem så blir problemet i sig självuppfyllande. Så om man struntar i att oroa sig för om man somnar eller inte kanske det går bättre.

Starkare piller vågar jag mig inte på, ett problem räcker så bra. Å dessutom så sover jag ju litegrann i alla fall. Provade vara vaken/uppe en natt... Vilken skillnad mot att ligga och inte sova. Så nog vilar jag i alla fall, men det känns inte så.

Vad gjorde du för att bli tagen på allvar, så du slapp gå igenom en massa allergi mediciner?

Vill ju helst slippa att behöva "dygna" för att man ska bi naturligt trött dagen därpå (Som man gjort allt för många gånger genom åren).
Det håller inte i längden.

Du kan ju prova tryptizol. De kräver att man planerar in ungefär 2-3 timmar innan man ska gå och lägga sig men fungerar kanon. Har även en viss antidepressiv effekt.

Alternativt är det bara spalta upp hur och vad du tänkt använda läkemedlet till. Om det är att ta v.b och inte varje natt eller att köra en 1-2 veckors kur för att få en normal sömncykel kan en Z-analog i klass med Sonata, Zopiklon eller Zolpidem göra sig utmärkta.

Hehe, atarax... jopp, hade den funkat hade jag varit nöjd. Testade dom hjälpmedel som erbjöds, när det inte blev bättre så provade vi nåt annat. propavanen funkade bra ett tag. Men som allt annat så sket det sig. Men då var sömnen så pass ok så jag kunde sova.

Har haft problemen sen 90 talet, så jag kan väl säga med säkerhet att man inte dör av det. Sen kan det funka ett tag, (att inte sova ordentligt) men häromsistens så blev jag less och testade zopiklon (igen, förra gången så hette dom imovane) men denna gång så avtog effekten även om jag var utan på helger (fre, lör) tog dom bara före jobbdagar. Har vant mig vid att vara trött, men jag blir lite för grinig på jobbet för att det ska funka bra.

Vill dock inte ha nåt man blir fast på (kollar lite på vad dom har för sig under droger) för det verkar inte roligt att lägga av. Läkaren kanske bara säger: Nej, nu får du inte mer... Jag vill inte hamna där.
Skulle kännas som om jag släppt kontrollen. Sen tycker inte jag att jag ska behöva äta tabletter för att klara jobbet heller. Då är det nåt där jag måste rätta till, så har jag hållit på ett tag nu.

Sen att jag själv tar på mig lite roliga pyssel på jobbet som tillslut blir för mycket måste nog bero på dumhet.

Tack för alla svar!

Jag uppdaterar nästa vecka hur det har gått.

Jag gjorde inget speciellt. Jag blåvägrade piller. Jag ville ha samtalskontakt och sjukgymnastik. Jag ville också ha en ordentlig utredning.

Fick alltihop till slut men det krävdes jordens övertalning (och ett psykbryt) för att läkaren skulle fatta.

Det lätta är väl att få piller, det svåra att få hjälp. tragiskt.

Det lätta är att få piller, helt klart. Det tar på sin höjd 15 min. Inga prover tas, ingen direkt undersökning. Men j-vlar om du ska ha terapi..då krävs det hårt jobb.

Tragiskt, ja.